Varför sprakar det i ena kanalen på förstärkaren?

[Thomas T 1]

Hej!

 

Jag har ett jobbigt problem som gäckat mig år flera år men nu har jag lyckats komma närmare felorsaken. Jag hoppas någon elektronikkunnig kan säga vad det kan vara så jag kan fixa det.

 

Det sprakar, mestadels lite svagt och mycket oregelbundet från min vänstra kanal på min klass-A stereoförstärkare (2 kanaler). 
Jag vet att det är i förstärkarens vänstra kanal efter att jag skiftat runt med allt (kablar och högtalare) och då ingen signalkälla ens är inkopplad.

 

Nu har jag kommit ett steg närmare. Jag kan framkalla samma sprakande ljud om jag tar bort den ena av de två anslutningarna till den vänstra kanalen och försiktigt vidrör i dess anslutning till förstärkaren. Alltså, istället för att bara trycka in den så touchar jag bara dess kontakt. Kan tyckas helt normalt men, och det här är min senaste upptäkt!, detta ljud uppkommer inte när jag gör motsvarande med den högra kanalen. Dvs det är något med den vänstra kanalen inuti förstärkaren som ger upphov till det här. NOT. Jag har dubbla anslutningskontakter per kanal och samma sak händer oavsett vilket kontaktpar jag använder. Dvs felet sitter längre in i förstärkaren än precis vid vänstra ingångskontakterna.

 

Är det någon som kan hjälpa mig att lösa detta mångåriga fel. Jag har haft den hos stereoelektronikfirmor som inte lyckats.

 

Mvh Thomas

[X-Men 41]

Felet du har kan bero på lite olika saker beroende på hur din förstärkare är uppbyggd. Är det en modernare förstärkare kan felet ligga i en IC. IC är vanliga i modernare förstärkare. IC är en förkortning av Integrerad krets (Integrated Circuit) vilket i sig betyder att det sitter en massa komponenter i en kapsel.

 

Är det en äldre förstärkare eller en exklusivare modell är den sannolikt byggd på diskreta komponenter. Diskreta komponenter innebär transistor, diod, motstånd, kondensator, spole med mera var för sig. En del av dessa är FET, fälteffekttransistor och de är kända för att kunna ge ifrån sig ”sprakande” ljud när de är defekta eller om spänningsmatningen till dem är instabil. Felet kan också utgöras av kondensatorer som sitter i tonkontrollstegen.

 

Om du har en knapp som heter ”Bypass”, ”Direct” eller liknande, som kopplar bort tonkontrollstegen bör du testa att aktivera den. Försvinner felet kan du börja ringa in felet kring tonkontrollsteget.

Har du ”Pre out” och möjlighet att koppla in ett separat slutsteg till din förstärkare kan du testa om felet följer med den vägen. 
Följer felet med ligger felet i försteget i din förstärkare. Följer felet inte med ligger det i slutsteget i din förstärkare.

 

Har du Pre Out och Main In men inte tillgång till ett separat slutsteg kan du koppla vänster Pre Out till höger Main In och höger Pre Out till vänster Main In. 
Följer felet med även då är det försteget i vänster kanal som är defekt. Följer felet inte med, d.v.s. det är fortfarande vänster kanal som sprakar, då ligger felet sannolikt i vänster kanals slutsteg.
 

Ibland går det att felsöka med hjälp av ett oscilloskop. Problemet är, tyvärr, om det är en FET eller kondensator som är defekt, att felet kan ”spridas” i förstärkaren och svårt att lokalisera exakt var det uppstår.
 

Med bakgrund till felets karaktär kan jag förstå att en verkstad inte hittar felet. De ägnar nog inte den tid det tar för att hitta felet då arbetskostnaden för detta inte motsvarar värdet på din förstärkare.  

[Thomas T 1]

Hej!

 

Imponerande svar och så snabbt!

 

Det finns ingen Pre out/Main in.

Det är ett hifi bygge som garanterat använder diskreta komponenter. Det finns inga tonkontroller för att inte försämra ljudet, Ljudreglering sker i steg i form av knapptryckningar av samma skäl. Elektronikfirman sa att det var mycket hög kvalitet på komponenterna.

