Just nu i M3-nätverket
Gå till innehåll
Uno

Benägenheter hos valutor

Rekommendera Poster

Cecilia

Den där beskrivningen låter ungefär som när små lokala sparbanker uppstod på 1800-talet (och de har ju i stort sett försvunnit för att de inte klarade av konkurrensen från större banker). Skillnaden mellan en blygsam inlåningsränta och rabatt på varor och tjänster tycker jag låter hårfin.

 

Om man ska kunna ge rabatt på varor och tjänster så lär ju det ordinarie priset vara högre så det blir ju ingen större skillnad mot i dag.

 

Dagens sätt: Pris på varan/tjänsten: Produktionspris + ränta för lånade pengar

 

Ditt föreslagna sätt: Pris på varan/tjänster: Produktionspris + pris för låneverksamhetens kostnader + kostnad för att ge folk rabatt

 

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
Uno
Hade det varit enkelt och solklart att påvisa sambanden

 

Precis, för det finns ingen förlorande part.

 

Du vill väl inte påstå att komplexa och återkopplade system är enkla, om du inte envisas med att sticka huvudet i sanden?

 

För att ytterligare förtydliga; Vid varje återbetalning av räntelånen så medför ju räntan, att det är mer pengar som betalas tillbaka till banken, än de pengar som ursprungligen lånades ut!

 

På vilket sätt skapar det förlorare?

Om det skulle vara fel eftersom det inte är gratis att låna pengar så skulle det också vara fel att man får betala för hyrbilar, hyresrätter (där man också betalar för möjligheten att nyttja) vore naturligtvis lika fel.

Menar du att man skulle ha lagar som hindrade att någon fick betalat för tjänster och varor som utbjuds?

 

Då jag avskyr onödiga lagar så menar jag naturligtvis konkurrens från oberoende system som kvalitetssäkras mot stagnationstendenser och tidspreferensbenägenheter.

 

För hyrbilar betalar du inte ränta på ränta, och hyrbilar har benägenheten att utsättas för oxidering, radikaler, damm, smuts, repor och slitage mm.

 

Om alla de pengar som vid månadsskiftet har betalats ut som löner, inte används för inköp eller investeras under månadens, så uppstår det ju i princip penningbrist när nästa månadslön skall betalas ut. Någon eller några (huvudsakligen staten) måste då låna lika mycket ”nytryckta” pengar, som de penningsummor som har flyttats över till finansmarknaden; annars blir det ju arbetslöshet.

 

Nej så är det inte. När de pengar som betalas ut som löner spenderas så brinner de inte upp, de hamnar i någon annans ficka. Det i sin tur leder till att denna andra kan betala löner. Om man bara har utgifter och inga inkomster så går man så småningom i konkurs. Ingen trycker upp nya pengar för att få råd att betala löner.

 

Om det alltid vore som du påstår och att alla räntor antingen konsumerades eller investerades snarast, så vore det ju inget så väldigt stort problem. Men det roteras ju under visstid från och till fastigheter, konst, antikviteter osv... på den andrahandsmarknad som inte skapar några jobb, men där priserna hela tiden trissas upp. Kina lagrar ju för närvarande mer och mer "nytryckta" dollar i "centralbanksmadrassen". Naturligtvis lånar "trycker upp nya pengar via FRB" staten pengar för att betala ut löner vid företagsflytts-, nedläggningsåtgärder osv...

 

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
Cecilia
Förlåt igen, Cecilia, det är ju intrssant att det är fler än den man just svarar som läser vad jag skriver.

Jag har i stort sett läst alla dessa inlägg i denna tråd allteftersom de har kommit in, men det är mycket som har varit svårförståeligt.

 

Folks kunskaper i ekonomi varierar säkert mycket oavsett skolutbildning, har man ett intresse så lär man sig mer om det i vilket fall som helst. Här i forumet så hjälper jag en del med att rensa datorn från spionprogram, då kan jag ju inte i svaret skriva så att bara en med min erfarenhet av datorer förstår, t ex "rensa bort den där nyckeln i registret så är det klart sedan" utan jag får ju förklara så att en utan ingående erfarenhet av Windows interna detaljer kan utföra det, dvs med användning av lättanvända program och en detaljerad beskrivning av användningssätt. (Windows var inte ens påtänkt när jag gick i skolan.)

