Just nu i M3-nätverket
Jump to content

Miljöförstöring


hup151_t

Recommended Posts

När ett fulltankat flygplan tidigt råkar ut för nåt som innebär att närmsta flygplats måste uppsökas och en hel del flygbensin dumpas blir min fråga vad händer med bensinen och hur går dumpningen till? Det kan ju röra sig om ganska många ton bensin. Kan man vara säker på att inte få en skur över sig?

Link to comment
Share on other sites

Bränsledumpning ska så långt möjligt ske över vatten. Om det inte är möjligt ska det ske över obebyggt område på en höjd av minst 6000 fot (1850 meter). Då hinner bränslet förångas innan det når marken.

http://www.transportstyrelsen.se/sv/luftfart/Miljo-och-halsa/Vanliga-fragor-och-svar/Vad-menas-med-bransledumpning-nar-gors-det-och-varfor/

 

Bränsledumpning vid Arlanda:

2010 Skedde fyra dumpningar av flygbränsle
2009 Skedde inga dumpningar av flygbränsle
2008 Skedde en dumpning av flygbränsle
2007 Skedde inga dumpningar av flygbränsle

http://www.swedavia.se/arlanda/om-stockholm-arlanda-airport/om-flygplatsen/miljo2/miljopaverkan/kemikalier/bransledumpning/

Link to comment
Share on other sites

Flyfisherman

Dessutom är det inte bensin som dumpas. Flygbränslet fån moderna jet-plan består av jet-bränsle eller flygfotogen (Mestadels kerosin) och detta är helt annorlunda mot vanlig benisn.
Som Cluster redan visat på  i länkarna, så dumpas detta oftast på höga höjder och detta påverkar inte på samma sätt miljön.
https://en.wikipedia.org/wiki/Jet_fuel

Jet fuel, aviation turbine fuel (ATF), or avtur, is a type of aviation fuel designed for use in aircraft powered by gas-turbine engines. It is colourless to straw-colored in appearance. The most commonly used fuels for commercial aviation are Jet A and Jet A-1, which are produced to a standardized international specification. The only other jet fuel commonly used in civilian turbine-engine powered aviation is Jet B, which is used for its enhanced cold-weather performance.

 
 

Synthetic jet fuel
Main article: Synthetic fuel
A significant effort is under way to certify Fischer–Tropsch (FT) Synthesized Paraffinic Kerosene (SPK) synthetic fuels for use in United States and international aviation fleets. In this effort is being led by an industry coalition known as the Commercial Aviation Alternative Fuels Initiative (CAAFI),%5B28%5D also supported by a parallel initiative under way in the USAF,%5B29%5D to certify FT fuel for use in all aviation platforms. The USAF has a stated goal of certifying its entire fleet for use with FT synthetic fuel blends by 2011.%5B30%5D The CAAFI initiative aims to certify the civilian aviation fleet for FT synthetic fuels blends by 2010, and has programs under way to certify Hydroprocessed Esters and Fatty Acids (HEFA) (aka Hydrogenated Renewable Jet (HRJ)) SPK biofuels as early as 2013.%5B31%5D "Hydroprocessed" and "hydrotreated" have also been used in lieu of "hydrogenated". Both FT and HEFA based SPKs blended with JP-8 are specified in MIL-DTL-83133H.
Synthetic jet fuels show a reduction in pollutants such as SOx, NOx, particulate matter, and hydrocarbon emissions.%5B32%5D It is envisaged that usage of synthetic jet fuels will increase air quality around airports which will be particularly advantageous at inner city airports.%5B33%5D

