Just nu i M3-nätverket
Jump to content

Hur går man tillväga för att skapa 2 lokala nät.


freddyftw

Recommended Posts

Hej!.

Jag läser för tillfället kurspaketet "nätverkstekniker" på Komvux. Jag är fullt medveten om att man inte blir någon nätverstekniker på detta, men jag har tänkt läsa en KY utbildning till våren. Grejjen är att jag jobbar heltid, och läser mina komvux kurser på distans i 100%, och respons och feedback från lärare har inte varit särskilt bra. Därför tänkte ja kolla om det finns lite folk här som kanske kan hjälpa mig få lite bättre överblick över saker. Bör nämnas att jag inte har någon större erfarenhet av detta innan jag började läsa, men intresset växte snabbt när jag väl började :).

 

Nedanstående fråga är alltså ingen uppgift eller dylikt, jag försöker ofta sätta upp egna scenarion och försöker förstå dom för att känna att jag behärskar ämnet.

Nu till min frågeställning:

 

Om man vill ha 2 lokala nät, båda med statiska ip-adresser men vill samtidigt att dom ska ha full åtkomst till varann (transparenta tror jag man kallar det), hur går man till väga?

Säg att ett nät skall heta 192.168.21.x och det andra 192.168.22.x. Hur sker själva kopplingen? Behöver jag en router mellan varje, eller kan man göra alltihopa med enbart switchar?

Vad är det som "definerar" vad som är själva 21 samt 22 nätet? sker detta i routern/switchen?

 

/Mvh Fredrik

Link to comment
Share on other sites

Mr Andersson

Man använder en router för att koppla ihop olika IP-nät.

 

Låt oss säga att routern har två portar, då sätter vi den ena porten till 192.168.22.1 och den andra till 192.168.21.1 samt sätter subnetmasken till 255.255.255.0 på båda portarna. Det är subnetmasken som bestämmer nätets "storlek".

 

De datorer som kopplas in i respektive nät ska ha routerns IP-adress som default gateway i IP-inställningarna.

 

Med router menar jag inte en vanlig internet-router som man har hemma utan en "riktig" router med flera portar.

Link to comment
Share on other sites

Man använder en router för att koppla ihop olika IP-nät.

 

Låt oss säga att routern har två portar, då sätter vi den ena porten till 192.168.22.1 och den andra till 192.168.21.1 samt sätter subnetmasken till 255.255.255.0 på båda portarna. Det är subnetmasken som bestämmer nätets "storlek".

 

De datorer som kopplas in i respektive nät ska ha routerns IP-adress som default gateway i IP-inställningarna.

 

Med router menar jag inte en vanlig internet-router som man har hemma utan en "riktig" router med flera portar.

 

Jag förstår.. och för att ge portarna dessa 2 olika "nät" så gör man det i inställningarna i routern antar jag?

grymt pedagogiskt förklarat btw! Stort tack.

Link to comment
Share on other sites

Mr Andersson

Jag förstår.. och för att ge portarna dessa 2 olika "nät" så gör man det i inställningarna i routern antar jag?

grymt pedagogiskt förklarat btw! Stort tack.

 

Japp, det är routern som binder samman näten. Var noga med att ange samma subnetmask på alla datorer och i router. Just i ditt exempel är det standard med 255.255.255.0, men i större sammanhang använder man både mindre och större subnetmask, beroende på hur många IP-adresser man behöver i nätet.

 

Jag förklarar gärna hur subnetmasken fungerar om du är intresserad.

Link to comment
Share on other sites

Japp, det är routern som binder samman näten. Var noga med att ange samma subnetmask på alla datorer och i router. Just i ditt exempel är det standard med 255.255.255.0, men i större sammanhang använder man både mindre och större subnetmask, beroende på hur många IP-adresser man behöver i nätet.

 

Jag förklarar gärna hur subnetmasken fungerar om du är intresserad.

 

Det hade varit grymt uppskattat!

Jag har läst lite om det, och det jag vet är att subnetmasken på nåt sätt avgör vad som är dator-id och nät-id..

Dessutom kan man med subnetmasken göra subnetting som jag inte riktigt greppat ännu

Någon binär uträkning tror jag?

Link to comment
Share on other sites

Mr Andersson

Nätmasken avgränsar vad som är nät-id och dator-id, helt korrekt.

