Batterisnack

[gust]

Ja vad kul att vi löste det.

Det kan vara så att läckströmmen tillsammans med strömmen igenom den lysande lampan är det mAh-värde som batterierna (de 3 friska) ska ha.

Tack o hej för mig.

Om du har nåt annat elfelproblem nån annan gång så hör av dig.

Tyvär så finns det vissa möjligheter till läckström i maglite också tex om det har läckt ut "batterisyra" i den, likaså om man tidigare har fått in fukt som kan orsaka oxidering så kan denna oxidering vara ofrivilligt bildande av isolationsfel, det finns flera möjligheter till som jag inte hinner beskriva nu.

[inlägget ändrat 2003-07-04 13:07:32 av gust]

[Monshi]

Nu har batterierna fått gå igeno tre upp/urladdningscykler.

 

Jag har lärt mig lite på detta.

 

Ett resultat är aldrig sanningen, inte med den utrustning jag utfört detta. Lampor är inte speciellt bra att belasta med, det fungerar men det är samtidigt svårt att veta exakt vad som händert i lampan. Mitt cykellyse visade sig som sagt ha en viss krypström som kan ha påverkat mer än jag tidigare trott. Det är heller ej optimalt att låta batterierna arbeta i serie, då det säkerligen påverkar varandra under urladdningsprocessen. Den billiga multimetern jag nyttjat, undrar hur många procent fel den visar. De mellan batterierna inbördes värdena borde dock vara korrekta i relation till varandra.

 

Till resultaten.

Omgång1

Batteri Cykel 1/2/3

1 1300/-/-

2 1800/1450/2000

3 1800/1900/1800

4 1900/1900/2100

5 -/1900/1950

Belastning

0.25/0.5/0.3 A

cykellyse/cykellyse/MagLite

 

Slutsats.

Kanske var lite tidig med att reklamera batteri 1, dock ingen skada skedd. Batteri 2 gör en dipp i kapacitet under cykel 2.

Kapaciteten hos batterierna ligger i närheten av det utlovade, kanske de alla når upp om några upp/urladdningscykler.

 

En tanke/idé, är det kanske så här enkelt att bygga en batteritest/urladdnings-krets?

 

Någon med färskare elektronikkunskaper får gärna slå sönder och samman detta:

Du behöver för grundpaket:

En potentiometer (två för större batterier)

En lysdiod

Batterihållare.

Två AA batterier.

(något att koppla på, lite kablar, en multimetr...)

 

Seriekoppla batterierna. Parallellkoppla diod och potentiometern. Ställ in potentiometern för önskad last. Ev seriekoppla en till potentiometer med diod/potentiomter, detta för att reglera spänningsfallet över dioden.

 

Dioden vill ha 2,1V (finns dioder med högre/lägre arbetsspänning) för att lysa, när spänningen sjunker under detta ser man det väldigt enkelt eftersom dioden slocknar. Dax då att kontrollera batteripaketet.

 

Enkelt? Och visst borde det fungera.

 

Nu kommer vi till den del där jag är lite mindre uppdaterad. Undrar om jag tänker rätt.

Lägg till en enkel transistor. Koppla dioden till basen på transistorn, potentiometern till kollektorn, och emittorn på transistorn till batteriet.

När då spänningen faller under 2,1 V över dioden, minskar även strömmer till basen på transistorn till 0. Detta ger att strömmen genom transistorn (kolektor->emitter) blir 0. Kretsen bryts med andra ord när dioden slocknar.

 

Poängen med transistorlösningen är att man skyddar batterierna från en alltför kraftig urladdning, de mår inte bra av att dras under en volt.

 

Men nu ska jag inte testa batterier mer, inte denna gång...

 

/T

 

[inlägget ändrat 2003-07-06 11:39:41 av Monshi]

[inlägget ändrat 2003-07-06 12:06:12 av Monshi]

[gust]

Teoretiskt så funkar din batteritestare utmärkt.

Om jag skulle bygga en sån så skulle jag sätta tre dioder paralellt, dioderna ska ha olika nedre spänningsområde & olika färg, tex gul,röd,grön.

Till en början lyser alla tre sen släcks dom en efter en då har du möjlighet att med blotta ögat se var i urladdningsfasen du (batterierna) befinner sig.

Lycka till.

 

[Monshi]

Fungerar även tanken med en transistor? Den kräver även den en viss spänning och kanske även en spänningsskillnad mellan kollekorn och basen.

 

Flera ljusiorder parallellt - god idé. En 2.1V diod och några 1.6 V. Två potentiometrar i baskretsen, parallelt med den ena sätter man dioderna. Tillsammans med 1.6V dioderna placeras varsitt motstånd, potentiometer eller fast, och du har en vackert lysande krets.

