Just nu i M3-nätverket
Jump to content

installera en hårddisk


micke7406

Recommended Posts

Hej!

Jag hade tänkt att installera en till hårddisk för att min börjar bli full.

Men har nu problem med hur jag ska gå till väga.

Datorn jag har är en hyrdator som jag har köpt lös.Och som de flesta vet så är det

ett OS förprogrammerat på dessa datorer så jag har ingen start disk,

Hur ska jag gå tillväga för att få en PARTITION på den nya hårddisken ?

 

Fungerar det att göra en system repair disk och använda den och få en partition.

 

MVH..MICKE

Link to comment
Share on other sites

Det enda du behöver göra är att skruva fast din nya disk och koppla in den med kablar till nätaggregat och moderkort.

När disken väl är ansluten startar du datorn som vanligt och Windows startar som vanligt.

När Windows har startat öppnar du enhetshanteraren. Där hittar du Diskhanteraren och där kan du partitionera och formatera disken.

 

I vissa fall kommer Windows att själv hitta den nya hårdvaran när du startar datorn. Då får du också frågan om du vill partitionera disken och formatera den.

 

1. Om du har ikonen "Dator" på skrivbordet markerar du den och högerklickar med musen. Har du inte ikonen "Dator" på skrivbordet klickar du på start och letar upp texten "Dator" i menyns högra sida.

2. I menyn du får upp väljer du "Hantera".

3. När du valt "Hantera" öppnas det upp ett nytt fönster. Detta fönster heter "Datorhantering".

4. I fönstret "Datorhantering" letar du upp i menyn till vänster "Lagring" och undermenyn "Diskhantering". Klicka på "Diskhantering".

5. Nu skall du se alla dina diskar i det högra fönstret. Du ser också din nya disk som kommer att visas som oallokerad m.m. Fönstret visar också eventuella minneskortsläsarplatser och optiska enheter liksom externa enheter om du har sådana inkopplade via eSATA eller USB.

6. Markera din nya disk du och högerklicka på den.

7. Du får upp en meny och där väljer du "Ny enkel volym".

8. Du får upp ett nytt fönster, Guiden "Ny enkel volym". Klicka på knappen "Nästa" för att fortsätta.

9. Nästa steg skall du bestämma hur mycket av den nya disken du vill använda för den nya volymen. Vill du använda hela disken låter du de förifyllda värdena vara och klickar på "Nästa".

10. Nästa steg skall du välja enhetsbeteckning, "Tilldela följande enhetsbeteckning:" . Låt det förvalda vara om du inte har några önskemål om annat.

11. Välj inte några av de två andra alternativen utan klicka på "Nästa".

12. Du får ett nytt fönster och du får här välja om du vill formatera disken eller ej.

13. Välj "Formatera volymen med följande inställningar",

13b. Filsystem - välj "NTFS"

13c. Storlek på allokeringsenhet: välj "Standard"

13d. Volymetikett: Här skriver du in vad du vill att disken skall heta, t.ex. "Disk 2".

13e. Om "Snabbformatera" är markerad kommer disken att snabbformateras. Det innebär att diskens innehållsförteckning kommer att skapas.

Jag föreslår att du tar bort bocken framför "Snabbformatera". Då kommer din disk att formateras fullständigt. Samtidigt kommer Windows att markera alla dåliga sektorer på disken. Det tar betydligt längre tid med formatering på detta sätt men du får ett säkrare lagrinsgmedia.

13f. Du behöver inte bocka i "Aktivera fil- och mappkomprimering.

14. Klicka nu på "Nästa".

15. Fönstret som kommer upp visar dig vad du gjort för val. Om alla valen är som du önskar klickar på du "Slutför".

16. Nu startar datorn att skapa volymen, partitionen och börjar därefter att formatera disken. När formateringen är klar kan du ta disken i bruk.

Link to comment
Share on other sites

Tack för hjälpen Åge.

Har en annan fundering. Min nya disk är på 1TB men efter formateringen så är den bara på 930GB Vart har dom resterande 70 GB tagit vägen?

Link to comment
Share on other sites

Tack för hjälpen Åge.

