Just nu i M3-nätverket
Gå till innehåll
Skorpion76

Var eller vart? När säger man vad?

Rekommendera Poster

Två andra irritationskällor:

 

1. När folk säger "omständig" istället för "omständlig".

2. När folk säger "situationstecken" 'istället för "citattecken" eller "citationstecken". Det gör bl a Johan Edlund som just nu kommenterar friidrott på kanal 12.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Och de som säger

 

vecker istället för veckor

papper istället för pappor

mammer istället för mammor

macker istället för mackor

flicker istället för flickor

bricker istället för brickor

osv

 

Programledaren i "Frågan doktorn" i SVT1 är expert på det. Hon har tydligen inte heller kläm på att bokstaven ä finns i alfabetet. "Blodtrycket ska metas med ..." och  liknade kommer det från henne men det är väl så stockholmstugget ska hanteras.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
På 2018-05-04 på 10:57, skrev Cecilia:

"Jo vars"

Ska det inte vara "Jovars" som enligt https://sv.wiktionary.org/wiki/jovars är en synonym till jajamensan och jomenvisst

Nu måste jag böja på knäna igen! Jag har faktiskt ingen aning. Man kan nog skriva både ihop och isär. Jag vet bara att man inte ska lita till 100 % på Wikipedia eftersom det inte är en riktigt fullständigt pålitlig källa. 

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
På 2018-05-03 på 20:48, skrev Mållgan:

En del mer eller mindre självutnämnda språkfantomer tycker att om tillräckligt många uttrycker sig tillräckligt länge på ett viss sätt så blir det vedertaget och OK. Fredrik Lindström tillhör den skaran.

Der blir ungefär som att tycka att om tillräckligt många gör inbrott under tillräckligt lång tid så blir det vedertaget och OK. 

Ja, ett exempel på det är att vi på ostkusten säger kex, medan de borta på västkusten säger tjex. Min bror var ihop och till och med gift med en tjej som var från Halmstad och hon sa tjex. När Fredde Lindström kollade upp det visade det sig att båda alternativen är rätt beroende på vilken kust man bor på. 

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
Postad (redigerade)
På 2018-05-04 på 12:04, skrev Mållgan:

Det är fint att vi bor i ett land där det är fritt fram att tycka vad som helst och säga nästan vad som helst.

 

Den yngre generationen i vår släkt är uppvuxen med användningen av ordet "typ" i tid och otid. Min prognos är att det ofoget kommer att växa bort hos dem. Ofoget med "liksom" tycks däremot inte växa bort med åren, snarare tvärtom.

 

Jag irriterar mig också över användningen av "då" där syftet ofta är oklart. Värst är när någon presenterar sig, t ex inför ett föredrag, med "Jag heter då Mållgan". Usch så flummigt.

 

"Faktiskt" används också ofta i oklart syfte. När någon säger "Jag har faktiskt varit i New York" eller  "Jag har faktiskt sprungit Stockholm Marathon"  låter dessutom som om det finns ett inslag av skryt i påståendet och/eller att det ska levereras ett skrytsamt överraskningsmoment i beskedet.

 

Nu ska jag faktiskt äta typ lunch på en lyxrestaurang liksom.

Liksom tycker inte jag är så illa att säga, men som du är inne på säger den yngre generationen typ väldigt ofta och det är ett starkt exempel på generationsskifte. Rätta mig gärna om jag har fel, men de som säger liksom i tid och otid är lika stora missbrukare av uttrycken dåra (=då då) och så att...
- Igår såg jag på Let's Dance och min stora favorit är ju Gunde Svan dåra!
- I morgon är det måndag och då ska jag promenera till skolan så att... 

Redigerad av Skorpion76

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
På 2018-05-04 på 15:53, skrev mbgtmari:

Nej, det gör jag inte. Vad betyder det ordet?

 

Cecilia håller inte med om att "vart" är talspråk för skriftspråkets "varit" och jag delar hennes uppfattning.
Dessutom har hon rätt i att Jovars inte ska särskrivas. Jovars användes av författaren Stieg Larsson i romaner och mejl

https://www.aftonbladet.se/nyheter/article12522174.ab

och han är, liksom jag, uppvuxen i Västerbotten så det är möjligt att Jovars, liksom "vart" i betydelsen "blev", är västerbottensdialekt. Novisan är förmodligen också från Västerbotten.

 

Jag tycker det är kul med dialekter. Eftersom jag bodde i Norrbotten från det att jag var tio år till jag blev tjugo är jag inte säker på varifrån (Västerbotten eller Norrbotten) vissa uttryck jag använder kommer ifrån, t ex vars någerst (uttal vash någesht) betydandes var någonstans.