 

Vore trevligt om man då samtidigt fick det att fungera med transistorn, men det borde inte vara bågot problem. Låt en av 1.6 V dioderna styra transistorn.

 

 

[Ed]:Än trevligare om man kunde få kretsen att fungera med bara ett batteri.

 

/T

 

[inlägget ändrat 2003-07-08 10:39:00 av Monshi]

[gust]

Det ända som kan vara lite pilligt tror jag är att trimma in potentiometrarna så att spänningsfallet blir det rätta över dom lysande(slocknande) dioderna. Jag tror det är enklare att trimma in kretsen om du kopplar potentiometern i serie med dioderna, i alla fall om du vill ha kvar spärren mot total urladdning.

Om du får tag i rätt transistorer så jobbar dom precis som du beskrev & då är det "bara" att trimma in kretsen på potentiometrarna till önskad funktion.

Det är möjligt att kretsen funkar med ett batteri i taget men då måste du nog välja dioder med lägre "arbetsspänning".

Vi hörs.

 

[inlägget ändrat 2003-07-08 11:06:32 av gust]

[inlägget ändrat 2003-07-08 11:10:53 av gust]

[Monshi]

mm

 

ska se om det går

 

-----R1----------R2--------

..............|...............|

..............|----D1-----|

..............|--R3--D2--|

..............|--R4--D3--|

 

Så tänkte jag mig kretsen, där Dx är dioder, Rx är motstånd. "." är ingenting, övrigt är ledare.

Ju fler diodera man har, desto svårare blir det att beräkna exakta strömförbrukningen, dock är deras påverkan på den ej så värst stor. Och det går ju alltid att mäta.

 

Om transistor med då kopplas D3 till basen, R2 till kollektorn. Undrar dock om potentialerna/strömmarna blir sådan att transistorn leder utan nämnvärt motsånd.

Får nog läsa lite, repetera lite gammal skåpmat.

 

eller så får man välan testa...

 

/T

 

[inlägget ändrat 2003-07-08 11:15:06 av Monshi]

[inlägget ändrat 2003-07-08 11:15:20 av Monshi]

[inlägget ändrat 2003-07-08 11:17:12 av Monshi]

[Monshi]

Kanske ska poängtera att tanken är att D1 ska slockna vid kanske 2.4 V, D2 vid 2.2V, D3 vid 2.1V.

 

R1 och R2 justeras så att önskad strömstyrka dras ur batterierna.

 

Ett batteri - 1.00V -> 1.3V ungefär. Tyvärr verkar dioders arbetsspänning ligga som lägst kring 1.6 V.

Blir en bra mycket mer komplicerad krets då. Nja, inte så värst men den kräven en extern strömkälla.

 

/T

 

 

 

[gust]

Min uppfattning är att endast test,intrimning,användning återstår.

Det borde vara enkelt att smacka ihop kretsen, lite extra tid till intrimning får du nog räkna med om inte din lokala handlare kan hjälpa dig att handplocka optimala komponenter för användningsområdet.

Vi hörs, måste ut ett tag.

 

[Monshi]

Lokala handlare - om jag genomför det blir det nog Elfa i Solna.

 

De brukar kunna sina saker.

 

/T

 

[inlägget ändrat 2003-07-08 13:59:21 av Monshi]

[Monshi]

Kan bara säga - kardinalfel i tankeverkstan. Detta fungerar ju icke. Dioden leder gladeligen ström i ena riktningen, den lyser även fint, men den slutar inte lysa bara för att spänningen är låg.

 

Nej, det som behövs är att man nyttjar diodens backspänning.. Zenerdioder är "skapade" för detta. Problemet är bara att den lägsta arbetsspänningen för en zenerdiod är omkring 2.4V, något högt för att testa två batterier.

 

Nä, jag har kört fast, min enkla tanke till urladdningskrets falerade. Behöver - en krets som slutar leda vid <2.1V

 

Eller, kanske det går, lägger man på en extern strömkälla på ex.v 1V i serie med batterierna, då kan en Zenerdiod användas för att klippa strömmen vid ett en specifikt specifik spänning. Strömmen som annars släpps igenom kan användas till att driva en diod exempelvis. Får se, jag funderar kanske vidare och ser om jag kan utnyttja en del av de kunskaper jag ska ha förvärvat under min levnadstid.

 

/T

 

[gust]

Jag inser att det behövs en uppdatering av mina kunskaper också.

