Just nu i M3-nätverket
Jump to content

lögn och statistik- covid


MH_
 Share

Recommended Posts

Hej. Lite menlösa funderingar. Jag har lekt lite med dödlighetsdata från:

https://www.socialstyrelsen.se/statistik-och-data/statistik/statistik-om-covid-19/statistik-relaterad-till-covid-19/

Och funderar på vilken sorts redovisning som är ärlig. 

 

OBS! Fortsätt hålla avstånd. Det här är en fundering om hur man skall redovisa data. Inte ett konspiratoriskt "covid är påhittad av Åkesson" inlägg.

 

Att Covid är en synnerligen otrevlig sjukdom råder det ingen tvekan om. Och det här är siffror som berör dödligheten när vi stängde ner stora delar av samhället. Om vi inte hade gjort det skulle dödsfallen med säkerhet ha varit väldigt många fler.

 

Men, med dessa reservationer.  Hur skall man egentligen redovisa dödligheten på ett ärligt sätt?

 

Alla har väl sett hur hög dödlighets-toppen är 2020 jämfört med ett vanligt år (de kraftiga dalarna i min figur är en "slask-vecka" för varje år. Dvs personer som man inte vet vilken vecka de dog under året. De hamnar i en egen vecka i slutet av varje år. Jag tar med det eftersom antalet "veckolösa" dödsfall verkar öka över tid)

image.png.0139c1effc9bae74d40b768623d25618.png

 

Men, Befolkningen över 70 år har ju ökat med drygt 15% under ungefär motsvarande period.

 

image.png.f8fbf8b269eddb377c97b4047d83ea69.png

 

Är det ärligare att ta döda /100 000 invånare? År 2020 har fortfarande en markant topp som ligger högre än  en vanlig influensa-topp. Å andra sidan ser man att 2019 saknar en tydlig influensa-topp och att vi har en "dödlighetsskuld" (obs att befolkningen bara ändas en gång per år, det blir lite ryckigt men borde inte spela så stor roll).

image.png.6402172ffb8505b24d65d2a4e72cd481.png

 

 

Är det bättre att sammanställa löpande helårsdata (varje punkt är summan av 52 veckor tillbaks i tiden)? Då jämnar man ut toppar/bottnar och tar hänsyn till att många "sköra" överlevde när influensaåret 2019 var milt. Man ser fortfarande en rejäl ökning  mellan 2019 och 2020 (obs att y-axeln är klippt). För någon vecka sedan låg då års-dödligheten ca 10% högre än motsvarande perioder 2017-2018. 

image.png.c2a95609729fea1b74efcfe7690921b8.png

 

Men, tar man hänsyn till den 15-procentiga befolkningstillväxten i åldersgruppen så hamnar vi i något intressant, Vi ligger visserligen värre till än för ett år sedan men bättre än några år bak i tiden (y-axeln är fortfarande klippt, så det är mikroskopiska förändringar). Här syns dessutom årsskiftena tydligt eftersom jag byter invånarantal abrubt vid årsskiftet

image.png.8c36000780393303e736ca707d274d8c.png

 

 

Inget av det här ändrar att vården gick på knäna och att det här är dödligheten EFTER nedstängning. Men det tyder ju på att vi kanske får en underdödlighet när 2020 summeras. 

 

Så, vilket redovisningssätt är ärligast? Eller beror det helt på frågan?  För vården är det naturligtvis de absoluta talen som är intressantast, för landsjämförelser måste ålder och längre tidsserier säga mest. Men spelar det någon roll annars?

 

 

 

Edited by MH_
Link to comment
Share on other sites

Tack, det var mycket intressant. :thumbsup:

Jag tycker det känns vettigt att anpassa diagrammen till befolkningens storlek. Så det finns absolut olika sätt att se det på.

 

För några veckor sen fanns det en liten överdödlighet men den berodde inte på Covid-19 utan på andra faktorer såg jag i dagens FHM-rapport om just överdödlighet.

 

Den statistik som EU har dit länderna rapporterar om överdödlighet baserar sig på 4 eller 5 års genomsnitt för viss dag/vecka för att avgöra vad som är normalt (och med 95 % konfidensintervall). FHM kallar det för MOMO i sina rapporter.