 

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
Uno
Den där beskrivningen låter ungefär som när små lokala sparbanker uppstod på 1800-talet (och de har ju i stort sett försvunnit för att de inte klarade av konkurrensen från större banker). Skillnaden mellan en blygsam inlåningsränta och rabatt på varor och tjänster tycker jag låter hårfin.

 

Om man ska kunna ge rabatt på varor och tjänster så lär ju det ordinarie priset vara högre så det blir ju ingen större skillnad mot i dag.

 

Dagens sätt: Pris på varan/tjänsten: Produktionspris + ränta för lånade pengar

 

Ditt föreslagna sätt: Pris på varan/tjänster: Produktionspris + pris för låneverksamhetens kostnader + kostnad för att ge folk rabatt.

 

Puuh, tyvärr är det mer kompicerat än så. Det är ett återkopplat och recirkulerande system, där varorna blir nästan nollvärda när konsumenten tar över och där pengarna inte alls har denna benägenhet, utan kan tom öka i värde!!! Detta har pågått så länge så att de flesta tyvärr tror att det måste vara så.

 

Återkommer, men läs gärna:

http://www.nordspar.se/ -> översikt -> synpunkter "Basinkomst och offentlig sektor helt finansierad med skatt på likviditet" och "Sluta jaga de arbetslösa" m.fl. ganska vettiga artiklar.

 

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
Cecilia

Det är klart att systemet är komplext både i dag och i något alternativ.

Men inte har jag märkt att mina pengar skulle öka i värde medan jag har dem i plånboken, tvärtom så brukar de minska pga inflationen. Och behåller man varor tillräckligt länge så blir de antikviteter och kan vara mycket mer värda än från början.

 

Tyvärr, jag tänker inte läsa artiklarna du hänvisar till för jag är inte tillräckligt intresserad av det för att lägga en massa tid på det förrän jag själv märker att det är något problem med dagens system (eller någon enkelt och lättfattligt kan ange problemet) och har lust att göra något åt det.

 

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
fhe
För hyrbilar betalar du inte ränta på ränta

Nej men jag betalar en hyra som bland annat ska täcka den värdeminskning som bilen får genom att jag använder den. En annan del av hyran utgör ren vinst till den som erbjöd tjänsten.

Precis på samma sätt som du förväntas betala tillbaka ett lån med ränta för att kompensera för eventuell värdeminskning (vid inflation) samt en ersättning för att du fick låna pengarna.

 

Det är faktiskt inte speciellt mycket svårare.

 

Om det alltid vore som du påstår och att alla räntor antingen konsumerades eller investerades snarast,

Varför ska de konsumeras eller investeras?

 

Men det roteras ju under visstid från och till fastigheter, konst, antikviteter osv.

Vilket är investeringar...

...på den andrahandsmarknad som inte skapar några jobb, men där priserna hela tiden trissas upp

Pengars syfte har aldrig varit och kommer aldrig att vara att skapa jobb.

 

Kina lagrar ju för närvarande mer och mer "nytryckta" dollar i "centralbanksmadrassen"

Vilket inte är ett problem. Skulle de få för sig att göra sig av med alla dollars på en gång så skulle tillgången sannolikt bli större än efterfrågan och dollarn skulle tappa i värde, precis som vilken annan vara som helst där tillgången är större än efterfrågan. Men jag tycker inte du ska bekymra dig så mycket om det, du lär inte kunna göra något åt det.

 

Jag tror förresten det står dig fritt att hitta på en egen valuta, varför inte spendera kraften på det istället. Har du tur kanske du lär dig hur användbar den är när den inte handlas på finansmarknader eller backas upp av en riksbank med monopol.

 

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
Uno
... med ränta för att kompensera för eventuell värdeminskning (vid inflation)...

 

Men, inflationen om något är ju en återkopplingsfunktion av att banken lånar ut mycket mer pengar än vad de har inlånade (FRB). Banken skapar ju dessa pengar ur ingenting! Att bankarbetarna skall ha betalt och banken vinst för jobbet är ju självklart! Det är nog inte billigare för den enskilde att låna JAK-pengar men när de pengarna kommer tillbaka så används de ju för personalens och ägarnas konsumtion och för utlåning till nya entreprenörer. Skillnaden verkar kanske vara liten, men det handlar ju om återkopplade självreglerande system som befinner sig på gränsen till kaos.

