Just nu i M3-nätverket
Gå till innehåll
Snow

Hur gör man när man fått veta att tiden är begränsad?

Rekommendera Poster

Jag håller fortfarande tummarna och hoppas.

Du verkar ha en styrka och livsglädje som i sig är imponerande (nu vet jag naturligtvis inte allt som du egentligen går igenom, men jag kan ana) och med stöd från nära och kära samt oss på Eforum kommer du att ta dig igenom detta.

 

Försök att hålla humöret uppe, se det ljusa i det du varit med om i livet, hur svårt det än kan vara i dom svåraste stunderna.

Mvh :)

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Tack för de värmande orden Flyfisherman. Visst har det varit både ups and downs  men jag har haft ett enormt stöd av min familj och av bgwm nu har jag tyvärr inte hört av honom sedan 12 feb. 2015 jag skulle så gärna vilja dela med mig av mailkonversationen vi haft men utan hans tillstånd så gör jag inte det. För den konversationen visar på en del av de svårigheterna vi kämpat mot.

Min fru är fantastisk hon har alltid tid för en kram och hennes dagliga omsorger är guld värda.

Vi firade guldbröllop i fjor men tyvärr så kom det en operation emellan så vi sköt upp firandet sedan har ju problemen bara droppat in ett efter ett så det blir nog inget av med detta firande jag hade planerat

Men trots att vi går och nöter på varandra dagligen så försöker vi alltid finna guldkornen i tillvaron.

För det anser jag att vi är värda. Varför ska man gräva ner sig i självömkan och göra sig till ett offer?

Finns ingen orsak utan det är bara att kämpa på och göra det bästa av de dagarna vi har kvar att leva tillsammans.

Jag får hålla med dig Flyfisherman att stödet från E-forum har varit enormt. Det tackar jag för utan alla Er som skrivit inlägg och gett gillande till mina inlägg  detta stöd värmer och ger mig kraft att stå ut med alla de prövningar jag fått genomgå.

Sedan gäller det att vara lite klurig också ( Aja lite skryt får ni tåla :D) jag har kommit på att om man lägger en kudde under vardera knäet så avlastas benen och lederna och jag sover bättre. Sömnen är A och O för den gör att jag hämtar kraft att stå ut med dagens prövningar.

Men det som är viktigast av allt är en positiv syn på tillvaron. :thumbsup:

Ha det så bra alla läsare.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

http://tinyurl.com/ld3oq4r

 

Som länken här ovan visar så finns det andra med samma problem som jag.

Om sedan dödshjälp är humant eller inhumant det får andra avgöra.

I vilket fall som helst så skulle jag inte använda mig av den möjligheten.

Eftersom jag tar morfintabletter mot smärtan i skelettet så har jag haft möjligheten men inte gjort det. Det finns så mycket att glädjas åt fast livet är kort att de glädjestunderna skulle jag inte vilja missa. Att leva och låta leva är något väldigt viktigt för mig. Till min olycksbroder bgwm skulle jag vilja skicka en hälsning i form av detta You Tube klipp. Och till Er andra vill jag bara säga lev och njut av varje minut för livet är kortare än man tror:thumbsup:

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Hej,

Hur är det med smärtorna?

 

Jag har full förståelse att dessa kan vara i princip outhärdliga och att man helt enkelt inte har något val annat än genom att få morfin mot dessa, om än att man skall tänka sig för två gånger och helst 100 gånger innan man gör nåt överilat.

 

Jag gillar och stöttar dig i den mån jag kan och att vi "känner varandra" här som anonyma medlemmar på Eforum ser jag inga som helst problem med.

Trots detta känns det nästan som vi skulle ha känt varandra lite granna, inte minst med våra PM och dessa inlägg i tråden. Vi har kommit varann lite närmare på något sätt, lite svårt att förklara.

 

Mvh :)

 

Ps. Sissel Kyrkjebø är ju en extremt duktig sångerska från Norge (hon sjunger faktiskt bättre än dom flesta) och varje jul brukar ju hon framföra olika slags julsånger i Norsk TV och sedan många år tillbaks även i svensk TV. Ds.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Hej.