 

Den första adressen i ett subnet, är nätadressen. I dina exempel är nätadressen 192.168.21.0 resp 192.168.22.0.

 

Detta är inga giltiga IP-adresser, du kan inte tilldela nätadresser till någon dator eller router, utan det är subnätets adress. Det används vid bla routing.

 

Vidare så har man en sk broadcast-adress. Det är den sista adressen i nätet, dvs 192.168.21.255 resp 192.168.22.255. Dessa kan du inte använda som IP-adresser i ett nät.

 

Alla adresser däremellan (254 st) är giltiga adresser. Dock "försvinner" en, eftersom den tilldelas routern.

 

En del anser att det är den första giltiga adressen som ska ges till routern (.1), medan en del anser att det är en sista giltiga adressen (.254). Det är en smaksak, bara man är konsekvent. Du kan dock ge routern vilken adress som helst, men det blir bara krångligt.

 

 

Normalt skriver man nätmasken i formatet 255.255.255.0, men eftersom nätmasken egentligen anger hur många bitar som är nätmasken, är det idag vanligare att man skriver det som /24, som är samma sak som 255.255.255.0

 

Binärt:

255.255.255.0 = 11111111.11111111.11111111.00000000 = 24 bitar

 

 

Låt oss säga att vi har ett nät, 192.168.0.0/24 . Vi ska nu göra tre subnät av det. Ett med 128 adresser och två med 64 adresser.

 

Det första blir 192.168.0.0/25

Första adress: 192.168.0.0 (nät-id)

Sista adress: 192.168.0.127 (broadcast)

Nätmask: 255.255.255.128 (11111111.11111111.11111111.10000000)

Antal adresser för datorer: 125 (128 - nätid, broadcast, router)

 

Nästa blir 192.168.0.128/26

Första adress: 192.168.0.128 (nät-id)

Sista adress: 192.168.0.191 (broadcast)

Nätmask: 255.255.255.192 (11111111.11111111.11111111.11000000)

Antal adresser för datorer: 61 (64 - nätid, broadcast, router)

 

Sista blir 192.168.0.192/26

Första adress: 192.168.0.192 (nät-id)

Sista adress: 192.168.0.255 (broadcast)

Nätmask: 255.255.255.192 (11111111.11111111.11111111.11000000)

Antal adresser för datorer: 61 (64 - nätid, broadcast, router)

 

Nätmasken på nät 2 och 3 är samma, men nätadressen skiljer.

 

Jag länkar till min IP-karta som använde när jag jobbade som nätverkstekniker.

Där finns alla subnet inrutade och man ser direkt vilken mask man ska använda och vilka som är giltiga adresser.

 

Jag tycker det är kul att berätta, så fråga på om du undrar något!

Link to comment
Share on other sites

Nätmasken avgränsar vad som är nät-id och dator-id, helt korrekt.

 

Den första adressen i ett subnet, är nätadressen. I dina exempel är nätadressen 192.168.21.0 resp 192.168.22.0.

 

Detta är inga giltiga IP-adresser, du kan inte tilldela nätadresser till någon dator eller router, utan det är subnätets adress. Det används vid bla routing.

 

Vidare så har man en sk broadcast-adress. Det är den sista adressen i nätet, dvs 192.168.21.255 resp 192.168.22.255. Dessa kan du inte använda som IP-adresser i ett nät.

 

Alla adresser däremellan (254 st) är giltiga adresser. Dock "försvinner" en, eftersom den tilldelas routern.

 

En del anser att det är den första giltiga adressen som ska ges till routern (.1), medan en del anser att det är en sista giltiga adressen (.254). Det är en smaksak, bara man är konsekvent. Du kan dock ge routern vilken adress som helst, men det blir bara krångligt.

 

 

Normalt skriver man nätmasken i formatet 255.255.255.0, men eftersom nätmasken egentligen anger hur många bitar som är nätmasken, är det idag vanligare att man skriver det som /24, som är samma sak som 255.255.255.0

 

Binärt:

255.255.255.0 = 11111111.11111111.11111111.00000000 = 24 bitar

 

 

Låt oss säga att vi har ett nät, 192.168.0.0/24 . Vi ska nu göra tre subnät av det. Ett med 128 adresser och två med 64 adresser.