 

Om det alltid vore som du påstår och att alla räntor antingen konsumerades eller investerades snarast,

 

Varför ska de konsumeras eller investeras? )

Du medger - vad jag förstår - att det inte är bra att pengarna hamnar i "madrassen", och att staten då måste kompensera genom att öka budgetunderskottet (jfr USA - Kina)

Men det roteras ju under visstid från och till fastigheter, konst, antikviteter osv.

 

Vilket är investeringar...

 

Under den visstid som dessa pengar roterar på denna andrahandsmarknad så är de ju tagna ur cirkulationen, och då borde lönerna sjunka om inte facket blockerade. Detta tvingas då välfärdsstaten kompensera med budgetunderskott eller exportöverskott eller både och.

 

När de sedan kommer tillbaka så blir det inflation -> devalvering osv...

 

...på den andrahandsmarknad som inte skapar några jobb, men där priserna hela tiden trissas upp

 

Pengars syfte har aldrig varit och kommer aldrig att vara att skapa jobb.

 

För att kunna konsumera så måste arbetaren ha jobb och lön. Pengarna har väl inget bestämt syfte mer än när och om filosofenas teorier skall låta trovärdiga.

 

Jag tror förresten det står dig fritt att hitta på en egen valuta, varför inte spendera kraften på det istället. Har du tur kanske du lär dig hur användbar den är när den inte handlas på finansmarknader eller backas upp av en riksbank med monopol.

 

OK, Tack, men jag bekymrar mig inte för nuvarande valutor, det finns det andra som gör bättre, och jag förstår att det knappast är någon idé att försöka övertyga just dig om förträffligheten med konkurrens istället för monopol.

 

mvh Uno

 

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
Uno
Jag har i stort sett läst alla dessa inlägg i denna tråd allteftersom de har kommit in, men det är mycket som har varit svårförståeligt.

 

Folks kunskaper i ekonomi varierar säkert mycket oavsett skolutbildning, har man ett intresse så lär man sig mer om det i vilket fall som helst. Här i forumet så hjälper jag en del med att rensa datorn från spionprogram, då kan jag ju inte i svaret skriva så att bara en med min erfarenhet av datorer förstår, t ex "rensa bort den där nyckeln i registret så är det klart sedan" utan jag får ju förklara så att en utan ingående erfarenhet av Windows interna detaljer kan utföra det, dvs med användning av lättanvända program och en detaljerad beskrivning av användningssätt. (Windows var inte ens påtänkt när jag gick i skolan.)

 

Jag bestämde mig för att börja intressera mig för ekonomi när jag för åtta år sedan pensionerades. Kruxet är att det tydligen är så svårt att peka på vad som är teoretiskt rätt, fel eller optimalt. Det är ett återkopplat och självreglerande system som troligen befinner sig på gränsen till kaos. Fanns det oberoende valutor som alternativ så skulle man bl.a. ha en en viss beredskap för systemkollaps. Det tragiska är dessutom att ekonomerna, politikerna m.fl. har fått för sig att det nuvarande systemet är det enda möjliga. Jag är mycket överaskad att det här har blivite en sådan respons även om det inte är så många som kommenterar. Det brukar vara bara en eller två, och det kan bero på att jag har lite svårt för annat språk än det som används av tekniker, och numera kanske vissa begrepp från ekonomer som skriver på svenska. Kruxet är att nästan allt skrivs på engelska och det har jag aldig lärt tillräckligt för att kunna läsa utan att ständigt använda ordboken eller bara gissa.

 

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
fhe
Men, inflationen om något är ju en återkopplingsfunktion av att banken lånar ut mycket mer pengar än vad de har inlånade

Nej, så är det inte.

 

Banken skapar ju dessa pengar ur ingenting!

Nej, det gör de inte. Banken trycker inte upp nya pengar efter behov.

 

Du medger - vad jag förstår - att det inte är bra att pengarna hamnar i "madrassen", och att staten då måste kompensera genom att öka budgetunderskottet

Nej, budgetunderskott är inget man ökar för att kompensera för invånare eller andras handel med valutan. Budgetunderskott är något man får när man som stat (eller vem det nu är som lägger budgeten) har mer utgifter än man har inkomster. För att komma till rätta med det kan man bl.a öka statsskulden.