Tack för din omtanke Flyfisherman, jo smärtorna är uthärdliga tack vare morfinet jag fått utskrivet men nu börjar sista strålbehandlingen verka så jag har börjat trappa ner på morfinet. Jag tänker inte göra som sist då slutade jag tvärt med morfinet och svettades något oerhört på natten så min fru undrade om jag varit uppe och duschat med kläderna på? Nu trappar jag ner och hoppas  att matlusten ska komma tillbaka för tyvärr så minskar den med morfinintaget ingenting smakar längre. Jag har börjat dricka välling på kvällarna bara för att jag ska få i mig lite näring. Vikten har minskat från 104Kg till 88Kg inte för det gör så mycket blir ju mindre belastning på mina leder men det är ju inte riktigt bra att gå ner för mycket. Detta har skett sedan 2014-12-10.

Jag har kontaktat kommunen nu också för att eventuellt få en rollator lite lättare att gå med än att gå med  kryckkäppar för jag har lätt för att bli yr och snurrig när jag reser mig.

Min familj betyder mycket för mig och stödet jag får från dem. DE är helt fantastiska till att ta hand om mig för det är de som får ta de tyngsta bördorna.

Och alla ni andra här på Eforum jag säger bara Tack för ert stöd det betyder mer för mig  än vad ni tror.

Jo jag kan hålla med om att man kommer varandra nära på ett forum som detta här är inget trams och flams utan alla ställer upp och hjälper varandra med vad de kan.

Sissel Kyrkjebö gillar jag just för hennes sång Hon har en fantastisk röst.

Ni får alla ha det så bra och glöm inte att njuta av livet för det är kortare än man tror men så länge det finns liv finns det hopp. :thumbsup:

 

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Tack Cecilia för ditt tips, jo jag fick sådan dryck 3 ggr dagligen när jag låg med svullna tarmar 1988 och hade tappat mycket i vikt så fick jag sådan energidryck till varje mellanmal sedan jag fått igång tarmverksamheten trots att jag protesterade för jag var ju glad för att lag gått ner i vikt MEN jag skulle ha lika många kilo med mig vid utskrivningen som jag hade när jag blev inlagd. Man ökar bra i vikt av den drycken. Så jag tänker testa. :thumbsup:

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Näringsdryck inköpt och provat men kan inte dricka mycket åt gången innehåller säkert massor av näring för kroppen blev helt chockad av en plastflaska näringsdryck inköpt på Apoteket.

Skall få en Rullator nästa vecka också så jag slipper kryckkäpparna blir lite mer stöd med att gå med en rullator så den förväntar jag mig mycket hjälp av. Skönt att kunna sätta sig ner när man blir trött det går ju inte med kryckkäpparna. och sittplats finns ju inte överallt.  Det var faktiskt min dotter som kom med den iden. Hon såg ju hur svårt jag har ibland när yrsel kommer över mig.

 

bgwm  har jag däremot inte hört av sedan 12 feb.2015 och i mailet han sände berättade han hur jobbigt han hade det Jag har ringt till honom men får bara till svar -Kontantkort ingen användare-

och hans hustrus telefon går inte att nå Jag vill inte spekulera men jag saknar honom för vi kom varandra verkligt nära nästan som om han varit en bror till mig. Konstigt att man kan känna så för en person man aldrig sett eller talat med men mailen sade allt vi kunde skriva om allt till varandra och han var en verklig kämpe och fighter.  Det är bara att hoppas att hans lidande är över och att han fått frid.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Tack för att du berättar, Snow. Bra att ha en smart dotter ibland!

Att inte kunna andas ordentligt måste ju vara outhärdligt och att låta bgwm vänta så länge på att få hjälp var inte rätt från sjukvårdens sida.

Jag hoppas också att han ska slippa det lidandet men helst i livet och inte i döden.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

En liten lägesrapport. Det var en kille som ringde mig i förra veckan och sa att han var arbetsterapeut och undrade om det var riktigt att jag ville ha en rullator.

jag bekräftade detta. Han ville ha min längd och vikt och sedan sa han att han skulle beställa en rullator till mig leverans denna veckan. Men jag har inte sett någon rullator men förseningar kan ju inträffa. Tålamod det är nog vad jag ska lära mig i detta livet verkar det som.

