Typografiuttryck - gammalt skråtänkande

[CyberPet]

Jag vill bara kommentera en insändare i senaste Cap&Design (1/99). Där insändaren höjer gamla typografitermer till skyarna och ställer sig frågan varför de inte används längre.

 

För det första, petit, nonpareille, kolonel osv är inte ens svenska uttryck från början, så att förenkla till 6, 8, 10, 12 etc punkter istället tycker jag är ganska smidigt.

 

Och vad är det för fel att uttrycken moderniseras när tekniken moderniseras?

 

Visst, jag håller med om att teckensnitt låter fel när vi menar typsnitt. Men nån måtta får det vara på skrå-tänkandet! Viss, jag vet hur många punkter en cicero eller en petit är. Men det är ett helvete att lära sig alla dessa uttryck.

 

Jag har gått på typografskola och har haft förmånen att sätta blytyper. Jag tror att jag fortfarande med fingrarna kan känna skillnaden på 7 och 8 punkter. Men tekniken har gått frammåt och det tycker jag att typografin också ska göra.

 

Jag kommer faktiskt ihåg när jag besökte en mycket åldrad tryckare i Borrby, sommaren innan jag började på typografskolan. Han gav mig en liten, liten, bok som innehöll alla dessa uttryck som insändaren talar om. Den innehöll också information om hur mycket ett visst antal kilo bly räckte till si och så många rader maskinsatt text i olika bredder.

 

Denna bok har jag vårdat ömt och bläddrar i den någon gång då och då. Men vi fick inte lära oss alla dessa mystiska uttryck i skolan, därför att blytekniken var på utdöende.

 

Och till och med den gamle tryckaren tyckte att det var bra att tekniken gick framåt. Han själv hade en elak hosta av blydammet från sitt sätteri och han var glad att den nya tekniken också gjorde att typografjobbet var tillgängligt för kvinnor när det blev ett mindre tungt jobb.

 

Mannen gav mig boken för att jag skulle vara medveten om typografins historia, men han menade också att tekniken måste gå frammåt. På den tiden fanns inte Macintosh datorer eller så kallad DTP teknik, men han hade visioner, så gammal han var, om att ju renare ett sätteri blev - desto bättre arbetsmiljö.

 

Därför tycker jag inte att vi ska ojja oss över att det inte heter petit eller nonpareille längre. Det tillhör historien - en historia som vi inte ska glömma förstås, men vi ska inte hålla oss kvar i den bara för att behålla ett skråtänkande som är elitistiskt.

 

Insändarskribenten nämner också att vi missbrukar språket genom att kalla kägel radmellanrum. Men varför är radmellanrum ett sånt fel ord? Till och med skrivmaskiner från 30-talet har inställningar för enkelt-, ett och ett halvt-, och dubbelt radavstånd. Där pratas det inte om kägel!

 

Jag VET vad kägel betyder, men hur många fattar att ordet handlar om avståndet från baslinje till baslinjen på underliggande rad? Radavstånd är ett mycket bättre ord!

 

Vi måste värna om vår historia, javisst. Men till vilken gräns innan det börjar bli larvigt? Jag är väldigt stolt över att kalla mig typograf och att jag haft tillfälle att sätta blytyper. Men det är inte något jag skulle ha orkat göra i 50 år. Det var ett tungt och smutsigt jobb att jobba som typograf i ett blysätteri. Och det vill vi väl inte ha tillbaka?

 

Däremot tycker jag att vi som utbildade typografer ska värna om den typografiska kvalitén i våra trycksaker.

 

Vi måste ju också medge att det blivit bättre sedan DTP:n först gjorde sitt intåg i vår bransch. I början var det ju bara "datafreaks" som pillade på med allehanda "trycksaker" eftersom det var nytt och spännande att kunna lägga in bilder och text i datorn och sedan skriva ut det på en skrivare.

 

Nu när våra duktiga grafiker fått ta över tekniken blir kvalitén bättre. Vi får snyggare kernade rubriker, mer välbalanserade radavstånd och läckrare layout.

 

Visst, datorprogrammen, som QuarkXPress till exempel, är programmerade av datafreaks. De förstår inte vad våra skumma uttryck betyder.

 

För dem är det programmeringen som de lägger ner själen i, inte att man väljer storleksgrader från en meny med namn som nonpereille eller petit istället för 8, 10, 12, 14 osv i punkter.

 

Sedan kan man ju klaga på att översättningarna på programmen är mycket slarviga. Visst, jag håller med om att friläggning är ett mer självklart ord än maskning (eller att masken läggs i en separat kanal). Maskar sätter man på metkroken eller gör när chefen tittar bort.

 

Puh, nu har jag satt mitt.

 

Andemeningen är - skråtänkande med måtta för allt nytt är inte av ondo.

 

Med vänliga hälsningar,

Petr

[CyberPet]

Intressant iaktagelse. Alla meningar startar med stor bokstav men när jag klistrade in texten i detta forum från min ordbehandlare, försvann de. Så hav överseende, jag är inte en slarver!

 

MVH,

Petra

[Shinden Sôsa]

Kan bara hålla med.

[Chakotay]

Du Petra är väl en sådan där mackvinna har jag för mig?

Varför har Mac'arna 'glypher', eller hur fasen det stavas?

Är det de som gör att de stora bokstäverna förvandlas till små?

'Glypher' låter som något ur en Astrid Lindgren-saga.

[CyberPet]

Har ingen aning om vad du pratar om. Det funkar nämligen alltid att kopiera och klistra in texter mellan progam utan att det påverkar stor och liten bokstav. Jag misstänker faktiskt att det är något i det script som används på IDG. För texten jag klistrade in var rätt, men när den dök upp här i forumet hade alla stora bokstäver försvunnit.

 

Jag har kopierat från min ordbehandlare och Netscape tidigare utan att detta har hänt. Så min misstanke går till APS dåra, för det är ju PC.. hehehe... allvarligt talat, det är inte några hiroglypher... eller vad det nu var du pratade om. )

[Chakotay]

Petra - om du läser på http://fonts.apple.com/TTRefMan/RM06/Chap6loca.html kan du få en aning om vad jag "pratar" om. 8-

[CyberPet]

Fast jag fattade ingenting i alla fall. Måste vara det där blonda håret jag har på skulten. I alla fulla fall tror jag inte att så var fallet, vad det där nu betydde... hehehe.

 

Fast nu kom vi väl från ämnet i alla fall?

 

Petra

[Chakotay]

För en gångs skull tycker jag att du har rätt, du kom bort från ämnet - för vad har "det där blonda håret jag har på skulten" med ämnet att göra?