Har en annan fundering. Min nya disk är på 1TB men efter formateringen så är den bara på 930GB Vart har dom resterande 70 GB tagit vägen?

 

Är du säker på att den är på 1TB och inte på 1000000000000kb. En hårddisk på 1TB är 1099511627776kb. Många företag anger att 1TB är 1000000000000kb men det stämmer inte, därför ser du cirka 930 GB.

Link to comment
Share on other sites

Hej Micke,

 

Din hårddisk är mycket riktigt på 1TB. Det är också helt korrekt att du har 930GB att använda när den är formaterad (oftast blir det runt 932GB kvar). Tyvärr är det som så att tillverkarna av hårddiskar ogärna använder sig av det binära värdet när de anger storleken på hårddiskar. De använder gärna ett decimalvärde för det gör att storleken blir större.

 

Det här är tekniska termer och jag vet inte om jag kan förklara för dig så du förstår. Jag skall dock försöka så får vi se om jag lyckas.

 

I den digitala världen skickar man information som "bitar". Varje bit kan ta två värden, värde 0 (noll) eller värde 1 (ett). Eftersom varje bit kan antaga 2 värden kallas det för binärt räknesystem.

Vi använder dagligdags ett räknesystem som kan anta 10 värden, 0 till och med 9. Vi kallar det för decimalt räknesystem.

Bi står för 2 och deci för 10.

Inom den digitala världen bygger man upp informationen kring bitarna och använder sig av flera bitar för att presentera värdena. En bit tillåter två värden. Använder man sig av 2 bitar kan de 2 bitarna anta totalt 4 värden. Om vi går upp till 4 bitar kan de anta 16 värden tillsammans. Med 8 bitar är vi uppe i 256 värden och 16 bitar innebär 65536 värden.

 

Vi får fram värdena genom att ta 2 upphöjt i det antal bitar vi önskar. 2 upphöjt i 10 blir således 1024. 1024 bitar brukar vi säga 1kb, 1 kilobit.

Inom den digitala världen har man dessutom bestämt sig för att 8 bitar skall motsvara en Byte. Det blir ganska omfattande att skriva alla 8 bitarna när man skall visa dem. De åtta bitarna kan skrivas som så här: 10010100 vilket ger ett decimalt värde om 148. För att förenkla detta gör man om det binära värdet till ett hexadecimalt värde, vilket innebär att man använder 16 tecken för att presentera värdet. De tecken man använder är 0 (noll) till och med F. Innan man gör om 8 bitars binärt värde till hexakod delar man upp det i två grupper med 4 bitar i varje grupp.

 

Tar vi värdet ovanför så delar vi det så här: 1001 0100

Skall vi presentera värdet som hexakod blir det så här: 9 4, eller som man skriver, 94. När man läser värdet läser man det inte som 94 utan som nio - fyra.

 

Om vi gör det lite enklare nu så kan vi jämföra hur vi skriver 1k decimalt och hur vi skriver 1k binärt.

I decimalsystemet har vi basen 10. För att få 1k höjer vi upp 10 i 3, d.v.s. 10 upphöjt i 3. I klartext betyder det 10*10*10 = 1000.

I binärtalsystemet har vi basen 2. För att komma upp i 1k måste vi ta 2 upphöjt i 10. I klartext blir det 2*2*2*2*2*2*2*2*2*2 = 1024.

 

Som du ser får vi ett värde som är 24 högre i det binära systemet än i det decimala systemet. Om vi fortsätter att öka på värdet i det binära systemet tills vi kommer upp till 1TB, eller 1 tebibyte som är det korrekta uttrycket, så får vi fram att 2 upphöjt i 40 ger 1Tib, d.v.s. 1 Tebibyte. Skriver vi ut det i klartext blir det: som Alexa skriver:

 

1099511627776 bytes.

 

Det är väldigt mycket mer än om vi tar 10 upphöjt i 12 som blir 1TB, eller exakt 1000000000000 bytes. Eftersom tillverkarna av hårddiskar tycker om att ange 1kB som 1000 byte och inte det korrekta, 1024 byte, förlorar användaren 24 byte per kB i princip. Du kan säga att du blivit "lurad" av tillverkaren när du köpte en hårddisk som anges vara 1TB när den i verkligheten inte gör det, binärt sett. Disken är 1TB stor decimalt sett men det är inte så den används. Den används ju binärt.