 

Det betyder "Ja" och är vanligt uppe i Västerbotten, Norrbotten, Lappland. Det är liksom bara en inandning eller hur man ska förklara det. Till och med Stenis som är från Tärnaby säger så. I dessa landskap växlar de mellan att säga " Jo" eller "Schwuh". Ingemar S var med i Mästarnas Mästare 2011 och en kväll när han och Hanna Ljungberg skulle laga kvällsmat i köket ställde hon en fråga till Ingemar och han svarade "schwuh". Herre jösses! Jag höll på att skratta ihjäl mig!  

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
36 minuter sedan, skrev Skorpion76:

Ja, ett exempel på det är att vi på ostkusten säger kex, medan de borta på västkusten säger tjex. Min bror var ihop och till och med gift med en tjej som var från Halmstad och hon sa tjex. När Fredde Lindström kollade upp det visade det sig att båda alternativen är rätt beroende på vilken kust man bor på. 

Lite OT nu, men det finns flera ställen i landet som man säger/uttalar "tjex", t.ex där jag bor idag, vissa delar av Örebro län, men där jag kommer ifrån säger man kex.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
22 timmar sedan, skrev Mållgan:

Två andra irritationskällor:

 

1. När folk säger "omständig" istället för "omständlig".

2. När folk säger "situationstecken" 'istället för "citattecken" eller "citationstecken". Det gör bl a Johan Edlund som just nu kommenterar friidrott på kanal 12.

Jag säger citationstecken, men när det gäller just de symbolerna kommer jag att tänka på en annan spännande fråga. En del människor sätter upp fingrarna och liksom fladdrar med fingertopparna när de ska illustrera citationstecken. Det är framför allt pek- och långfinger som de fladdrar med. Hur gör du?

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
22 timmar sedan, skrev Mållgan:

Och de som säger

 

vecker istället för veckor

papper istället för pappor

mammer istället för mammor

macker istället för mackor

flicker istället för flickor

bricker istället för brickor

osv

Mhm, det känner jag igen och det kan bli aningen förvirrande för våra kära invandrare som inte riktigt kan svenska så bra. :D:D :D

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
Postad (redigerade)
1 timme sedan, skrev Skorpion76:

Det betyder "Ja" och är vanligt uppe i Västerbotten, Norrbotten, Lappland. Det är liksom bara en inandning eller hur man ska förklara det. Till och med Stenis som är från Tärnaby säger så. I dessa landskap växlar de mellan att säga " Jo" eller "Schwuh". Ingemar S var med i Mästarnas Mästare 2011 och en kväll när han och Hanna Ljungberg skulle laga kvällsmat i köket ställde hon en fråga till Ingemar och han svarade "schwuh". Herre jösses! Jag höll på att skratta ihjäl mig!  

Ja nu förstår jag och det använder jag och har väl alltid gjort! Jag drar in andan samtidigt som jag säger "jo". Jag vet inte hur man ska skriva det fonetiskt men "Schwuh" sa mig inte någonting för det finns inget sje-ljud i mitt "inandnings-jo".

 

När det gäller att uttala pluraländelsen -or som -er så är det väl ett mellansvenskt uttal och ingenting jag retar upp mig på. Jag tycker fortfarande att det är både intressant och berikande med dialekter. När det gäller stockholmsslang t ex så är det en ren fröjd att lyssna på gamla intervjuer med Jerry Williams. Vilket underbart språk den mannen hade!

Redigerad av mbgtmari

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
2 minuter sedan, skrev mbgtmari:

Ja nu förstår jag och det använder jag och har väl alltid gjort! Jag drar in andan samtidigt som jag säger "jo". Jag vet inte hur man ska skriva det fonetiskt men "Schwuh" sa mig inte någonting för det finns inget sje-ljud i mitt "inandnings-jo".

 

När det gäller att uttala pluraländelsen -or som -er så är det väl ett mellansvenskt uttal och ingenting jag retar upp mig på. Jag tycker fortfarande att det är både intressant och berikande med dialekter. När det gäller stockholmska t ex så är det en ren fröjd att lyssna på Jerry Williams. Vilket underbart språk den mannen hade!

Ja, jag ber om ursäkt för din misstolkning. Jag säger inte att min stavning är korrekt, men det var den stavningen som jag fick till mig i en programserie av Fredde Lindström där han undersökte dialekter. 

 

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
Postad (redigerade)

.

Redigerad av Textlyft
Länkar borttagna/reklam för egen tjänst som ej efterfrågats

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Skapa ett nytt konto på vårt forum. Det är lätt!

Registrera ett nytt konto

Logga in

Redan medlem? Logga in här.

Logga in nu



×
×
  • Skapa nytt...