Just nu i M3-nätverket
Gå till innehåll

Sover sjukt lite utan sömnproblem


TurboStig
 Share

Rekommendera Poster

Jag sover ca 3 timmar dygn. Och så har det varit så länge jag kan minnas. 

Jag var 6 år när jag flyttade ut från mina föräldrars sovrum, och har tydliga minnen från nätterna med mamma och pappa. Då det "alltid" har varit så, så är ju detta normalt för mig. Är 57 år nu och känner mig privilegierad över att ha 21 vakn timmar om dygnet. Då jag inte blir uppstressad av att inte somna, så kan jag vila i böcker och ibland at skriva av mig. Vila gör jag i sängen, och behöver 3 timmar, utöver sömnen, där kroppen är stilla, och hjärnan får skydd mot stressande stimuli. 

Finns det någon fler där ute som känner igen sig i detta? Ibland kan det kännas lite ensamt att inte ha någon att filosofera rundt livets stora frågor, planering av practical jokes och allt där imellan. 

Nå, finns det någon? 

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Jag sover nu inte så lite som du, men 5-6 timmar är vad jag kommer upp till. Jag behöver inte ha någon väckarklocka kan man säga. Klarar mig bra även de gånger det blir 3-4 timmar också. Dvs. jag blir inte nämnvärt trött eller seg på dagen (eller natten heller då jag jobbar natt) Jag vaknar av mig själv alltid efter dessa timmar. Jag hoppar i och för sig inte upp ur sängen som "alipapapapa" -fågeln som Kalle Anka försöker fotografera varje jul, men efter några minuter efter uppstigandet är man redo att ta itu med världens problem...

Man får ju via otal artiklar i media som regelbundet citerar sömnforskare veta att alla "måste" sova minst sju timmar, helst åtta. Detta eftersom hjärnar då rensar ut slaggprodukter. Måste tyvärr säga att jag blivit påverkad av dessa skriverier och ibland oroar mig för att jag sover för lite sen årtionden tillbaka. Har av "propagandan" inympats med föreställningen om att alla människors kroppar fungerar identiskt ;) Några gånger såpass att en lös tanke om att börja ta sömnmedel förorenar mina tankar, men sen inser jag ju hur sjukt det skulle vara eftersom jag inte lider på något sätt av att sova "för lite".

 

Redigerad av Hakinger
  • Gilla 1
Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Det senaste jag hörde från forskningen, är att hjärnan är snabbt ute med att tillgodose sig med djupsömnen, som är reset knappen till det kognitiva. Övriga sömnperioder, så som rem med mera är kroppens vila. Tydligen får jag tillräckligt med djupsömn då jag funkar i båda jobb och socialt. I jobbet har jag oftast många bollar i luften samtidigt och privat blir det rätt intensivt imellanåt. 

Så jag tänker nog som du att man själv nog är den som bäst kan bedöma ens behov, och axeptera allas olikheter i det mesta vad livet gäller. Men såklart, vilken fantastisk värld vi skulle ha om alla var som jag.😇

  • Gilla 1
Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Alla är vi olika men under 5 timmar per natt kan vara orsak till oro. Mår du bra, känner att kropp och hjärna är nöjda ingen orsak till att belasta vården.

 

klart är att genom hur man lever, vad man gör, kan man påverka sin sömn, sitt sömnbehov. Har läst om eremiter, munkar, som levt ett mycket regelbundna liv som haft liknande behov av sömn som du. Nycklarna för att "lyckas" med det verkar vara

  • Regelbundna vanor. Äta vid samma tider, somna vid samma tid varje dag.
  • Äta en ganska enkel kost, kanske begränsat med kalorier.
  • Inte dricka vin, kaffe, inte röka osv.
  • God hälsa i stort

Vi ska minnas att vi alla är olika, har olika behov och att mängden sömn som vi behöver varierar över livet.

  • Gilla 1
Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Jag hade en (drygt årslång period) för ett antal år sedan när jag hade sömnproblem. Sov kanske bara ett par timmar per natt. Fick aldrig utrett vad det berodde på men det var nog olika faktorer. Hade ett fysiskt krävande jobb så jag borde kunnat "arbeta mig trött" men jag hade lite problem med kollegor och annat. Gick nog och lade mig för sent också. Att jag inte somnade blev nog också en källa till att reta upp sig och det får ju tolkas som kontraproduktivt i sammanhanget. Nu för tiden sover jag bra. Får jag för lite sömn är det oftast mitt eget fel (eller någon störig grannes) men jag brukar få ett "kvitto" på detta när jag vaknar upp efter att ha drömt något extra korkat. Ja, det är sant...

 

Jag säger inte att TS har någon av dessa problem utan konstaterar bara att det var så i mitt fall. Som det redan har påpekats i tråden är vi alla olika och "behöver" olika mycket sömn.  Naturligtvis bör det ju utredas om det är stora problem, helt klart. Vad TS inte skriver är om han (tolkar ditt alias som att du är en man) är trött dagen efter eller ej. Tolkar dig som att du inte har några problem.

Redigerad av DePhaz
Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

DePhas!

Jag är man, och är inte trött om dagen. Det har heller inget med min livsföring att göra då jag typ föddes såhär. Problem har det tyvärr funnits rikligt av. Främst under yngre år då jag inte hade samma rutin i att skärma mig mot stimuli sent om kvällen. Var heller inte lika duktig på att följa strikt rutin på att gå till sängs i god tid. Är diagnostiserad med en grav adhd. Något som har varit en resurs och en gåva till kreativitet i företaget, anställningen och fritiden sålänge jag har följt ett strikt dygnschema. Att problemen till tider har blivit mig, mildt sagt, övermäktiga, är sant. Har blivit duktig på att ta emot hjälp av familj, vänner och vården. 

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

 Share

×
×
  • Skapa nytt...