 

Således är det här som dina saknade 70GB finns. Eller skall vi säga, inte finns eftersom de inte finns från början.

Själva formateringen tar också lite information för FAT-tabellen m.m. Det är dock inte så mycket som "försvinner" här som det faktum att disken är mindre än vad den anges vara.

Vi använder lite slarvigt GB och TB när vi anger storlekar på hårddiskar, USB-minnen m.m. idag. Det korrekta borde vara att ange dem i GiB eller TiB eftersom dessa ändelser anger att det är ett decimalt uträknat värde och inte binärt.

 

Ytterligare ett sätt att förklara det för dig kan vara att ta den norska och svenska kronan.

Du får en check som skall ersätta dig för ett jobb som du utfört i Norge av en norsk arbetsgivare. Du har blivit lovad 10000 kronor för jobbet och utgår från att det är norska kronor du får. Checken är angiven i svenska kronor och du kan bara lösa in checken i Norge och norska kronor. När du går till banken i Norge för att lösa in din check får du norska kronor eftersom det är den valutan du kan använda i Norge. Då checken är angiven i svensk valuta och 10000 kronor räknas den om till norsk valuta. Du får 8500 kronor trots att du förväntade dig att få 10000 kronor som utlovat. Vad du inte fick veta var att de 10000 kronorna var svenska kronor för ett jobb som du gör i Norge och som du skall använda i Norge.

Lite lurad känner du dig för att du inte tog reda på vilken valuta som ersättningen angavs i. Du har precis gått miste om 1500 kronor.

 

Hoppas jag inte rört till det för dig nu.

Link to comment
Share on other sites

Är du säker på att den är på 1TB och inte på 1000000000000kb. En hårddisk på 1TB är 1099511627776kb. Många företag anger att 1TB är 1000000000000kb men det stämmer inte, därför ser du cirka 930 GB.

 

Okej då förstår jag. Går det att göra en stor partition av båda mina diskar ?

Skulle gärna ha min systemdisk större.

Link to comment
Share on other sites

Hej Micke,

 

Din hårddisk är mycket riktigt på 1TB. Det är också helt korrekt att du har 930GB att använda när den är formaterad (oftast blir det runt 932GB kvar). Tyvärr är det som så att tillverkarna av hårddiskar ogärna använder sig av det binära värdet när de anger storleken på hårddiskar. De använder gärna ett decimalvärde för det gör att storleken blir större.

 

Det här är tekniska termer och jag vet inte om jag kan förklara för dig så du förstår. Jag skall dock försöka så får vi se om jag lyckas.

 

I den digitala världen skickar man information som "bitar". Varje bit kan ta två värden, värde 0 (noll) eller värde 1 (ett). Eftersom varje bit kan antaga 2 värden kallas det för binärt räknesystem.

Vi använder dagligdags ett räknesystem som kan anta 10 värden, 0 till och med 9. Vi kallar det för decimalt räknesystem.

Bi står för 2 och deci för 10.

Inom den digitala världen bygger man upp informationen kring bitarna och använder sig av flera bitar för att presentera värdena. En bit tillåter två värden. Använder man sig av 2 bitar kan de 2 bitarna anta totalt 4 värden. Om vi går upp till 4 bitar kan de anta 16 värden tillsammans. Med 8 bitar är vi uppe i 256 värden och 16 bitar innebär 65536 värden.

 

Vi får fram värdena genom att ta 2 upphöjt i det antal bitar vi önskar. 2 upphöjt i 10 blir således 1024. 1024 bitar brukar vi säga 1kb, 1 kilobit.

Inom den digitala världen har man dessutom bestämt sig för att 8 bitar skall motsvara en Byte. Det blir ganska omfattande att skriva alla 8 bitarna när man skall visa dem. De åtta bitarna kan skrivas som så här: 10010100 vilket ger ett decimalt värde om 148. För att förenkla detta gör man om det binära värdet till ett hexadecimalt värde, vilket innebär att man använder 16 tecken för att presentera värdet. De tecken man använder är 0 (noll) till och med F. Innan man gör om 8 bitars binärt värde till hexakod delar man upp det i två grupper med 4 bitar i varje grupp.

