En timmes arbete kostar köparen fyra timmar

[Uno]

Enligt SCB så utgjorde räntan 1993 i snitt 30 % av priset. För en matkasse där priset i butiken är t.ex. 400 kr så kan det antas att de sammanlagda vinsterna från odlingsjord och till butikskassan är ca 20 % av priset. De resterande 200 kr är de sammanräknade arbetskostnaderna från odlarna till butikskassören plus arbetskostnaderna för alla de på något sätt berörda externfunktionerna. Hälften av detta (100 kr) är arbetsskatter (löneskatter plus arbetsgivaravgifter). Utbetalda löner är då 100 kr. Om den utbetalda snittlönen är 100 kr per timme så har alltså matkassen i snitt krävt en timmes arbetstid. Momsen är då inte medräknad.

 

En person med medellön måste alltså arbeta fyra timmar för att kunna köpa en matkasse som sammanlagt kräver en timmes arbete, och den som tjänar 67 % av snittlönen måste arbeta sex timmar för samma matkasse! Dessutom visar detta att maximalt en fjärdedel av den arbetande befolkningen (omräknat till snittlöner) kan direkt eller indirekt arbeta med något som hela befolkningen köper för sina utbetalda löner även om de i snitt köper för upp hela lönen. De har helt enkelt inte mer pengar att handla för.

 

Visst måste det vara fler än jag som tycker att detta är ett helt idiotiskt samhällssystem, och visst borde det forskas fram något bättre. Varför görs inte detta? Jag har försökt att väcka intresse under ca 20 år utan att mer än ett fåtal ens gett sej tid att lyssna.

[Hakinger]

Hej Uno.

 

Jag noterar att du arbetat med att använda enklare språkbruk för dina teorier (jmfrt med tidigare) så nu förstod t.o.m. jag (hoppas jag;)

 

Visst kan man forska fram nåt bättre, men i vems intresse? Vem bland dom som tjänar, på detta av århundraden uppbyggda system, är intresserad av att slutanvändaren får det bättre? Eftersom kapitalism (vilket största delen av världen lever i) är ett nollsummespel så måste nån annan i kedjan offra vinst, och det rimmar illa med kvartalsrapporter och aktiekurser. Kanske därför du inte får respons?

 

Och ofta brukar tankar om förbättringar för massan på bekostnad av någon annan (högre upp) framkalla kommunistskräck.

Och vi har ju lärt oss att kommunism är usch och fy, och kraschar helt utan hjälp från andra.

 

 

 

 

 

---------------------------------------------------------------------------------

Athlon TB 1.4Ghz, Abit KG7-lite, 256 PC2100 DDR + 512 PC2700 DDR, GF4MX440. WinXP Pro.

 

[XL-Dennis]

Uno,

 

Trevligt att se ett av få mer seriösa inlägg även detta forum.

 

Frågeställning kan simplifieras och tangerar huvudfrågan huruvida vi ska kunna leva på vår inkomst eller inte.

 

Varken företagsgrupper eller enskilda företag bekymrar sig över denna typ av frågor varför, åtminstone jag, uppfattar att den i första hand är politisk.

 

Ekonomisk sett rör vi oss i både mikro-, makro- och inom den företagsekonomiska sfären. Därmed finns det också en hög komplexitet i sambandet mellan dessa ekonomiska dimensioner.

 

Din efterlysning av forskning kring denna fråga är visserligen relevant för sammanhanget men får nog uppfattas som otidsenlig då alternativa handel- och samhällssystem kommer långt ned på agendan över intressanta forskningsområden i vår nutid.

 

Det som dock är intressant och som tangerar ditt huvudtema i inlägget är medborgarlön men det känns som vi har en lång tid innan detta kan diskuteras sakligt och eventuellt realiseras.

 

Mvh

Dennis

 

 

[Uno]

Internet har kompletterat tv och telefon för att i realtid göra syn och hörsel oberoende av avstånd. Dessutom till låg kostnad för användaren. Det som saknas är nåbara kompletta systemverktyg för fysisk verksamhet. Integrerade system som kan nås via Internet oberoende av var den fysiska verksamheten bedrivs.

 

Vem som helst skall då - när som helst enligt någon form av köbildning - kunna få hyrbar och ”receptstyrd” maskinell utrustning att utföra bestämda fysiska insatser enligt kvalitetssäkrade recept. Dessutom till lägsta möjliga kostnad för användaren genom att systemen utformas så att konkurrensmöjligheterna kvalitetssäkras, optimeras och prioriteras vid systemutvecklingen. De konstruktörer som skriver de digitaliserade recepten bör då – på motsvarande sätt som kompositörerna – kunna inkassera ”STIM-pengar” varje gång som recepten initieras.

 

För beställaren så borde sådana system avsevärt kunna reducera externa arbetskostnader. För de som inte gillar sådana system så finns ganska säkert de gamla systemen kvar.

 

Ett sådant system som fungerat under lång tid med andra ledningsnät än de som används av Internet är vattenförsörjningen. Trots att alla kan vrida på kranen för ett glas vatten, så finns de som bär samma vatten på flaskor från affären och tillbaka med tomflaskan och kanske även tombacken. Och betalar extra för detta.

 

Dessa söker tydligen någon form av upplevelse, t.ex. smakupplevelse. Ett myller av upplevelseverksamheter ligger antagligen och väntar på att människornas försörjning med mat på bordet och tak över huvudet till försumbara kostnader, skall finnas som valbart alternativ. Vad väntar människorna på? Det är ju bara att ta för sej och se till att de blir så. Om nu majoriteten kan övertygas. Men hur får man ut komplexa argument till massmedia?