 

För att kunna konsumera så måste arbetaren ha jobb och lön

Jaha? Och därför tror du att pengars syfte är att skapa jobb? Pengar finns för att det var opraktiskt att idka byteshandel med andra värden. Det fungerade naturligtvis att köpa en gris för två säckar korn. Naturligtvis fungerade det men det var opraktiskt och framförallt var det krångligt att hålla reda på alla tänkbara dagskurser. I första steget valde man därför att förenkla det hela så att man kunde sälja vetet till någon och få guld eller andra mer lätthanterliga värden att släpa på. Så småningom föddes bankväsendet och istället för att hålla på och dela ut metaller till höger och vänster så började man dela ut något som kan liknas vid ägandebevis för metallen och som garanterade att den som ägde en sedel skulle få motsvarande värde i guld om han kom in till banken.

Kopplingen till guld är för länge sedan borta och i dagens läge behövs den egentligen inte eftersom du kan ta din sedel och gå och köpa guld för det pris som guldet står i.

Pengar är inte något man infört för att skapa jobb, på något sätt.

 

Däremot kan man, eftersom centralbanker kan säga till vilken ränta de är villiga att låna ut pengar, stimulera ekonomin och bromsa/öka inflationen efter behov. Det (som du verkar vilja avskaffa) bidrar till både välfärd och jobb.

 

Nu tar jag helg och jag kommer inte att bevaka tråden, jag rekommenderar dig att spendera helgen åt att surfa runt och läsa på om svåra ord som "infaltion", "budgetunderskott". Det kan vara bra att veta vad de egentligen står för.

[inlägget ändrat 2005-04-22 17:49:49 av fhe]

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
lillen_009
Det var en intressant kommentar på just detta forum! Menar du att datorsystem och algoritmer som flyttar på pekare på summor mellan olika konton inte kan fås att fungera!

 

Jo, IT-mässigt komemr det att fungera utan problem. Men om det är regionala valutor så kommer det finnas många olika i världen. HBur går det då när de ska växlas mot varandra? Går ett område dåligt ekonomisk så förlorar såklart valutan i värde då den underliggande säkerheten blir svagare. Du är alltså fortfarande ute efter en valuta som kan utsättas för spekulation!?

 

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
Uno
Det var en intressant kommentar på just detta forum! Menar du att datorsystem och algoritmer som flyttar på pekare på summor mellan olika konton inte kan fås att fungera!

 

 

Jo, IT-mässigt komemr det att fungera utan problem. Men om det är regionala valutor så kommer det finnas många olika i världen. HBur går det då när de ska växlas mot varandra? Går ett område dåligt ekonomisk så förlorar såklart valutan i värde då den underliggande säkerheten blir svagare. Du är alltså fortfarande ute efter en valuta som kan utsättas för spekulation!?

 

Hur då?

 

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
Uno

Men, inflationen om något är ju en återkopplingsfunktion av att banken lånar ut mycket mer pengar än vad de har inlånade

 

Nej, så är det inte.

 

 

Banken skapar ju dessa pengar ur ingenting!

 

Nej, det gör de inte. Banken trycker inte upp nya pengar efter behov.

 

 

Du medger - vad jag förstår - att det inte är bra att pengarna hamnar i "madrassen", och att staten då måste kompensera genom att öka budgetunderskottet

 

Nej, budgetunderskott är inget man ökar för att kompensera för invånare eller andras handel med valutan. Budgetunderskott är något man får när man som stat (eller vem det nu är som lägger budgeten) har mer utgifter än man har inkomster. För att komma till rätta med det kan man bl.a öka statsskulden.

 

 

För att kunna konsumera så måste arbetaren ha jobb och lön

 

Jaha? Och därför tror du att pengars syfte är att skapa jobb? Pengar finns för att det var opraktiskt att idka byteshandel med andra värden. Det fungerade naturligtvis att köpa en gris för två säckar korn. Naturligtvis fungerade det men det var opraktiskt och framförallt var det krångligt att hålla reda på alla tänkbara dagskurser. I första steget valde man därför att förenkla det hela så att man kunde sälja vetet till någon och få guld eller andra mer lätthanterliga värden att släpa på. Så småningom föddes bankväsendet och istället för att hålla på och dela ut metaller till höger och vänster så började man dela ut något som kan liknas vid ägandebevis för metallen och som garanterade att den som ägde en sedel skulle få motsvarande värde i guld om han kom in till banken.

