Just nu i M3-nätverket
Jump to content

Trademark?


.sun

Recommended Posts

Flera frågor på rad serveras här:

 

1) Används beteckningen TM för att markera ett registrerat varumärkesnamn i Sverige? I USA är det ju vanligt att skriva TM efter namnen, men det existerar inte i Sverige vad jag förstått. Om man ändå stöter på ett svenskt varumärke med beteckningen TM, kan man utgå från att ordet inte alls är registrerat då?

 

2) Kan man någonstans kontrollera om ett namn är registrerat varumärke? Hittar inget på prv.se, där står bara hur man ansöker.

 

3) Går det att få vanliga ord registrerade som varumärken även i Sverige? I USA verkar ju det mesta möjligt, men jag har en känsla av att Sverige är lite mer restriktiv och ställer krav på särskildhet osv. Kan nån annars ge exempel på ett vanligt svenskt ord som blivit registrerat?

 

Link to comment
Share on other sites

1) Jag tror inte man använder TM i Sverige utan att det bara hänger med från de utlänska företagsnamnen.

 

3) Det går nog att registrera vilket ord man vill, bara man har råd att slänga fram pengarna. Det är ju tokigt dyrt att registrera något hos PRV. Men det kan vara svårt att få registrera ett ord som redan används i dagligt tal. Sedan kan det ju också ske tvärtom. Att ett registrerat namn blir till ett vanligt ord. Tex Plexiglas eller postit-lapp.

 

 

/ Leidefeldt

 

Link to comment
Share on other sites

1) TM används för icke-registrerade varumärken. Man behöver inte registrera ett varumärke för att ha ensamrätt till det, men då måste man se till att det är inarbetat och förknippat med just ens egen produkt eller liknande. Jag tror inte att TM har nån juridisk betydelse i sig, men det kan fungera som en markering att man betraktar namnet som ett varumärke.

 

2) http://www.prv.se/vmi/

 

3) Om du med "vanliga ord" menar ord som finns i ordböcker, så är det inga problem. Ta t ex Arla eller djurnamn som elefant, kobra, dromedar, myran osv. Däremot kan du inte registrera rena beskrivningar av det som avses, t ex stol (om det är en stol), bredbandsbolaget. Däremot är det lättare att få främmande ord registrerade (t ex "Windows" för ett fönstersystem).

 

Link to comment
Share on other sites

"TM används för icke-registrerade varumärken."

 

Alltså tvärtemot det amerikanska syftet - att markera att man registrerat ordet?

 

Så om ett svenskt företag använder sig av TM så ska man snarare tolka TM som "vi anser oss ha ensamrätt på det här ordet, men vi är för snåla alt fick inte igenom det hos PRV - men du ska ändå ge f*n i att använda vårt ord"?

 

Link to comment
Share on other sites

Absolut har ju (S)taten lyckats registrera i alla fall..

(Checka ut hur man blir stämd om man använder det *NORMALA* ordet absolut utanför Vinspritcentralen...) Dom har tillochmed försökt stämma Absolute Music, men den bluffen gick inte, eftersom Absolute har gett ut skivor INNAN Absolut Vodka fanns...

 

 

Link to comment
Share on other sites

I Sverige har man ensamrätt oavsett om man registrerat eller "trejdmärkat" sitt namn. Fast problemet är här att det är upp till myndigheterna att bedömma.

 

Jämför med hur det gick med släkten Logg versus HM:s (tror jag det var) varumärke L.O.G.G..

(Pengarna vann)

 

 

Link to comment
Share on other sites

Jämför med hur det gick med släkten Logg versus HM:s (tror jag det var) varumärke L.O.G.G..

(Pengarna vann)

Eller förnuftet. Svjv har H & M inte registrerat L.O.G.G. utan Logg of Graded Goods. Familjen Logg hävdade att H & M förstörde deras liv genom att skriva deras namn på kalsonger.

 

Vill man ha ensamrätt till sitt efternamn så är det inte så smart att välja ett enstavigt ord på fyra bokstäver och som står i ordboken:

http://g3.spraakdata.gu.se/osa/show.phtml?filenr=1/142/36129.html

 

Link to comment
Share on other sites

Tja, det är ju sant. Ju märkligare namn, desto mer chans har man att hålla det "ensamt".

 

Zerblatt heter väl han förresten? Han utomjordingen alltså?

;)

 

 

Link to comment
Share on other sites

I Varumärkeslagen (VML) 13 § finns följande att läsa:

 

Ett varumärke får registreras endast om det har särskiljningsförmåga. Ett märke som uteslutande eller med endast mindre ändring eller tillägg anger varans art, beskaffenhet, mängd, användning, pris eller geografiska ursprung eller tiden för dess framställande, skall inte i och för sig anses ha särskilningsförmåga. Vid bedömande av om ett märke har särskiljningsförmåga skall hänsyn tas till alla omständigheter och särskilt till den omfattning och den tid märket varit i bruk.

 

Som varumärke får inte registreras kännetecken som uteslutande består av en form som följer av varans art eller en form som krävs för att uppnå ett tekniskt resultat eller en form som ger varan ett betydande värde.

 

[inlägget ändrat 2005-01-10 20:04:38 av Sasja]

Link to comment
Share on other sites

Archived

This topic is now archived and is closed to further replies.



×
×
  • Create New...