 

Tar vi värdet ovanför så delar vi det så här: 1001 0100

Skall vi presentera värdet som hexakod blir det så här: 9 4, eller som man skriver, 94. När man läser värdet läser man det inte som 94 utan som nio - fyra.

 

Om vi gör det lite enklare nu så kan vi jämföra hur vi skriver 1k decimalt och hur vi skriver 1k binärt.

I decimalsystemet har vi basen 10. För att få 1k höjer vi upp 10 i 3, d.v.s. 10 upphöjt i 3. I klartext betyder det 10*10*10 = 1000.

I binärtalsystemet har vi basen 2. För att komma upp i 1k måste vi ta 2 upphöjt i 10. I klartext blir det 2*2*2*2*2*2*2*2*2*2 = 1024.

 

Som du ser får vi ett värde som är 24 högre i det binära systemet än i det decimala systemet. Om vi fortsätter att öka på värdet i det binära systemet tills vi kommer upp till 1TB, eller 1 tebibyte som är det korrekta uttrycket, så får vi fram att 2 upphöjt i 40 ger 1Tib, d.v.s. 1 Tebibyte. Skriver vi ut det i klartext blir det: som Alexa skriver:

 

1099511627776 bytes.

 

Det är väldigt mycket mer än om vi tar 10 upphöjt i 12 som blir 1TB, eller exakt 1000000000000 bytes. Eftersom tillverkarna av hårddiskar tycker om att ange 1kB som 1000 byte och inte det korrekta, 1024 byte, förlorar användaren 24 byte per kB i princip. Du kan säga att du blivit "lurad" av tillverkaren när du köpte en hårddisk som anges vara 1TB när den i verkligheten inte gör det, binärt sett. Disken är 1TB stor decimalt sett men det är inte så den används. Den används ju binärt.

 

Således är det här som dina saknade 70GB finns. Eller skall vi säga, inte finns eftersom de inte finns från början.

Själva formateringen tar också lite information för FAT-tabellen m.m. Det är dock inte så mycket som "försvinner" här som det faktum att disken är mindre än vad den anges vara.

Vi använder lite slarvigt GB och TB när vi anger storlekar på hårddiskar, USB-minnen m.m. idag. Det korrekta borde vara att ange dem i GiB eller TiB eftersom dessa ändelser anger att det är ett decimalt uträknat värde och inte binärt.

 

Ytterligare ett sätt att förklara det för dig kan vara att ta den norska och svenska kronan.

Du får en check som skall ersätta dig för ett jobb som du utfört i Norge av en norsk arbetsgivare. Du har blivit lovad 10000 kronor för jobbet och utgår från att det är norska kronor du får. Checken är angiven i svenska kronor och du kan bara lösa in checken i Norge och norska kronor. När du går till banken i Norge för att lösa in din check får du norska kronor eftersom det är den valutan du kan använda i Norge. Då checken är angiven i svensk valuta och 10000 kronor räknas den om till norsk valuta. Du får 8500 kronor trots att du förväntade dig att få 10000 kronor som utlovat. Vad du inte fick veta var att de 10000 kronorna var svenska kronor för ett jobb som du gör i Norge och som du skall använda i Norge.

Lite lurad känner du dig för att du inte tog reda på vilken valuta som ersättningen angavs i. Du har precis gått miste om 1500 kronor.

 

Hoppas jag inte rört till det för dig nu.

 

Tack Åge det var läsvärt(

Link to comment
Share on other sites

Vill du verkligen ha en systemdisk som är större än 1TB (eller 930GB som du nu har)? Det är en mycket stor disk som systemdisk redan som den är.

 

Om du vill använda båda diskarna som en enda stor disk skall du använda dig av en RAID-funktion. Tänk bara på att om en av diskarna skulle krascha om du slår ihop diskarna så de ser ut som en förlorar du allt på båda diskarna. Du kanske undrar varför du förlorar allt om en av diskarna går sönder.