 

 

Link to comment
Share on other sites

Flyfisherman

Nja, jag vet inte om statistiken från Socialstyrelsen kan anses vara lögn.

På vilket sätt skulle det vara?

 

Visst tabellerna du visar är ju inte emot dessa, det visar ju enbart på saker som inte tydligt redovisats i rapporten, men att kalla detta för lögn tycker jag är att gå lite för långt?

Intressant är det förvisso.

 

I övrigt att jämföra olika länders Covid-statistik blir lite som att jämföra äpplen och päron - inga har exakt lika förutsättningar för en jämförbar mätning och därmed meningslös i direkt jämförelse.

Mvh

 

Link to comment
Share on other sites

Så sant @Flyfisherman

Statistik är bara användbar om alla data samlas in på liknande vis.

Därav kan exempelvis den totala dödligheten i befolkning vara ett mått som fungerar då alla länder rimligen noterar alla som dör.

Går man ned på specifika mått på en sjukdom skiljer det mycket mellan länderna.

En del noterar alla som har en infektion, andra bara de som "direkt" dör av infektionen (och inte av stroke, hjärtinfarkt, cancer exempelvis) men de hade infektionen.

 

Sanningen är att med statistik är att den nästan alltid går att vända på till att passa sina argument. Detta är inte en kritik mot statistiken ovan, bara en generell observation.

jag kikar ibland in på
https://swedroid.se/corona.html
 

Den visar några enkla grafer som ger en känsla hur det går för oss.

 

  • Like 3
Link to comment
Share on other sites

16 minuter sedan, skrev Monshi:

Därav kan exempelvis den totala dödligheten i befolkning vara ett mått som fungerar då alla länder rimligen noterar alla som dör.

Det görs nog i alla europeiska länder men verkligen inte i alla länder på jorden utan där gör man folkräkningar var 10:e år eller så för att ha någon som helst aning om ungefär hur många som bor i landet men däremellan ska man nog inte räkna med att det finns någon central kontroll av antalet som begravs.

Link to comment
Share on other sites

Tack Cecilia. Där fanns det mycket att nörda ner sig i. EU-Momo's finns for ovrigt här: 
https://www.euromomo.eu/graphs-and-maps

Jag hade missat Monshis sida, men där skruvas det ju hej vilt :med siffrorna -)

 

Citat

>>Nja, jag vet inte om statistiken från Socialstyrelsen kan anses vara lögn.

Nej. Självklart inte. Det är samma siffror bakom alla diagram. De har bara anpassats lite. Jag anspelade mer på det klassiska "lögn, förbannad lögn och statistik". 

 

Jag är bara fascinerad över hur lätt man (jag) glömmer hur viktigt det är att tänka på vad en siffra faktiskt visar. Om man tar mina 4:a diagram som exempel så svarar de på 4:a olika frågor och det visar bara hur viktigt det är att vara så tydlig man kan angående vad data visar och vad kan man använda det tillOm man skall kritisera media, myndigheter och forskare så är det väl framför i tydlighet det brister. Eller för att citera Monshi

Citat

Sanningen är att med statistik är att den nästan alltid går att vända på till att passa sina argument

 

Eftersom jag (på riktigt) anser att statistik är extremt viktigt i tider av faktaresistans så är det väldigt viktigt att vi alla blir lite bättre på att hålla reda på vad t.ex ett diagram faktiskt visar och kanske slänga in rådata som inte stödjer våra egna argument rakt av.

Möjlig uppdelning av figurerna

Figur1= absoluta tal, veckovis = vårdens belastning= Samhällsperspektiv, kraschar vården?