Kopplingen till guld är för länge sedan borta och i dagens läge behövs den egentligen inte eftersom du kan ta din sedel och gå och köpa guld för det pris som guldet står i.

Pengar är inte något man infört för att skapa jobb, på något sätt.

 

Däremot kan man, eftersom centralbanker kan säga till vilken ränta de är villiga att låna ut pengar, stimulera ekonomin och bromsa/öka inflationen efter behov. Det (som du verkar vilja avskaffa) bidrar till både välfärd och jobb.

 

Nu tar jag helg och jag kommer inte att bevaka tråden, jag rekommenderar dig att spendera helgen åt att surfa runt och läsa på om svåra ord som "infaltion", "budgetunderskott". Det kan vara bra att veta vad de egentligen står för.

 

Tja, vad skall man skriva, du verkar vara helt blockerad!

 

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
fhe

Såg det här av misstag när jag tittade förbi eforum

Tja, vad skall man skriva, du verkar vara helt blockerad!

Inte säker på om du skrev något mer, du tycks ha missat att använda citat-taggarna men du har nog rätt, istället för att hänvisa till en galen professor som anser att demokrati är ett socialistiskt misslyckande så går jag omkring och ser verkligheten som den ser ut. Det innebär förmodligen att jag är blockerad eftersom jag faktiskt inte kan ta till mig uppgiften att bankerna pressar nya pengar efter behov och att deras syfte är att skapa jobb.

 

Det är nog helt enkelt ingen idé att du försöker övertala mig (och resten av de miljontals människor på jorden som nog inte heller köper dina konstiga idéer). :)

 

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
Uno
Skillnaden mellan en blygsam inlåningsränta och rabatt på varor och tjänster tycker jag låter hårfin.

 

Egentligen förstår jag inte; vad menar du det är för samband mellan inlåningsränta och rabatt på varor? Vill du köpa varor eller tjänster så kan du väl inte istället sätta in pengarna på banken! Antingen behöver du inte pengarna just nu, och då kan du sätta in dem på banken. Eller också köper du något för pengarna och då finns de ju inte kvar för att få någon inlåningsränta; Näää, jag förstår inte...

 

Om man ska kunna ge rabatt på varor och tjänster så lär ju det ordinarie priset vara högre så det blir ju ingen större skillnad mot i dag.

 

De som säljer varorna och dennes leverantörer bakåt till ursprungsråvarorna kan bedriva sin verksamhet genom att låna pengar utan ränta.

 

Om de istället, längs hela leveranskedjan lånar i snitt sju ggr mer än omsättningen till 5 % ränta för att investera, så betalar de alltså 5 x 7 = 35 % ränta på priset på allt som de säljer.

 

Kan företagen låna räntefritt istället, så kan företagaren då sälja med 30 % rabatt, och dessutom delvis i en valuta som alla arbetare får som en liten bonuslön om de är medlemmar i den regionala organisationen.

 

[inlägget ändrat 2005-04-22 21:13:53 av Uno Hansson]

[inlägget ändrat 2005-04-22 21:15:59 av Uno Hansson]

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
lillen_009
Hur då?

 

?

Ingen idé att gå in på eventuella IT-lösningar.

 

men ställer om min fråga:

 

Men om det är regionala valutor så kommer det finnas många olika i världen. Hur går det då när de ska växlas mot varandra? Går ett område dåligt ekonomisk så förlorar såklart valutan i värde då den underliggande säkerheten blir svagare. Du är alltså fortfarande ute efter en valuta som kan utsättas för spekulation!?

 

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
Cecilia
Egentligen förstår jag inte; vad menar du det är för samband mellan inlåningsränta och rabatt på varor?

Inget samband, det är ju två alternativ till att få något för sina pengar som man stoppar in på banken. Idag får man inlåningsränta medan man i ditt alternativ så skulle man i stället få rabatt på varor (enligt ditt inlägg kl. 13.45).

 

Om de istället, längs hela leveranskedjan lånar i snitt sju ggr mer än omsättningen till 5 % ränta för att investera

Inte får man låna 7 gånger omsättningen inte, hur skulle man då kunna betala tillbaks lånet någonsin. Ingen bank ställer upp på att bevilja lån i förhållande till omsättningen utan bara i förhållande till vinsten för det är ju den som ska betala tillbaks lånet. Sedan har ju inte företag stora lån för investeringar jämt och många företag har aldrig några lån. Så inte går det att komma upp i att 35 % av försäljningpriset skulle gå till att betala ränta.