Annars har jag mått dåligt men det gör man efter en strålbehandling så det är inte så konstigt däremot verkar det som om det hjälper känner mig lite bättre idag vågade jag duscha och tvätta håret fast jag var yr  men det gick vägen.

Tar 5mg morfin långtidsverkande tillsammans med 5mg kortidsverkande och 1 g Panodil kl.08:00 och kl.20:00 samt 5mg korttidsverkande morfin kl.12:00 och kl.16:00 det klarar jag av smärtorna med nu Jag har haft några konstiga utslag på bröstkorgen också kunde komma från morfinet sa onkologläkaren men de är borta nu som väl är. Matlusten har kommit tillbaka men ju mer jag äter desto mer går jag ner i vikt verkar det som. Jag bara hoppas jag får min rullator tills jag ska upp och lämna blodprov för mitt återbesök Urologen i Malmö.

Jo jag är återremitterad till Urologen igen Onkologen kan inte göra mer nu eventuellt kommer jag att behöva fler strålbehandlingar men det blir Urologen som får remittera mig till Onkologen för att jag ska få dessa i så fall. Men det kommer att dröja några månader kroppen ska ha en chans att återhämta sig.

Det är rätt jobbigt men skönt att det finns alternativet hade ju varit en massa morfin mot smärtorna och det är inte bra att ta för stora doser skönt om jag kan hålla det på denna nivån jag har nu för det klarar jag av rätt bra verkar det som. Ni som läser detta får ha det så bra jag gör mitt bästa för att må så bra som möjligt mer kan jag inte göra. :thumbsup::D

 

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Hej Snow!

Jag följer din tråd och ditt öde och försöker sätta mig in i hur du har det, vilket jag naturligtvis inte kan, så det enda jag kan göra är att komma med glada tillrop.

 

Har själv varit "kund" inom sjukvården i 45 år pga. kronisk sjukdom så jag vet vad tålamod vill säga, det vill till att vara frisk för att kunna vara sjuk :(

 

Kämpa på nu så ser jag fram mot fler lägesrapporter på den här sidan. /Hälsningar Claes

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Idag fick jag min Rullator. Vilken grej smidig och praktisk och den ger mycket bättre stöd än vad kryckkäpparna gör. Lyxutrustad var den också med avtagbar korg och sittbräda. Så nu äntligen kam man våga sig ut på promenader. Jag testade min cancerangripna höftled idag på motionscykeln.
Cyklade 1 km med mycket svag belastning och bara i 10km/tim  men ingen smärta Helt fantastiskt.
Sjukgymnasten som levererade rullatorn blev förtjust i musiken jag lyssnade på så han ville ha adressen vilket han fick.
http://slant.seq.org/~kceaplaylist/ourmusic.html
Storbandsmusik hela dygnet utan reklam!
Blev förvånad att unga killar gillar storbandsmusik. Men det var en ung sköterska (amerikanska som gift sig med en svensk utbytesstudent) på urologen i Malmö som gillade Cab Calloway och hans musik så visst kommer den gamla fina musiken tillbaka med unga lyssnare bara roligt tycker jag. Men det här med rullatorn blev en positiv överraskning ser fram emot ute promenader nu när vårvärmen ska komma tillbaka. Det kommer att stärka kroppen hoppas jag. :thumbsup: :thumbsup: :thumbsup::D

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Varit och lämnat blodprover för mitt kommande besök på Urologmottagningen i Malmö. Nu börjar det bli kris. Första gången Labbet har missat att få blod ur mig.

Till sist fick de ta en Butterflynål för venen var så klen och tack och lov så lyckades de att få tillräckligt med blod till alla rören som behövdes.

Som vanligt ställde dottern upp med transport vilket är skönt och det gick fort också var inte mycket folk där så väntetiden blev kort däremot tog provtagningen lite tid i och med att de inte fick hål på mig.