 

Nåväl, det hjälper inte nu.
 

Jag tänkte att sättet att framkalla det rätt sällsynt sprakande ljudet (dvs genom att vidröra med den ena banankontakter mot dess ingång på förstärkaren) skulle ge en bra ledtråd på var/vilken komponent som kan orsaka ett sådant ljud. Men det kan alltså i princip vara vilken FET eller kondensator som helst.

 

Jag tycker det är en fantastiskt bra förstärkare och tror jag skulle behöva slanta upp ca 20 000 sek för att få något liknande. Förstärkaren är en JungSon JA-88D.

 

Överväger om jag ska låta en elektronikfirma här i Stockholm få en till chans. Har du någon att rekommendera?

 

Mvh Thomas

[X-Men 41]

Att vidröra en ingång med en banankontakt innebär att balansen på ingångssteget rubbas men var i kretsloppet som det slår tillbaka är svårt att säga utan att ha schema, förstärkaren och ett mätinstrument som oscilloskop tillhanda.

 

Det är många år sedan jag jobbade professionellt med reparationer på ljudutrustning. Erfarenheten i mitt svar bygger på Yamahas försteg, C2a, som är uppbyggd kring FET och får besynnerliga sprakljud med åldern. Den är extremt svårlagad. I princip byter man ut alla kondensatorer och FET i hela förstärkaren för att få bukt med problemet.

 

Tyvärr har jag inte någon i Stockholm som jag känner till längre som jag kan rekommendera. Hade vi varit 20 år tillbaka i tiden skulle jag kanske fortfarande ha kännedom om vilka som är duktiga.  

[Thomas T 1]

Tack så mycket för dina svar 🙂✋

[X-Men 41]

Vad du skulle kunna göra är att höra med några av de välrenommerade hifi-butiker i Stockholm vem de använder sig av för reparationer. En del av dessa butiker har ingen egen serviceverkstad utan anlitar en utomstående aktör. Det är ju möjligt att några använder sig av samma serviceverkstad och då skulle du kunna vända dig till den.

 

Lycka till med felfixandet. 

[Hankki 113]

Vet ju inte hur du bor men ifall du har möjlighet att byta uttag som ligger på en annan fas eller om du har LED lampor, främst billiga, eller annan elektronik som kan ge störningar i elnätet. Bor du i höghus kan det ju komma från någon granne. Kanske kunde se om någon hifibutik har en dylik att låna ut för test https://www.prisjakt.nu/produkt.php?p=2796185

 

[Mikael63 2 247]

1 timme sedan, skrev Hankki:

Vet ju inte hur du bor men ifall du har möjlighet att byta uttag som ligger på en annan fas eller om du har LED lampor, främst billiga, eller annan elektronik som kan ge störningar i elnätet. Bor du i höghus kan det ju komma från någon granne. Kanske kunde se om någon hifibutik har en dylik att låna ut för test https://www.prisjakt.nu/produkt.php?p=2796185

 

Allt är möjligt men varför bara ena kanalen då?

[Pelle Penna 298]

Oxid på någon kontakt eller balanskontrollen?

[bgjo 80]

Prova med att spraya kontaktytorna på potentiometrarna (volym, balans, bas och diskant etc) med någon kontaktspray och "jogga" (vrid dem fram och tillbaka) därefter dessa.

Verkar annars som att skärmjorden på ingången har dålig kontakt eller hänger i luften. /bgjo

[Hankki 113]

39 minuter sedan, skrev Mikael63:

Allt är möjligt men varför bara ena kanalen då?

Ibland hinner man inte med själv när fingrarna arbetar, eller så är hjärnan för trög 🙂 

[Thomas T 1]

Har fått en fin första kontakt med Hifi Kit som har en erfaren extern reparatör som vi ska prova. Jag kommer klippa in text från denna tråd som input. Förstår att oddsen är tuffa att hitta det men jag har kämpat så länge så vill inte ge upp än 🙂

 

Spray hade nog varit en bra ide om det inte vore för att bägge kontaktparen ger samma sprakande. Dvs det sitter längre in men inte så långt in att det sprakar på bägge kanalerna. Å andra sidan är det nog kanalseparerat så långt det går. 