 

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
Uno
Har du inte alls märkt penningsystemets benägenhet att aggregeras?

 

Vad menar du med att penningsystemet skulle samlas ihop?

 

Jag råkade hitta det här på Internet och denna artikel beskriver just penningsystemets (eg. kapitalets) inbyggda benägenhet att aggregera, och att denna benägenhet inträffar vid fasövergångar.

 

http://home.swipnet.se/~w-69487/kapitalismen.html

 

Jag uppfattar det som att när pengar förflyttas mellan varu/tjänstemarknaden och finansmarknaden så uppstår det en fasövergång.

 

Citat: "... Rika och fattiga har alltid funnits. Den förste som analyserade fenomenet vetenskapligt var den italienske ekonomen Vilfredo Pareto, verksam på 1890-talet. Han upptäckte att fördelningen av ekonomiska tillgångar inte följer de vanliga statistiska lagarna. Ritar man upp ett diagram över hur kroppslängder fördelar sig i en befolkning får man en typisk klockformad kurva: några få mycket korta, några få mycket långa, de flesta av medellängd. Liknande klockkurvor figurerar i ett otal andra sammanhang. Man skulle vänta sig en kurva av samma slag för människors förmögenhet: ett fåtal mycket fattiga, ett fåtal mycket rika, de flesta däremellan. Vilfredo Pareto upptäckte att detta inte alls stämde. Kurvan över förmögenheter har en helt annan form. Det finns, relativt sett, många fler extremt rika personer än det finns extremt långa. I själva verket är snedfördelningen så markant att en stor andel av den totala förmögenheten är samlad på ett litet antal individer. En vanlig variant är att 20 procent av befolkningen äger 80 procent av de samlade rikedomarna.../

 

/... Fysiker har på senare år ägnat stort intresse åt vad de kallar fasövergångar: hur gaser kondenseras till vätskor, eller hur vätskor fryser till fasta ämnen. De har utvecklat en rad avancerade matematiska metoder för att analysera den sortens fenomen.

 

När vatten kyls ned rör sig molekylerna allt långsammare. Nära noll börjar de fastna i varandra och bilda iskristaller. Men det sker inte homogent. Det är lättare för en vattenmolekyl att fastna på en redan bildad iskristall än på en annan vattenmolekyl. Alltså sker isbildningen genom att kristaller som redan formats lockar till sig fler och fler fria vattenmolekyler. Det är samma sak som händer i Bouchauds och Mézards modell: där det redan finns pengar samlas ännu mer pengar.

 

Små penningsummor surrar kring som fria molekyler. De har en tendens att samlas där det redan finns förmögenheter, och frysa fast där. Men de behöver inte göra det. Om pengarna används till att handla varor och tjänster med fortsätter de att cirkulera. Graden av ekonomiskt utbyte mellan individerna motsvarar temperaturen. Ju mer vi köper och säljer, desto mer håller vi pengar i rörelse. Då motverkar vi ojämlikheten i systemet...´"

 

 

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
fhe

Haha, vilket svammel!

Jag har sett liknande härledningar till varför virvlat vatten ska vara extra hälsosamt.

 

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
Uno
Haha, vilket svammel!

Jag har sett liknande härledningar till varför virvlat vatten ska vara extra hälsosamt.

 

God dag - Yxskaft!

 

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
fhe
God dag - Yxskaft!

Jo, det vore helt klart ett annat sätt att kommentera det totalt intetsägande svamlet om hur fasövergångar (som man tydligen intresserat sig för "den senaste tiden", typ de senaste 100 åren eller så och som på intet sätt är mer avancerat än att man kan förklara det i gymnasiekemin) i vatten kan liknas vid hur pengar samlas där det finns många av dem. Naturligtvis finns det inget sånt samband när det gäller vatten så det var just bara kvalificerat svammel som gick ut på att försöka ge en helt befängd idé någon slags vetenskaplig skepnad, förmodligen i syfte att lura de som varken har koll på pengar eller kemi, ungefär på samma sätt som man kan lura på folk att köpa vattenvirvlare och annat humbug.

 

Så visst, "God dag - yxskaft" skulle varit en minst lika passande kommentar till texten, du har helt rätt.