Bokat in sjukresor också men det blir knepigare och knepigare Man får aldrig tider som passar utan det blir tider så man får sitta och vänta i timmar innan hemresebilen kommer eller så är man framme timmar innan man ska vara där och får sitta och vänta på läkaren. Inte bra alls hoppas det blir bättre när centralen flyttar hem  till Sverige igen. Det kan inte vara lätt att sitta nere i Senegal och pussla ihop tider när man inte känner till landet eller avstånden mellan orterna. Samtidigt har man krav på sig att så många som  det bara är möjligt ska samsas om samma bil. Hade man bara vågat köra själv men det går inte så mycket piller man måste stoppa i sig så är man en fara både för sig själv och för andra bilister så det är säkrast att åka sjukresetaxi även om man får väntetid. Inget bra utan att det finns negativt med så funkar det, det är bara att acceptera. Men allt går bara man har en positiv inställning. :thumbsup::D

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Börjat få problem med höger ben. Två nätter å rad nu har jag inte kunnat somna förrän fram på småtimmarna. Försökt med 5mg snabbverkande morfin men det hjälper inte. I natt fick jag väcka min fru kl.02:00 så hon smorde in benet med Aloe Vera kräm det hjälper faktiskt. Det tog väl bortåt 30 minuter sedan var smärtorna borta och jag slocknade. Det sitter inte i skelettet utan det känns mer i musklerna men jag får ta upp det med urologläkaren jag ska träffa efter påskhelgen.

Hemskt det här för jag vet ju inte vad cancern gör bara att den är verksam i kroppen och ställer till med alla möjliga problem utan att jag kan göra ett dugg åt det. Det kan ju vara i blodomloppet också eftersom cancern sprider sig med hjälp av blodomloppet. Det vanliga är lymfsystemet det är därför de opererar bort lymfkörtlarna också när de tar bort det cancerangripna organet.

Men i mitt fall har cancern rotat sig i urinblåsans muskulära vägg och där sitter den och sprider ut sitt gift genom blodet. Efter vad onkologläkaren påstod så är det bara i bäckenet det har etablerat sig, än så länge är väl bäst att tillägga.

Det är väl att man inte vet vad man ska genomgå för prövningar innan jordelivet är slut för hur skulle man annars klara av det?

Men jag är tacksam för strålbehandlingen jag fått två gånger nu, den har gjort att jag kunnat börja hjälpa till med att göra frukost åt oss och klara av lite andra lättare sysslor. Man får vara tacksam för det lilla för det går bara åt ett håll numera och det är det inget att göra åt. Det enda jag önskar är att det går fort när det är dags att ta farväl så man slipper ligga och plågas.

Sedan har man ju alla glädjeämnena som livar upp också och dem tar jag vara på. Friheten att själv kunna välja vad jag ska fylla dagen med är fortfarande min och där väljer jag det som roar mig men tar ändå  hänsyn till övriga i familjen. Får väl se hur det blir efter Urologbesöket blir kanske ny operation för det har de förberett mig på att de kan komma att få gå in och rensa upp i blåsan om cancern blommar upp igen.

Men den tiden den sorgen!

Nu ska vi fira Påsk och ha det bra så jag slutar med GLAD PÅSK till alla som läser det här inlägget

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

 

I natt fick jag väcka min fru kl.02:00 så hon smorde in benet med Aloe Vera kräm det hjälper faktiskt. Det tog väl bortåt 30 minuter sedan var smärtorna borta och jag slocknade. Det sitter inte i skelettet utan det känns mer i musklerna men jag får ta upp det med urologläkaren jag ska träffa efter påskhelgen.

Kan det vara någon sorts överansträngning av musklerna nu när du börjar röra på dig mer?

I så fall kan Ibumetin-typen av värktabletter hjälpa, under förutsättning att det inte krockar med något annat du tar.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Värken börjar bli min stora motståndare nu hur jag ska bekämpa och förinta den har jag inte kommit på ännu. Jag vet att jag fick låna självhypnosband av psyckoterapeuten på REHAB i Lund när jag vistades där på 90-talet och att jag har kopierat banden till band som jag sedan bränt på CD skivor så jag får rota fram skivorna och min gamla portabla CD spelare sedan är det bara att lyssna och placera värken på små moln som ska skickas iväg till Hoota Hejti med det snaraste.
Likadant ramsorna vi fick lära oss vid avslappningsövningarna de är guld värda nu. Visst har jag vapen men jag måste hltta dem först sedan ska här krigas mot allt vad smärtor och annat ont besvär heter. Hjärnan är faktiskt den bästa läkaren för tankarna man tänker påverkar mer än vad man tror så det blir psykologisk krigföring mot min cancer från och med nu! Sedan får vi se vem som vinner, bara jag inte förlorar så struntar jag i vem som vinner! :D

Var tvungen att skriva av mig lite värk redan nu därav detta inlägg. :thumbsup: Ha en fortsatt GLAD PÅSK !