  • Qatar Airways became the first airline to operate a commercial flight on a 50:50 blend of synthetic Gas to Liquid (GTL) jet fuel and conventional jet fuel. The natural gas derived synthetic kerosene for the six-hour flight from London to Doha came from Shell's GTL plant in Bintulu, Malaysia.%5B34%5D
  • The world's first passenger aircraft flight to use only synthetic jet fuel was from Lanseria International Airport to Cape Town International Airport on September 22, 2010. The fuel was developed by Sasol.%5B35%5D
Chemist Heather Willauer is leading a team of researchers at the U.S. Naval Research Laboratory who are developing a process to make jet fuel from seawater. The technology requires an input of electrical energy to separate carbon dioxide (CO2) and hydrogen (H2) gas from seawater using an iron-based catalyst, followed by an oligomerization step wherein carbon monoxide (CO) and hydrogen are recombined into long-chain hydrocarbons, using zeolite as the catalyst. The technology is expected to be deployed in the 2020s by U.S. Navy warships, especially nuclear-powered aircraft carriers.%5B36%5D%5B37%5D%5B38%5D%5B39%5D%5B40%5D%5B41%5D

 

Det finns förvisso ett annat sorts flygbränsle som används av militära stridsflygplan - mer extremt och mer cancerframkallande om man andas in ångorna, men heller inga problem om det dumpas på hög höjd.

Mvh

Link to comment
Share on other sites

Och man har ju heller aldrig läst i media om att någon skulle ha fått en skvätt flygbränsle i huvudet vid något tillfälle, så den möjligheten kan nog helt uteslutas.

Link to comment
Share on other sites

Men att bränslet förångas innebär väl inte att det förintas? Ångorna kanske kommer ner på jordytan i nästa regn? Eller cirkulerar de i atmosfären i evig tid?

Link to comment
Share on other sites

Bränslet är icke helt främmande för miljön. Aldrig bra att släppa ut kemiska ämnen i miljön med här kan man nog tala om att de späds ut till mycket liten koncentration.

 

Kan tänka mig att en den bryts ned redan i luften, av solljuset, av ozon, av annat.

Och i marken bryts det ned.

Gäller dock som sagt att det sker på tillräcklig höjd och vi ska ha i beaktande att de ändå skulle bränt upp det och sprutat ut avgaserna på hög höjd. Iofs avgaser som mestadels består av vatten och en del kolföreningar.

Link to comment
Share on other sites

Kul med all denna respons och kunskap. Jo jag vet att det inte är bensin men det har liksom blivit så i folkmun. Tydligen är man lite osäker på ämnets giftighet men säker på att det förångas  - helt? Man kunde tvärtom då tycka dumpningen skulle ske så lågt som möjligt för att få minsta spridning. Istället för skur kan vi få ångan över oss som rimligen måste innehålla något - hmm eftersom den då finns men inte syns.

Tänk vilken gåva vatten är - hämtar föda där, förvandlar saltvatten till dricksvatten, transportvägar mm och snart kanske till flygbränsle. Till Monshis sista mening vill jag säga visst skulle planen i normalfallen spruta ut avgaserna men då har bränslet uppfyllt sin avsedda uppgift dvs att driva planen. Däremot vid dumpningen uppkommer en "nationalekonomisk förlust" då bränslet ej blir använt.

Link to comment
Share on other sites

Flyfisherman

Ett stort passagerarplan av typen Boeing 737 och större klarar heller inte särskilt bra av att landa med fulla tankar, så om en nödsituation skulle uppstå vid landning tex eller strax efter start så att man tvingas gå ned igen, så tömmer man bränsletankarna av två anledningar - och detta kan då ske på relativt låg höjd om man inte lyckas stiga till minst 6000 fot (c:a 2000 m), den lägsta säkra dumpningshöjden - av vad jag har förstått:

 

1. Landningsställen skulle förvisso (knappt) klara av nedsättningen mot landningsbanan, men risken är stor att oönskad extremt hård nedsättning skadar landningsställen.

2. Om en nödsituation skulle uppstå, så vill man ha så lite bränsle som möjligt i tankarna om något oförutsett - eller förutsett skulle uppstå.

Rena säkerhetsaspekter.

 

Se denna artikel samt en video hur en sk. bränsletömning går till:

Video shows how an aircraft ensures it can make a safe emergency landing

 

 

Aircraft have two major types of weight limits: the maximum takeoff weight and the maximum structural landing weight, with the maximum structural landing weight almost always being the lower of the two. 

