Just nu i M3-nätverket
Jump to content

Det behövs bättre infrasystem


Uno

Recommended Posts

Människornas försörjning skulle kunna ske till mycket lägre kostnader. Med mycket mindre energibehov och avsevärt färre arbetsinsatser. Hälften (3000 miljoner) av världens befolkning bor i städer, och de distributions- och logistiksystem som används för tillförsel av bruks- och förnödenheter och utförsel av restprodukter har inte nämnvärt förändrats under det senaste halvseklet.

 

De tankar som finns i form av systemförändringar, tycks inte ha någon chans att nå ut till den allmänna debatten. Det talas om kretslopp men ingen tycks vilja diskutera hur och när de bör förverkligas. Tror de flesta att det måste vara så här för all framtid, eller vad är det som man förväntar sej?

 

Tunga lastbilar körs långa sträckor längs kontinentala vägar, och via köbildningar på tillfartslederna körs de in på städernas gator för att backas in och lastas av i trånga stadsområden. De leveranser som sker med lastpallar som lyfts upp och ner från lastbilsflak, skulle t.ex. kunna nå direkt till användarna på mycket enklare sätt.

 

Om IT och datanäten utnyttjades optimalt så vore det helt onödigt att från råvaru- och materialledet behöva passera allehanda mellanhänder med underleverantörer, monteringsfabriker, grossister, varuhusen och detaljhandeln. Det som krävs är datanätanpassade regionala logistiksystem, som helt integreras med receptstyrd tillverkning och materialhantering.

 

Lastbilarna, godstågen, truckarna och lastpallarna borde ersättas med lätta små hjulförsedda containrar. Containrar (t.ex. 2400 x 640 x 380 mm) som på spår- eller linbanor dygnet runt rullar i långsam takt in till och ut från städerna. In till staden med matvaror, förnödenheter och monterbara delar till kapitalvaror, byggnader etc., och ut från staden med återvunna demonterade/fragmenterade och sorterade delar av olika material och tillsammans med avfalls- och restprodukter.

 

En kulvert med ett tvärsnitt på mindre än 2 x 2 meter skulle tillåta att två containrar i bredd rullas in med förnödenheter, samtidigt med att två containrar på ”andra våningen” rullas ut med avfall etc. Sista biten fram till marknads- eller bruksplatsen, skulle pipelines med en diameter mindre än 0,9 meter kunna transportera enstaka containrar i kontinuerliga led.

 

Recirkulationsnaven med samorienterade rangerområden, och med depåpassager genom utvalda odlings- och skogsområden, bör lämpligen placeras någon mil utanför städerna. Inom rangerområdena skiftas de olika återvunna och sorterade materialdelarna från uttjänta utrustningar, mot nyreproducerade råmaterial av alla tänkbara sorter och profiler. De olika råmaterialen bearbetas och ytbehandlas till helt monteringsfärdiga delar när de passerar verkstadsdepåer på vägen in till beställarens ”hämtplats”.

 

Öppna containrar rullar vid behov via depåer för bearbetning, ytbehandling, förmontering, sortering, adressering osv., och vidare på huvudspåret mot varje beställares närbelägna ”hämtplats”. Det ändlösa ”löpande bandet” kan i princip liknas vid rullbanan för väskor på en flygplats. Fast banan är förstås milslång, och det är receptstyrda robotarmar som lastar på eller lastar ur. Ingen människa behöver delta i själva processflödet, utan det sker helt ’receptstyrt’.

 

Genom att klicka med datormusen på bilden av t.ex. en villa, så kan sedan vem som vill direkt beställa alla de monterbara delar av olika material som behövs. Samtidigt med att betalningen för ’byggsatsen’ deponeras (dvs. om det inte råkar finnas något före i kön), så startar bearbetningen enligt ’recepten’ av alla de olika materialen. Med skruvar och muttrar i förborrade hål istället för spik så kan monteringen av hela hus bli lika enkel som när det gäller en Ikea-möbel.

 

Detsamma gäller praktiskt taget allt annat som monteras ihop av olika delar och av olika sorts material. Kostnaden för exempelvis elektronikprodukter skulle (t.ex. med allmänt tillgängliga ’macro’ på Internet) i många fall kunna reduceras till tiondelen och ibland avsevärt mer. I många situationer där det används omständliga datorer som reagerar i snigelfart, så skulle verksamheten kunna bli avsevärt effektivare med små procedurdosor för några tior.

 

Detta är bara lite exempel på att även aldrig så invanda ineffektiva rutiner skulle kunna förändras. Kan livet bli enklare och miljöbelastningen upphöra, så borde vi sträva i den riktningen. Något som direkt skulle kunna göras är att omvandla visionerna till enkelt begripliga bilder. Det skulle kunna göras videofilmer som konkret, detaljerat och övertygande visade vilka möjligheter som finns för att göra tillvaron enklare. TV borde t.ex. visa upp för alla människor hur enkelt försörjningen med förnödenheter, skulle kunna göras betydligt mindre arbets-, energi- och kostnadskrävande.

Link to comment
Share on other sites

Archived

This topic is now archived and is closed to further replies.



×
×
  • Create New...