Figur3= per capita = Risken för en 70+ att dö= individperspektiv, motiv för att låsa in sig

Fig4 =  absoluta tal Årsvis = ger ett hum om dödsskuld osv

Fig5 =/capita Årsvis= Den enskildes risk att dö, på årsbasis= Hur "farlig" är (nedstängd) Covid för en 70+ jämfört med ett vanligt flunsa år

Ingen av figurerna är tillräckligt långsiktiga för att få med vårdskuld osv (missade hjärtproblem och cancrar) eller eventuell positiva effekter av mindre luftföroreningar

 

Edited by MH_
obegripligt
Link to comment
Share on other sites

1 timme sedan, skrev Monshi:

Därav kan exempelvis den totala dödligheten i befolkning vara ett mått som fungerar då alla länder rimligen noterar alla som dör.

Men även där är det frågan vad man vill veta. Skall man tävla om vilket land som klarat sig bäst måste man nog ta med åldersstruktur och föregående års dödlighet också.

Skall man bestämma reserestriktioner eller om EU vara solidarisk (vi pratar teori här) och skicka hjälp mellan länderna så är det förmodligen ett mera direkt mått som är relevant.

Link to comment
Share on other sites

  • 3 months later...

Multisjuka (och/eller med 3+ olika medicinska tillstånd) ska man vara rädd om, om man läser cdc.gov (Epidemiology of Individuals at Increased Risk of COVID-19 Disease)

Edited by Phenomen
Link to comment
Share on other sites

Jag måste erkänna att min optimism efter sommaren är bortblåst

Tråden skrevs i slutet av Augusti. Sen söp vi bort hela nedgången vi hade fått i somras. Så överdödligheten bland äldre och/eller multisjuka  kommer att blir ganska brutal när vi summerar året. Dessutom en stor risk att det fortsätter att vara otrevligt fram till påsk.

 

Även om personer under 65 kommer att landa på underdödlighet (kanske upp till 10 % för kvinnor) så motsvarar det inte så många personer (eftersom den "normala" årliga risken att dö är rätt liten för yngre personer). Däremot lär det bli en intressant debatt om ekorrhjul och annat (tills covid-2020 är bortglömt någon gång i november 2021).

Link to comment
Share on other sites

  • 1 month later...

Nu har jag tråkigt igen. Lite statistik:

Vi har fått facit för 2020. Kollar man överdödligheten (årets dödlighet/snitt för föregående 4:a år)  för olika åldersgrupper de senaste 50 åren så sticker 2020 ut kraftigt för grupperna mellan 70-89 medan det är som ett relativt normalt influensaår för gruppen över 90 (t.om bättre om man jämför med vissa år innan det fanns influensa-vaccin). 

1234071873_verd-kopia.thumb.png.b6e3114aa144fed9f620b9815cddd187.png

 

Nu kan man kanske tycka att det är är lite märkligt att 70-åringarna har underdödlighet varje år fram till 2020. Men det beror på att dödligheten har minskat konstant sedan 70 talet, se figur nedan (i praktiken blir över/underdödlighetskurvan något slags derivata).

 

Å ena sidan betyder den nedåtgående trenden att överdödligheten kanske underdrivs 2020 . Om vi tar 80-84 åringar så kunde man förvänta sig en nedgång på nästan 4% om trenden hade fortsatt som vanligt. Så överdödligheten på 5% kanske borde tolkas som 4+5%= 9%  istället för 5%.

Å andra sidan motsvarar överdödligheten att man backar till dödsrisken för kanske 5 år sen (lite värre för män). Så ur ett historiskt perspektiv kommer 2020 knappast att sticka ut.

 

Beroende på läggning är det bara att välja vad man vill fokusera på (är man en äcklig optimist så kan man nöja sig med att blir imponerad av utvecklingen de senaste 50 åren). 

Figurerna nedan är uppdelade på 3 eftersom skalan skiljer sig åt så mycket (det blir farligare och farligare att leva ju äldre man blir. Kurvan för 100+ börjar på 700döda/1000 invånare. Rätt usla odds).

 

per1000.thumb.png.105366380c5d17659c48b89e5cf67d0b.png

 

Och vad lär man sig av det här?

Bra fråga...

 

 

Link to comment
Share on other sites

Create an account or sign in to comment

You need to be a member in order to leave a comment

Create an account

Sign up for a new account in our community. It's easy!

Register a new account

Sign in

Already have an account? Sign in here.

Sign In Now
 Share



×
×
  • Create New...