På den tiden jag utbildade mig i halvledarkunskap påstods det att zenerdioder kunde jobba ner till strax under 1,6volt i optimala förhållanden,vid spänning under detta bröts kretsen, det kan hända att den zenerdiod du fick tag i ska "jobba" ner till 2,4volt. Om du vill prova enligt följande så funkar det nog med fyra batterier i serie som slutar ladda ur vid fyra volt kvarvarande arbetsspänning i batterierna.

Koppla zenerdioden i serie med en lysdiod som har 1,6 volt spänningsfall, när zenerdiodens 2,4 inte upfylls så bryter den med följd att lysdioden slocknar.

Kompletera med en lågresistent potentiometer i serie med de två olika dioderna för en exakt finjusteringsmöjlighet vid behov.

Jag fick det att funka nu ikväll genom att plocka dessa komponenter ur mina "braohalådor", det är kontrollmätt med kalibrerad voltmeter, den har enligt kalibreringen mindre än 0,5% felmarginal vid detta mätområde. (lånad från jobbet)

Jag har inte testat iden med transistorer för jag hade ingen fungerande hemma men det vore inte omöjligt att lösa det heller.

 

[Monshi]

Jag har surfat igenom Elfas katalog och ej funnit någon zenerdiod som kan arbeta ned till 1.6V, lägsta som jag hittade var som sagt 2.4V.

 

Vill inte bygga med fler än två batterier eftersom det blir svårare att bryta urladdningen vid lämplig tidpunkt. Helst enbart ett batteri åt gången.

 

Transistorn fungerar nog någorlunda. Zenerdioden släpper typiskt igenom några få mikroA och beroende på den övriga belastningen förstärker transistorn den kanske 40 gånger. 50 mikroA läck => max 2mA ström.

 

En diod kan då placeras efter trnasistorn - lyser den starkt arbetar kretsen, svagt är det brutet. Helt bruten blir inte kretsen, men inga stora strömmar går igenom.

 

Nåja, funderar vidare imorgon. Kan kanske nytta en gammal transformator jag har hemma som kan leverar 1.5 V. kan då tillochmed nyttja Zenerdioden med ett batteri.

 

Får fundera lite till. En zenerdiod hos Elfa, 1kr 26 öre + moms.

En stor investering.

 

Undrar bara hur pass exakt min billiga multimeter är.

 

/T

 

[gust]

Det finns en möjlighet att kolla upp din multimeter, genom att du mäter några olika saker (funktioner) med den, noterar nogrant resultatet. sen går du till någon butik med flera olika dyra/kvalitetsmultimetrar & ber att få mäta med flera olika märken. (kanske tillomed flera av samma märke)

Du kan enkelt motivera ditt tilltag med att du vill se om deras multimetrar är stabila.

När du kommer hem igen så kollar du resultatskilnaden mellan din billiga/deras dyra multimeter & får en bild av hur exakt ditt mätverktyg är i förhållande till deras.

 

[Monshi]

hehe, god idé. Gissar att de skulle få sig ett gott skratt om jag istället kom med min multimeter till dem och bad dem kallibrera den. Inköpt på Clas Ohlson för, ja hur billiga kan de vara....

 

 

Zenerdioeder för den delen.

Hittade följande företag som säljer med arbetsspänning 1.4V

http://www.trimlog.se/zenerdiod_frame.htm

Har dock ingen lust att beställa en diod för en korna och sedan betala porto på 8.80kr... Okej, jag kan beställa tre stycken så blir det inte lika farligt

 

Undrar hur denna krets fungerar, ha inte lärt mig något om den i mina studier:

http://www.elfa.se/elfa/produkter/se/2009906.htm

Går den kanske att utnyttja i detta sammanhang?

 

 

/T

 

[gust]

Stabistorn är ingen dum ide men kom ihåg att den ändrar egenskap ganska mycket vid relativt liten övrig

förändring tex spänningen/strömmen ändras lite så ändras motståndet ganska mycket, jag har för mig (ej säker) att man använder den mer vid reglering i kretsar med växelspänning (möjligen högfrekvent sådan).

Med reservation för ihopblandning så tror jag att den är ganska temperaturkänslig.

Som du förstår börjar vi hamna i utkanten av min kunskap också.

Mitt mer normala kunskapsområde är inom krafthalvledare diod tyristor gto igbt osv(MW storlekar)

där principen naturligtvis är densamma som i små halvledare men begreppen skiljer sig något.

 

 

Skillnaden 1,6v när jag utbildade mig & 1,4v på zenerdioden du hittade i katalogen kan vara teknikutveckling/precisionstillverkning som inte var möjlig för knappt 20 år sen.

 

 

[inlägget ändrat 2003-07-10 00:57:55 av gust]