 

Det första blir 192.168.0.0/25

Första adress: 192.168.0.0 (nät-id)

Sista adress: 192.168.0.127 (broadcast)

Nätmask: 255.255.255.128 (11111111.11111111.11111111.10000000)

Antal adresser för datorer: 125 (128 - nätid, broadcast, router)

 

Nästa blir 192.168.0.128/26

Första adress: 192.168.0.128 (nät-id)

Sista adress: 192.168.0.191 (broadcast)

Nätmask: 255.255.255.192 (11111111.11111111.11111111.11000000)

Antal adresser för datorer: 61 (64 - nätid, broadcast, router)

 

Sista blir 192.168.0.192/26

Första adress: 192.168.0.192 (nät-id)

Sista adress: 192.168.0.255 (broadcast)

Nätmask: 255.255.255.192 (11111111.11111111.11111111.11000000)

Antal adresser för datorer: 61 (64 - nätid, broadcast, router)

 

Nätmasken på nät 2 och 3 är samma, men nätadressen skiljer.

 

Jag länkar till min IP-karta som använde när jag jobbade som nätverkstekniker.

Där finns alla subnet inrutade och man ser direkt vilken mask man ska använda och vilka som är giltiga adresser.

 

Jag tycker det är kul att berätta, så fråga på om du undrar något!

 

Till att börja med måste jag ge dig ytterligare ett stort tack! Hade du bott i närheten hade jag gått över med en flaska vin :).

Jag har läst ditt inlägg igår pararellt med kapitlet om subnetting i boken och helt plötsligt föll alla bitarna på plats.

Jag trodde från början att om t.e.x 192.168.0.0 fick slut på ip adresser att dela ut, dvs att man fyllt upp 1-255 så kunde man få fler ip adresser på detta sättet, men egentligen handlar det ju om att man delar upp ett nät. Och dessutom tappar 3 adresser per subnet.

 

I vilka scenarion väljer man att göra detta, är det för att man vill ha separata delar på samma nät?

 

Och eftersom du säger fråga på så har jag faktiskt fler frågor om det är ok :)

Link to comment
Share on other sites

Mr Andersson
I vilka scenarion väljer man att göra detta, är det för att man vill ha separata delar på samma nät?

 

Om man har äkta IP-adresser. Dessa får man tilldelade i begränsad mängd och då vill man dela upp sina adresser mellan olika behov, tex servar och kunder eller hur man nu vill ha det.

 

Ibland behöver man också länknät, eller routernät, för att koppla ihop routrar. Där behöver man inte många IP-adresser i varje nät, men man kanske behöver många nät. Då tar man ett /24-nät och gör ett antal /29 eller /30-nät.

 

 

Och eftersom du säger fråga på så har jag faktiskt fler frågor om det är ok

 

Jadå, fråga på, det är kul att du är intresserad och jag tycker det är kul att hjälpa till :)

Link to comment
Share on other sites

Säg att man gör som vi pratade om ibörjan, att man kör 2 nät från routern. Dvs vi skapade ett 21 och 22 nät.

 

Kan man sedan koppla kabel från både 21 respektive 22 porten rakt in i en switch och sedan alla datorer in i den switchen, eller ska man gå från 21 porten till en egen switch där alla "21" datorer går in i, och likadant för 22?

Det sista låter mest logiskt. Vill bara kolla så det stämmer :)

 

Och Routing som du nämnde högre upp, som jag förstått det är det när man t.e.x skriver in i en router att den ska "routa" vidare till en annan router? Eller har jag fel?

Link to comment
Share on other sites

Mr Andersson

Du tänker helt rätt!

 

Du kan inte blanda flera IP-när i en swtich. Eller jo, det kan du, men de kommer inte att nå varandra utan router. Så regeln är att aldrig ha flera IP-nät på samma fysiska nät (undantaget om det är VLAN).

 

IP-nät ska separeras med router.

 

Har ni lärt er OSI-modellen?

 

Jag undrar för att man måste förstå skillnaden mellan layer 1, 2 och 3 för att förstå grunderna i <du nätverk.

Link to comment
Share on other sites

Du tänker helt rätt!