This allows an aircraft on a normal, routine flight to take off at the higher weight, consume fuel en route, and arrive at a lower weight. 

 
Fuel dumping operations are coordinated with air traffic control, and precautions are taken to keep other aircraft clear of such areas. Fuel dumping is usually accomplished at a high enough altitude where the fuel will dissipate before reaching the ground. 
 
M.a.o. så kommer en normal bränsledumpning från högre höjder aldrig att nå jorden, åtminstone inte i sådan omfattning att det blir direkt miljöpåverkan på jorden, däremot påverkar det naturligtvis miljön på ett eller annat sätt och särskilt atmosfären.
 

Mvh

Link to comment
Share on other sites

Ett stort passagerarplan av typen Boeing 737 och större klarar heller inte särskilt bra av att landa med fulla tankar, så om en nödsituation skulle uppstå vid landning tex eller strax efter start så att man tvingas gå ned igen, så tömmer man bränsletankarna av två anledningar - och detta kan då ske på relativt låg höjd om man inte lyckas stiga till minst 6000 fot (c:a 2000 m), den lägsta säkra dumpningshöjden - av vad jag har förstått:

 

 

 

 

Mvh

Varken Boeing 737 eller A320 serien kan dumpa bränsle.

 

Ibland gör man dock åtgärder för att förbränna extra mycket bränsle innan landning. Landar man med övervikt måste planet kontrolleras efter skador p.g.a av övervikten.

 

 

http://www.boeing.com/assets/pdf/commercial/airports/faqs/fueldump.pdf

 

LARSAS

Link to comment
Share on other sites

Står ju som rubrik till videos att 737 dumpar. Att göra kontroller efter "åtgärderna" kanske kan vara för sent. För dumpning krävs ju även hydrualpumpar som också ska ha plats bland all jetbränsle, hjulställ mm. B-52 har enorma hjulställ och även små vid vingspetsarna (ibland) och dessutom en massa bomber. Undrar om de senare lyfter fulltankade eller om de får påfyllning väl uppe i luften? Luttankningen kan väl inte ske för långt bort för en typ DC-10 som är vanliga måste själv ha för egen förbrukning plus för de plan som ska fyllas på.

Link to comment
Share on other sites

I sista filmen är det knappast bränsle som dumpas. Fel plats, ytterst liten mängd vätska som släpps ut.

Det förekommer att man påstår att bränsledumpning skett. Det man har sett har ofta en annan förklaring.

 

Jag tror man kan lita på listan från Boeing över de plan som kan dumpa bränsle.

 

När det gäller 737 så blir det aldrig fråga om extrem övervikt vid landning. Men har man överskridit nominell landningsvikt så skall planet kontrolleras.

 

LARSAS

Link to comment
Share on other sites

Det förekommer att man påstår att bränsledumpning skett. Det man har sett har ofta en annan förklaring.

 

Jag tror man kan lita på listan från Boeing över de plan som kan dumpa bränsle.

 

När det gäller 737 så blir det aldrig fråga om extrem övervikt vid landning. Men har man överskridit nominell landningsvikt så skall planet kontrolleras.

 

LARSAS

Det jag betvivlar i den filmen är att bränsledump sker på marken, det vore klart olämpligt och kanske även brandfara när de startar motorerna på allvar. Dessutom skulle de väl knappast släppa bränsle via motorn ens i luften då den lätt kan sugas in bland varma avgaser och tändas på.

Link to comment
Share on other sites

Det jag betvivlar i den filmen är att bränsledump sker på marken, det vore klart olämpligt och kanske även brandfara när de startar motorerna på allvar. Dessutom skulle de väl knappast släppa bränsle via motorn ens i luften då den lätt kan sugas in bland varma avgaser och tändas på.

I den sista filmen verkar det vara Vatten på banan som gör molnet efter motorerna. Finns regnmoln i filmen så det kan ha varit en tidigare skur.