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Ok. Då kommer här en kamp-dikt.

Skriver bara rätt av som det faller sig för mig. :)

 

Kämpaglöd du store, du var en

Långt och mycket du reste,

Livet nu har sin strid, du väldige,

Kampen har börjat, slåss mot osynliga,

Det kan tyckas överväldigande,

Seger kan skönjas i faggorna,

Ity, du skall veta, du är icke ensam.

 

När tiden att leva är som svårast,

Hur än det känns du vet,

Alla vi är med dig,

När det börjar dagas,

Solen skymtar mellan träden,

Gryningen kommer och du med den.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Stort Tack Flyfisherman! Du har fått mig till att lipa tårarna bara rann när jag läste Din dikt. Jag är glad att jag tog beslutet att skriva av mig här på e-forum.

Stödet jag fått av Dig, Cecilia och alla ER andra (Ingen nämnd ingen glömd) betyder så mycket för mig det ger mig kraft att möta dagens  prövningar som tenderar att bli värre och värre.

Men jag är glad att kunna vara hemma även om det är jobbigt ibland och Blåsteamet på Urologen i Malmö de tar väl hand om mig och gör ibland mer än man trodde att de kunde göra. Min familj är helt fantastisk också att göra dagen så glädjerik för mig de nånsin kan.

Så länge det finns liv finns det hopp :thumbsup:

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Hej Snow,

 

Det var inte min mening att det skulle kännas tråkigt, utan som en uppmuntran.

Men jag förstår nu när jag själv läser om vad jag skrivit - utan att då vidare tänkt efter - så kan det vara lite tragiskt.

Det var en spontan nedteckning från mig hur jag kände, i stundens allvar och som jag direkt ville delge mig utav.

 

Men som sagt min tanke var att det skulle vara just en Kamp-dikt, att ge stöd för fortsatta prövningar.

Jag beundrar dig och alla andra som kämpar och givetvis hoppas jag att allt skall gå bra.

 

Jag tackar så mycket för dina ord, men det är egentligen du som skall tackas.

Du har fått mig och säkert flera att fundera på livets skörhet och att uppskatta det vi har ännu mer.

 

Du har min största högaktning för ditt mod och din styrka.

Mvh, Flyfisherman

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Flyfisherman det kändes inte tragiskt utan det var mer att jag blev rörd av din omtanke. Kändes stort att du lagt ner så stor möda bara för att peppa upp mig. Jag visade det för min fru också och hon undrade om du var poet. Hon tyckte dikten var fin och det är den.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

 Hjärnan är faktiskt den bästa läkaren för tankarna man tänker påverkar mer än vad man tror så det blir psykologisk krigföring mot min cancer från och med nu! Sedan får vi se vem som vinner, bara jag inte förlorar så struntar jag i vem som vinner! :D

 

 

Ok. Då kommer här en kamp-dikt.

Skriver bara rätt av som det faller sig för mig. :)

 

Kämpaglöd du store, du var en

Långt och mycket du reste,

Livet nu har sin strid, du väldige,

Kampen har börjat, slåss mot osynliga,

Det kan tyckas överväldigande,

Seger kan skönjas i faggorna,

Ity, du skall veta, du är icke ensam.

 

När tiden att leva är som svårast,

Hur än det känns du vet,

Alla vi är med dig,

När det börjar dagas,

Solen skymtar mellan träden,

Gryningen kommer och du med den.

 

Snow, jag gillar din humor.

Flyfisherman, jag gillar din poesi.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
Gäst
Detta ämne är nu stängt för ytterligare svar.



×
×
  • Skapa nytt...