 

Tänk dig elleverans med ledningarna hängandes mellan stolpar. En dag rasar en av stolparna. Det innebär att elleveransens bryts trots att de andra stolparna står upp. Om du byter ut de tänkta stolparna mot hårddiskar istället kanske du förstår sambandet.

 

Om ditt moderkort stöder RAID kan du använda dig av den funktionen, medveten om riskerna vid användandet.

Link to comment
Share on other sites

Vi använder lite slarvigt GB och TB när vi anger storlekar på hårddiskar, USB-minnen m.m. idag. Det korrekta borde vara att ange dem i GiB eller TiB eftersom dessa ändelser anger att det är ett decimalt uträknat värde och inte binärt.

Det är väl tvärtom: http://en.wikipedia.org/wiki/GiB

Link to comment
Share on other sites

Vill du verkligen ha en systemdisk som är större än 1TB (eller 930GB som du nu har)? Det är en mycket stor disk som systemdisk redan som den är.

 

Om du vill använda båda diskarna som en enda stor disk skall du använda dig av en RAID-funktion. Tänk bara på att om en av diskarna skulle krascha om du slår ihop diskarna så de ser ut som en förlorar du allt på båda diskarna. Du kanske undrar varför du förlorar allt om en av diskarna går sönder.

 

Tänk dig elleverans med ledningarna hängandes mellan stolpar. En dag rasar en av stolparna. Det innebär att elleveransens bryts trots att de andra stolparna står upp. Om du byter ut de tänkta stolparna mot hårddiskar istället kanske du förstår sambandet.

 

Om ditt moderkort stöder RAID kan du använda dig av den funktionen, medveten om riskerna vid användandet.

 

 

Det blev Blåskärm på direkten när jag ändrade till RAID i bios ?

Link to comment
Share on other sites

Det blev Blåskärm på direkten när jag ändrade till RAID i bios ?

 

Måste det inte vara speciella Raid diskar när man kör i det läget ?

Och så undrar jag vad AHCI är.

Link to comment
Share on other sites

Det är väl tvärtom: http://en.wikipedia.org/wiki/GiB

Helt rätt, Cecilia. Det blev ett litet fel i hastigheten. Vi borde ange värdena i GiB och TiB eftersom det anger storleken korrekt i den binära världen. Det är också så som vi ser värdena när vi använder minnen såsom hårddiskar och USB-minnen.

Genom att ange värdena med GB respektive TB anges värdena i decimalform och det ser mer ut på pappret än det gör i den verkliga världen, d.v.s. på minnena nämnda tidigare här.

 

Hoppas detta rättar mitt tidigare fel.

Link to comment
Share on other sites

Måste det inte vara speciella Raid diskar när man kör i det läget ?

Och så undrar jag vad AHCI är.

 

Om du skall köra diskarna i RAID bör du starta om datorn och installera operativsystem m.m. på nytt. Du bör inte bara aktivera de båda diskarna i RAID. Innan du börjar med att använda dem i RAID bör du också säkerställa att de ses som en disk, formateras som en disk innan du installerar något på dem.

 

Det behövs inga speciella diskar för att köra RAID.

 

AHCI är en speciell teknik att hantera SATA-diskar som Intel ligger bakom. AHCI står för "Advanced Host Controller Interface". AHCI har fullt stöd i Windows Vista, 7 och Linux. Vill du fördjupa dig i hur det fungerar kan du med fördel läsa Intels material om hur det fungerar.

Här hittar du i princip allt som du har behov av för att fullt förstå AHCI:

 

http://www.intel.com/technology/serialata/ahci.htm

Link to comment
Share on other sites

Om du skall köra diskarna i RAID bör du starta om datorn och installera operativsystem m.m. på nytt. Du bör inte bara aktivera de båda diskarna i RAID. Innan du börjar med att använda dem i RAID bör du också säkerställa att de ses som en disk, formateras som en disk innan du installerar något på dem.

 

Då var det kört. Jag använder ett nerladdat OS Windows7 så det blir lite svårt när jag inte har OS på skiva.

Link to comment
Share on other sites

Archived

This topic is now archived and is closed to further replies.



×
×
  • Create New...