Länk till bilder över hur det ser ut när locket är borta:

https://www.google.se/search?sxsrf=ACYBGNQYbFYn6CMXDcjahlAfRgNbWPakQA%3A1579015980925&source=hp&ei=LN8dXvHQNqmSrgS254iYDg&q=jungson+ja-88d&oq=JungSon&gs_l=psy-ab.1.2.0i203l2j0l2j0i10j0j0i10j0l3.2813.4519..8005...2.0..0.223.555.6j0j1......0....1..gws-wiz.aTIiv0LImro

 

Den långa länken ovan gömd bakom text

/ed av moderator

Redigerad 14 januari av Monshi
Gömde länk i en text så den blir klickbar.

[X-Men 41]

Återkom gärna med resultatet.

Har du möjlighet att skicka schemat eller länka till schemat skulle jag kunna ta en titt på det.

[Thomas T 1]

Tack så mycket ! men jag har inget schema. Googlar man på 

 

JungSon JA-88D

 

så får man upp bilder på hur det ser ut inuti, men det kommer man inte långt med. Jag har i alla fall skickat med dina kommentarer till reparatören, som ännu inte hört av sig. 
 

Jag skulle kunna leva med det lilla, inte så ofta förekommande spraket, men man vill ju ha det perfekt 🙂

 

Jag återkommer med hur det går. Kan dröja ett tag tror jag.

[Thirteen 1 127]

22 minuter sedan, skrev Thomas T:

Tack så mycket ! men jag har inget schema. Googlar man på 

 

JungSon JA-88D

 

så får man upp bilder på hur det ser ut inuti, men det kommer man inte långt med. Jag har i alla fall skickat med dina kommentarer till reparatören, som ännu inte hört av sig. 
 

Jag skulle kunna leva med det lilla, inte så ofta förekommande spraket, men man vill ju ha det perfekt 🙂

 

Jag återkommer med hur det går. Kan dröja ett tag tror jag.

 

Du får ju naturligtvis googla på det du söker, schema, för att hitta. https://elektrotanya.com/jungson_ja88d_stereo_amplifier_pa_sch.pdf/download.html

[Thomas T 1]

Perfekt! Tack.

[X-Men 41]

Om länken Thirtheen lagt ut stämmer med din förstärkare betyder det att den förstärkare du har är ett slutsteg. Du har inga ingångar för skivspelare, radio eller annat utan enbart ingång för ett försteg.

 

Dessutom är slutsteget enligt schemat byggt som ett klass AB-slutsteg. Det går att få ett klass AB-slutsteg att arbeta som ett klass A-slutsteg men jag ser ingen sådan elektronisk koppling i det schema som Thirtheen länkar till.

 

Om schemat ändå stämmer med din förstärkare, be då den tekniker som tittar över den att kontrollera viloströmmen över utgångstegen. Det sitter en trimpotentiometer i slutsteget som används för att justera viloströmmen, det som också kallas för BIAS. I slutsteget sitter det ett effektmotstånd med tre ben. Det är egentligen två motstånd i en kapsel.

 

När ingen signal finns in på slutsteget (lämpligt att kortsluta ingången så att man är säker på att varken brus eller annan störning kan komma in) skall spänningen i viloläge vara 85-100mV över mittenbenet och ett av de yttre benen. Allt enligt schemat.

 

Enligt schemat har trimpotentiometern för vänster kanal beteckningen RW4.

Motsvarande för höger kanal är RW3 (logiskt borde det vara tvärt om men inte så i schemat jag ser).

Det är viktigt att denna vilospänning är justerad korrekt. Låt förstärkaren vara påslagen i 30 minuter så den blir varm innan justeringen görs.

 

Är BIAS-spänningen felaktigt inställd kan det orsaka störningar då det innebär att det flyter för hög eller för låg ström genom slutsteget. 