 

LARSAS

Link to comment
Share on other sites

2. Om en nödsituation skulle uppstå, så vill man ha så lite bränsle som möjligt i tankarna om något oförutsett - eller förutsett skulle uppstå.

Rena säkerhetsaspekter.

 

Är dessutom en avvägningsfråga. Nästan tomma tankar = högre explosionsrisk än fyllda.

Link to comment
Share on other sites

När det gäller den första videon har jag läst kommentarerna till den. Där finns en trolig förklaring till det videon visar:

 

post-57552-0-93555700-1471195237_thumb.png

 

 

LARSAS

Link to comment
Share on other sites

Viggen "pinkade" lite nu och då, fick ha en potta upphängd när den stod på plattan & i hangar.

För övrigt fungerar flygfotogenet bra när man ska rengöra motordelar och det går även fint att tillverka marshaller med en plåtburk, sågspån och flygfotogen ;)

Ja, att späda ut bensinen i bilen funkade också bra :ph34r:

Link to comment
Share on other sites

Hur är det med oktantalet på jetbränslet då?

https://sv.wikipedia.org/wiki/Flygbränsle

 

Jet AI som används för civilt jetflyg har låg cetanhalt. Men man anger vad jag förstår inte oktanhalten för Jet Ai-

 

Jet A! kan användas till dieselmotorer, men ej att rekommendera. Det tror jag tyder på högt oktantal då det annars borde tända för tidigt. Men oktantalet testas ju fram i en bensinmotor och anges då naturligtvis ej heller för dieselbränsle.

 

LARSAS

Link to comment
Share on other sites

https://sv.wikipedia.org/wiki/Flygbränsle

 

Jet AI som används för civilt jetflyg har låg cetanhalt. Men man anger vad jag förstår inte oktanhalten för Jet Ai-

 

Jet A! kan användas till dieselmotorer, men ej att rekommendera. Det tror jag tyder på högt oktantal då det annars borde tända för tidigt. Men oktantalet testas ju fram i en bensinmotor och anges då naturligtvis ej heller för dieselbränsle.

 

LARSAS

Dieselbränsle skall ha lågt oktantal och högt cetantal. Oktantalet anger hur kompressionstålig en blandining av bränsle och luft är jämfört med en blandining av 2,2,4-trimetylpentan (iso-oktan) och n-heptan. Cetantalet anger tändvillighet. Cetantalet är halten cetan i en blandning av cetan och α-metylnaftalen.

Link to comment
Share on other sites

Varken Boeing 737 eller A320 serien kan dumpa bränsle.

 

Ibland gör man dock åtgärder för att förbränna extra mycket bränsle innan landning. Landar man med övervikt måste planet kontrolleras efter skador p.g.a av övervikten.

 

 

http://www.boeing.com/assets/pdf/commercial/airports/faqs/fueldump.pdf

 

LARSAS

Gick ju bra denna gång efter incidenten idag.

 

http://www.aftonbladet.se/nyheter/article23343609.ab

Link to comment
Share on other sites

  • 2 weeks later...

Med anledning av tidigare inlägg kommer här ett nytt inlägg i denna tråd.

I inlägg nummer 10 lade jag in denna länk:

 

 

Filmsekvensen visar ett KLM B737 som gör en bränsledumpning.

Trådskrivare gör gällande att B737 inte kan bränsledumpa och att filmen visar något annat än bränsledumpning. Vad det är istället anges inte.

 

Eftersom min uppfattning är att det är en bränsledumpning som visas och inget annat gjorde jag sonika som så att jag tog kontakt med källan, KLM.

 

Jag bifogar en bild från min Hotmail (numera outlook.com) med KLMs svar på min fråga om KLMs B737 kan bränsledumpa. I min förfrågan till KLM bifogade jag länken till videon ovan för att få svar på min fråga om vad planet gör.

 

Nedan kan ni läsa KLMs svar. Den källan litar jag mer på än Boeings egna uppgifter.

 

post-118752-0-42913000-1472325746_thumb.png

Link to comment
Share on other sites

Archived

This topic is now archived and is closed to further replies.



×
×
  • Create New...