Tillgänglighet och attityder

[Uno]

Under ”Fritt forum” på Heden i Göteborg upprepades ofta att attityderna måste förändras om en hållbar utveckling skall kunna genomföras – inte minst i det globala perspektivet. Även i andra samanhang påtalas ofta de allmänna attitydernas avgörande betydelse för vad som tas upp på dagordningen i de beslutande organisationerna.

 

Något som då alltför sällan uppmärksammas är betydelsen av de sociotekniska systemens tillgänglighet och utformning. Det som skapar de allmänna attityderna är troligen i vilken grad som var och en har optimal tillgänglighet till allt som behövs för valfri utformning av den egna livssituationen.

 

I vilken mån som de befintliga produktionssystemen gör de många människorna beroende av ett alltmer begränsat antal arbetsorganisationers beslut har sannolikt utomordentligt stor betydelse för attityder och beteenden. Även om alla inte kan förväntas att i framtiden helt besluta över det egna arbetets organisation, och förhandla om lönen direkt med brukarna och konsumenterna, så borde IT och datanäten kunna medverka till att utvecklingen kan styras en bra bit åt det hållet.

 

I Natan Rosenbergs, ”Den tekniska förändringens ekonomi”, 1997, SNS förlag, sid. 73 citeras Joseph Schumpeter’s, ”Capitalism, Socialism and Democracy”, 1943 sid. 11 – 12

”Formerna och villkoren för produktionen är de fundamentala determinanterna för sociala strukturer, som i sin tur alstrar attityder, handlingar och kulturer”.

 

Utformningen av penningsystemens och de övriga samhällsorgans normer och spelregler har naturligtvis stor betydelse.

Men även hur förnybara förnödenheter etc. behandlas och distribueras från jord, skog och vatten till matbord och bruksplatser, och hur återflödet till växtplatserna utformas, och hur motsvarande recirkulation av alla andra saker av olika material genomförs, är alltså helt avgörande för:

hur de sociala mötesplatserna utformas, hur de mänskliga attityderna utvecklas, olika människogruppers beteenden och kulturella aktiviteter och manifesteringar.

 

Sovjetsystemet är väl ett påtagligt exempel på att formerna och villkoren kan struktureras som kollektiva skadligheter som under lång tid efter systemens kollaps skapar inhumana attityder.

 

Efter sovjetsystemets fall tycks många vilja förväxla planmässiga och centralt bestämda och styrda flöden (planhushållning) med att flödesnäten och lastbärarna utformas som gemensamma nyttigheter av beredskapstyp. Men sådana flödesnät för t.ex. gas, vätska etc., har funnits sedan länge utan protester. T.ex. när det gäller gas-, el-, tele- och vattenförsörjning och avloppsnäten inom exempelvis städer och tätorter.

 

Även de multinationella företagen ägnar sig förresten åt försök till spekulativa och centralt styrda flöden (blå planhushållning). IT-bubblan och inte minst satsningen på G3 mobilnäten är exempel på detta. Teknikerna och förnuftiga experter påtalade ju länge och envetet att det vore rimligare att vänta på G4 och istället finslipa GSM under de närmaste åren eftersom skillnaden mellan G3 och GSM är så obetydlig. Men de blev ju överkörda av ekonomerna och de profithungriga beslutfattarna.

 

Integrerat med IT och Internet så skulle numera regionala flödesnät för monterbara materialdelar och förnybara förnödenheter, kunna ge vem som vill full tillgänglighet till optimalt utformade program- och receptstyrda bearbetnings-, ytbehandlings-, distributions- och logistiksystem.

På motsvarande sätt som när det gäller andra styrda och reglerade flödesprocesser så blir då behovet av andra människors arbetsinsatser ytterst begränsat. Det som återstår när systemet har färdigställts är endast kostnaden för energibehoven och arbetskostnaderna för övervakning, underhåll och förbättringar.

 

Tekniken finns numera för att optimalt integrerade regionala flödesnät skall kunna finnas tillgängliga för alla. Så att förnödenheter mm. som hämtas från jord, skog och vatten etc., kan bli optimalt tillgängliga nära vars och ens matplats och aktivitetsområden till mycket låga kostnader.

 

Genom att i förväg välja ut vad man vill beställa via Internet, så skulle flera onödiga kostnader, energibehov, mellanled, omvägar, svinn och dumpning kunna undvikas.

Ekologiskt och miljömässigt motiverade restprodukter kan via systemet lika enkelt återföras till odlingsområdena.

 

Monter- och demonterbara materialdelar och mycket annat återvinnbart kan då på motsvarande enkla och energisnåla sätt recirkuleras inom samma integrerade logistiksystem t.ex. i form av milslånga kulvertnät med noder och olika sorts depåenheter för exempelvis bearbetning, ytbehandling, sortering, IP-adressering, förmontering, distribution osv. Samma nät kan även utformas så att demonterade och sorterade materialdelar och restprodukter på optimalt sätt kan återvinnas för att reproduceras och recirkuleras i kretsloppen.

 

Recirkulation i kretslopp innebär att när det som har producerats har tjänat ut så kan det reproduceras. I princip kan alltså Särimner ätas upp ena dagen och ändå så kan galten – liksom i sagan – faktiskt finnas tillhands för att slaktas igen. Tidsperspektiven är förstås i verkligheten betydligt längre, så kvalitetssäkrad hushållning med naturresurser och exergi är därför helt nödvändig.