 

 

 

[Thomas T 1]

Jösses vad du kan! Jag tror snart du har fixat problemet 😀

Jag har kompletterat mitt ärende till Hifi kit med all er info. Det här måste vara den bästa ”felbeskrivning” de nånsin fått 🙂

[Thomas T 1]

Tillbaka till ruta noll. Hifi Kit meddelade att deras reparatör som de anlitat i många år tackar nej till jobbet. För första gången! Han är rädd för att det ska uppstå ”följdfel”. Jag pratade via ägaren så jag kunde inte exakt förstå vad reparatören menade med det. Han kanske inser det du X-Men sagt. Jag sa att jag är villig att låta honom göra sitt bästa utan garantier men det sa ägaren att han inte heller ville göra.  Undrar om han verkligen förstod vad jag menade? Eller ser ni att han skulle kunna förvärra felet och på så vis sätta sig i en jobbig sits?

[X-Men 41]

När det gäller tjänster regleras dessa i Konsumenttjänstlagen. Även om du säger att du låter reparatören göra vad han (förmodar att det är en ”han”) kan utan garantier kan reparatören ändå inte komma undan ansvaret som han har, enligt Konsumenttjänstlagen. Denna lag ger kunden mycket fördelaktiga villkor och den som utför tjänsten kan komma i ”kläm”, trots en överenskommelse mellan kund och tjänsteutövaren. 
 

Med andra ord, en överenskommelse mellan dig och utövaren kan ändå kringgås via Konsumentköplagen. Om reparatören misslyckas med att åtgärda felet kan reparatören dels tappa tid för andra jobb, där han inte kan debitera dig fullt ut samt drabbas av ersättningskostnader till dig. 
 

Om du förstår vad jag skriver innebär det att reparatören kan få betala för att inte kunna hjälpa dig. Konsumenttjänstlagen är snårig och en liten aktör  väljer sannolikt de jobb som innebär minst risk för kostnader som kan uppstå i samband med de jobb som de utför.

 

Konsumenttjänstlagen reglerar också, ganska kraftfullt, de regler som gäller för hur mycket som kostnaden får uppgå till för en reparation. Maxkostnaden regleras i hur mycket restvärde (värde på en produkt som är begagnad) det är på produkten och avräkning sker, på liknande sätt som försäkringsbolagen gör, vilket innebär att värdet på elektronik oftast är ganska låg. 
 

Ponera att din förstärkare kostade 20000 kronor när den var ny. Nu är den 5 år gammal och värdet på den är mindre än hälften av nypriset, förmodligen. Eftersom den dessutom är behäftad med ett fel minskar värdet ytterligare. 
Från det värde som kvarstår får en reparation, normalt, inte överstiga en procentsats av värdet. Jag kan tänka mig att det i detta exempel kanske hamnar runt 2500-3000 kronor.

 

Felsökning i en timme kostar kanske runt 500 kronor, lågt räknat. Kostnadsförslag bygger oftast på att man faktiskt lagar produkten, om felet inte redan är känt och åtgärdsprogram finns. Det är många gånger det enda sättet att få ett korrekt pris. Själva jobbet med din förstärkare, som är tung och gedigen, tar kanske 2,5 till 3,5 timmar i bästa fall.

 

Ponera att reparationstiden hamnar på 2,5 timmar. Timpriset för reparatören kanske ligger på låga 500 kronor. Med timpris och felsökningstid är kostnaden redan uppe i 1500-2000 kronor.

 

Komponentkostnaden kanske hamnar på 1000 kronor. Då har kostnaden för att reparera förstärkaren hamnat runt 2500-3000 kronor, vilket är maximalt av vad reparatören får debitera dig. 
 

Att reparatören avsäger sig jobbet bygger nog på det faktum att felet är svårt att åtgärda, tidskrävande och riskerna för följdfel föreligger. Om reparatören dessutom inte lyckas med jobbet kan det uppstå kostnader för reparatören i enlighet med Konsumenttjänstlagen. Har reparatören dessutom ingen eller mycket marginell erfarenhet av att reparera enheter av den dignitet som din förstärkare är (de är inte särskilt vanliga hos ”Svensson”) finns risken att reparatören får ägna alltför mycket tid åt den utan att kunna debitera kostnaden. 
 