 

 

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
0x2A

Apprpå virvlat vatten, hahaha

//eforum.idg.se/viewmsg.asp?EntriesId=582785#582785

 

 

°±°

 

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
lillen_009
penningsystemets (eg. kapitalets) inbyggda benägenhet att aggregera,

 

allt har en förmåga att samlas (aggregeras). exempelvis samlas mest vatten där det är djupast och människor samlar ihop sig i städer. Är det också fel?

 

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
Uno
God dag - Yxskaft!

 

Jo, det vore helt klart ett annat sätt att kommentera det totalt intetsägande svamlet om hur fasövergångar (som man tydligen intresserat sig för "den senaste tiden", typ de senaste 100 åren eller så och som på intet sätt är mer avancerat än att man kan förklara det i gymnasiekemin) i vatten kan liknas vid hur pengar samlas där det finns många av dem. Naturligtvis finns det inget sånt samband när det gäller vatten så det var just bara kvalificerat svammel som gick ut på att försöka ge en helt befängd idé någon slags vetenskaplig skepnad, förmodligen i syfte att lura de som varken har koll på pengar eller kemi...

 

Utan att kunna bevisa något så är jag ganska övertygad om att en fördelning mellan den arbetande befolkningen arbetsinkomster och utgifter - utan att ta med vinster och förluster på kapital-, finans- eller spelmarknaden - rimligen bör visa en normalfördelning istället för en paretokurva.

 

De flesta skulle alltså vinna på att vid varje tillfälle kunna välja mellan två olika valutor, av vilka den ena var en "bäst-före"-valuta enligt Silvio Gesells intentioner. De som då inte vill delta i nollsummespelet på vinst och förlust marknaden, skulle då kunna avstå från beroendet av vad som händer på spekulationsmarknaderna.

 

Fasövergången från vatten till isbildning, är ju ett emergent fysikalist fenomen och handlar inte om kemi, och det borde dina gymnasielärare ha varit medvetna om.

 

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
Uno
penningsystemets (eg. kapitalets) inbyggda benägenhet att aggregera,

 

 

allt har en förmåga att samlas (aggregeras). exempelvis samlas mest vatten där det är djupast och människor samlar ihop sig i städer. Är det också fel?

 

Ett naturlig benägenhet (naturlag) kan väl inte betecknas som något fel!

 

Detta är väl ingenting nytt! Det påtalades ju t.ex. av Jesus när han exempelvis talade om förtroende, begåvning osv...

 

Matt. 25:29 "Var och en som har, han skall få, och det i överflöd, men den som inte har, från honom skall tas också det han har."

 

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
fhe
om att en fördelning mellan den arbetande befolkningen arbetsinkomster och utgifter - utan att ta med vinster och förluster på kapital-, finans- eller spelmarknaden - rimligen bör visa en normalfördelning istället för en paretokurva.

Huruvida det är en paretokurva eller inte beror framförallt på vilken geografi man pratar om men varför skulle en normalfördelning vara bättre (det handlar om att föredra äpplen och päron, eller för all del äpplen på hög med äpplen i rad och storleksordning).

 

Var bara den arbetande befolkningen? För att det råkar vara genom lön som många får sina pengar? bara i sverige så finns det ett par miljoner som inte räknas dit, varför är de ointressanta?

 

De flesta skulle alltså vinna på att vid varje tillfälle kunna välja mellan två olika valutor, av vilka den ena var en "bäst-före"-valuta enligt Silvio Gesells intentioner.

Ytterligare en slutsats baserad på absolut ingenting, det enda du har presterat är lite lösa argument där du oftast börjar med att skriva att du inte kan teorin men att någon professor någonstans tycker att dagens system är dåligt. Om jag inte missminner mig så har de i Lund har de en professur (med professor) till ämnet parapsykologi, det innebär inte att anden i flaskan är vetenskap.

 

Fasövergången från vatten till isbildning, är ju ett emergent fysikalist fenomen och handlar inte om kemi,

Kemi och fysik hänger väldigt tätt ihop. Kalla det fysik om det gör dig lyckligare, det har fortfarande inget med pengar att göra oavsett.

 

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Skapa ett nytt konto på vårt forum. Det är lätt!

Registrera ett nytt konto

Logga in

Redan medlem? Logga in här.

Logga in nu



×
×
  • Skapa nytt...