 

Du kan inte blanda flera IP-när i en swtich. Eller jo, det kan du, men de kommer inte att nå varandra utan router. Så regeln är att aldrig ha flera IP-nät på samma fysiska nät (undantaget om det är VLAN).

 

IP-nät ska separeras med router.

 

Har ni lärt er OSI-modellen?

 

Jag undrar för att man måste förstå skillnaden mellan layer 1, 2 och 3 för att förstå grunderna i <du nätverk.

 

Jag har läst en del själv.

Skikt 1-2-3 är väl det Fysiska, Datalänk och Nätverk?

dvs fysisk är typ av kabel och kontakt, Datalänk är... att det är typ nåt med ethernet? och Nätverk är att den behandlar IP t.e.x?

Link to comment
Share on other sites

Mr Andersson

Jag har läst en del själv.

Skikt 1-2-3 är väl det Fysiska, Datalänk och Nätverk?

dvs fysisk är typ av kabel och kontakt, Datalänk är... att det är typ nåt med ethernet? och Nätverk är att den behandlar IP t.e.x?

 

Lager 1: Fysiskt och elektriskt (kabel, kontakter, ström, spänningar mm)

Lager 2: Datalänk, adressering sker på hårdvarunivå (MAC-adress), tex Ethernet

Lager 3: Närverk, adressering sker på mjukvarunivå (IP-adress)

 

En switch arbetar upp till lager 2 och en router arbeter upp till lager 3.

Ofta menar man Layer 3 switch när man pratar router idag. L3-switchar har bara Ethernet-interface och saknar många av de funktioner som en riktig router har. Om man inte har mycket speciella behov så räcker en L3-switch tillsammans med en bra brandvägg när man bygger nätverk.

Link to comment
Share on other sites

Lager 1: Fysiskt och elektriskt (kabel, kontakter, ström, spänningar mm)

Lager 2: Datalänk, adressering sker på hårdvarunivå (MAC-adress), tex Ethernet

Lager 3: Närverk, adressering sker på mjukvarunivå (IP-adress)

 

En switch arbetar upp till lager 2 och en router arbeter upp till lager 3.

Ofta menar man Layer 3 switch när man pratar router idag. L3-switchar har bara Ethernet-interface och saknar många av de funktioner som en riktig router har. Om man inte har mycket speciella behov så räcker en L3-switch tillsammans med en bra brandvägg när man bygger nätverk.

 

Först och främst vill jag bara säga att nästa gång du är i Göteborgstrakterna får du höra av dig innan så jag kan träffa dig och bjuda dig på en pilsner. Sättet du hjälper mig på är helt överlägset den feedback jag får av lärare via min utbildning.

 

Att man ska undvika att blanda ihop fysiska och logiska nät har jag lyckats lägga ihop någolunda själv, men dom betonade det aldrig så som man kanske bör i undervisningen. Och när jag läser det du skriver känns det skönt att faktiskt förstå det rent logiskt också. Det gör så mycket att förstå grunderna riktigt bra, iaf för mig.

 

En liten följdfråga på detta om det är ok:

I en L3 Switch så antar jag att man kan routa, precis som i en router? Eller slussar den bara vidare IP-Adresser till allt som är inkopplat i den?

Och skiljer sig det något mellan en Ethernetswitch och Fiberswitch? Eller är det bara kontakterna / kablarna som är skillnaden? Dvs att man t.e.x måste dra kabel längre än 100m.

Link to comment
Share on other sites

Mr Andersson

En liten följdfråga på detta om det är ok:

I en L3 Switch så antar jag att man kan routa, precis som i en router? Eller slussar den bara vidare IP-Adresser till allt som är inkopplat i den?

 

En riktig router tar ett routing-beslut för varje packet som ska skickas genom den.

En L3-switch gör bara ett routing-beslut för en viss IP-adress, sen switchar den resten, dvs det går snabbare, men med vissa saknade funktioner.

 

Och skiljer sig det något mellan en Ethernetswitch och Fiberswitch? Eller är det bara kontakterna / kablarna som är skillnaden? Dvs att man t.e.x måste dra kabel längre än 100m.

 

Det skiljer endast på lager 1, dvs olika kontakter/mediatyp.

Link to comment
Share on other sites

Archived

This topic is now archived and is closed to further replies.



×
×
  • Create New...