Det enda jag i nuläget kan föreslå är att du hör med någon annan återförsäljare av ”tung” hi-fi om de har en reparatör som vill ta på sig uppgiften, tyvärr.

[Mikael63 2 247]

@X-Men:

Är det "bara" att se till att spänningen ligger mellan 85-100 mV?

Är det viktigt att det är exakt samma spänning för båda kanalerna?

Kan Ts själv mäta detta? Räcker det med en "vanlig" multimeter (förutsatt att den kan mäta mV och att den visar rätt) eller behövs ex. oscilloskop även fast det "bara" är spänningsnivån som ska mätas?

 

 

[X-Men 41]

Mikael63, det första man bör göra är att säkerställa att spänningen ligger mellan 85-100mV innan man går vidare med felsökningen. Det är viktigt att den ligger där. Är den för låg blir det övergångsdistorsion, då schemat visar på en Klass AB-förstärkare.

Är den för hög ”bränner” slutsteget energi i onödan och det i sin tur kan kan ge upphov till pop-ljud eller det ljud som TS upplever.

 

Ja, båda kanalerna bör kontrolleras så att spänningen ligger inom nämnda nivåer (allt taget från det schema som Thirtheen länkat till).

Vilken multimeter som helst går att använda eftersom resistansen är så låg på de motstånd som man mäter över.

 

Det fina med att kontrollera spänningarna är, om de ligger fel, går att ändra så de hamnar inom gränsvärdena med hjälp av trimpotentiometrarna RW3 och RW4. Går de inte att ställa kan man konstatera att felet ligger i slutsteget. Felet kan ligga mellan de transistorer som sitter kring trimpotentiometrarna och fram till sluttransistorerna. Allt före dem bör kunna vara okej i det läget.

 

Ja, TS kan, om TS har kunskapen i att använda en multimeter, mäta själv och se om spänningarna går att justera. Det gäller bara att komma åt att mäta över resistorerna och hitta trimpotentiometrarna. 
 

Jag skulle föreslå en skruvmejsel ämnad för trimpotentiometrar eller en mejsel som motverkar att eventuellt ”brum” eller likande kan överföras till kretsen som stör justeringen. En mejsel i plast är att föredra.

 

Jag använde en sådan här mejsel när jag jobbade med service på ljudprodukter:

 

https://www.electrokit.com/produkt/trimmejsel-spectrol/

 

Ovanstående information baseras på det schema som Thirtheen länkat till. 
Förhoppningsvis överensstämmer det med TS förstärkare.

[Mikael63 2 247]

3 minuter sedan, skrev X-Men:

Jag använde en sådan här mejsel när jag jobbade med service på ljudprodukter:

 

https://www.electrokit.com/produkt/trimmejsel-spectrol/

En sådan ligger i min "verktygslåda" 

[X-Men 41]

Du kanske bor i närheten av TS och har för avsikt att hjälpa honom? 😉

 

[Thomas T 1]

 

Det är en klass A förstärkare. Se spec. Denna heter CA-280IA men är det icke europeiska namnet för JA-88D. Det följde f.ö. med en mejsel och vit tyghandske. 

 

Sökte på schema för denna modell och hittade detta smått fantastiska inlägg. Stackars australiensare. Se länk.

 

Berättelse om att byta ett motstånd

 

Det här lär avskräcka vem som helst. Kanske Hifi kit reparatören läst denna 🙂

 

Ett sista halmstråförsök innan jag helt enkelt bara accepterar detta rätt obetydliga sprakljud. I hans berättelse reagerar jag på denna mening.

 

Do NOT be fooled by the rear panel marking. It is NOT earthed. 

 

Betyder det att den inte är jordad? 1. Farligt? 2. Kan det vara orsaken? Om ja, kan man köpa något som jordar?