Just nu i M3-nätverket
Gå till innehåll

USB-minne


BillyDeKid

Rekommendera Poster

Hej alla ! Jag undrar om någon vet när man tar bort skräp från sitt USB-minne om det hamnar i datorn?( jag kan inte se att det hamnar i papperskorgen) eller om det kortsluts någon krets i själva USB-minnet så att det bara försvinner. Jag vore väldigt tacksam om någon kunde svara på det, för det är en fråga som förföljer och irriterar mig. Tacksam för svar datanovis

Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Hej alla ! Jag undrar om någon vet när man tar bort skräp från sitt USB-minne om det hamnar i datorn?( jag kan inte se att det hamnar i papperskorgen) eller om det kortsluts någon krets i själva USB-minnet så att det bara försvinner. Jag vore väldigt tacksam om någon kunde svara på det, för det är en fråga som förföljer och irriterar mig. Tacksam för svar datanovis

 

Precis som disketter så försvinner dessa direkt, natuligtivs så finns informationen kvar tills den skrivs över precis som en hårddisk.

Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Hej igen! men en diskett är ju en skiva med magnetisk beläggning precis som en hårddisk,där försvinner det mycket riktigt när man skriver över det. Men så är det ju inte på ett USB-minne, det är därför jag undrar om det kortsluts på något sätt när man högerklickar och väljer Ta bort, för då ser man inte de man tog bort i papperskorgen. Ett USB-minne är väl en massa micro-elktroniska kretsar? eller har jag fel?

Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Ett USB-minne är rätt likt RAM-minne i sin konstruktion. En minnesposition kan bara innehålla en sak så om man skriver in något nytt i en minnesposition så försvinner det som stod där förut.

 

Oavsett om det gäller ett magnetiskt eller elektriskt media så gör Windows som så att när man tar bort en fil så tar Windows endast bort referensen till filen från mappen.

Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Alla elektroniska minnen är uppbyggda med transistorer. Dessa transistorer är konstruerade på ett sådant sätt att de fungerar som statiska eller dynamiska grindar. En statisk grind fungerar på så sätt att de bibehåller ett läge även när de inte längre har spänning. Detta sker i minnen som t.ex. USB.

 

En annan form av statiska minnen är EEPROM, som t.ex. BIOS-kretsar. För att radera eller skriva om sådana minnen krävs mer än bara signalinformation till de olika transistorerna som bygger upp en grind. För att kunna skriva om ett EEPROM krävs att en överspänning läggs på kretsen.

Innan EEPROMen kom fanns det EPROM. Dessa minnen kan raderas genom UV-strålning. Ofta har sådana minnen ett litet fönster som man kan se själva chippen genom. Detta fönster brukar vara övertäck av en etikett som anger vad minnet innehåller.

Dessa minnen behöver ingen spänning för att bibehålla sin information. Batteriet till kretsarna är enbart till för att spara de ändringar som användaren gör i BIOS. Dessa ändringar ligger i ett dynamiskt minne, integrerat i EEPROM-kapseln, som är konstruerat så att det inte behöver en uppdatering då och då för att hålla kvar informationen. Här räcker det med en matningsspänning enbart. Plockas batteriet bort förloras enbart informationen i det flyktiga minnet som hör till BIOS-minnet (eller EEPROMet. Informationen som finns i BIOS-kretsen bibehålles men återgår till de förinställda värdena.

 

EPROM står för "Electrical Programable Read Only Memory". Det är således programmerbart genom elektriska spänningar men inte raderbart med sådana. En speciell EPROM-brännare krävs för att programmera sådana minnen.

EEPROM står för "Electrical Ereasable and Programable Read Only Memory". Det är således möjligt att såväl programmera som radera ett sådant minne med hjälp av elektrisk spänning.

 

När en BIOS-krets på t.ex. ett moderkort skall programmeras krävs det en speciell mjukvara för detta. Förr gjordes detta alltid med hjälp av en diskett. Orsaken var att en omprogrammering av ett EEPROM bör göras i ett läge när den inte används. I dagens moderna moderkort kan detta göras i Windowsmiljö. Många gånger rekommenderar ändå tillverkaren att det görs via moderkortets BIOS-inbyggda program eller via ett USB-minne. Mjukvaran som används ser till att lägga på en överspänning över en av anslutningsbenen på kretsen. Det öppnar upp kretsen för omprogrammering.

 

Ett USB-minne innehåller kretsar som inte behöver överspänning på ett anslutningsben för att skrivas om. Det är annorlunda konstruerat bara för att minnet inte behöver vara hållbart och förhindra oavsiktlig överskrivning. Om en BIOS-krets skrivs över av misstag med felaktig information kommer datorn inte längre att starta. Moderkortet blir värdelöst.

 

Om ett USB-minne skrivs över oavsiktligt förloras bara informationen på minnen men det blir inte värdelöst. Det går dessutom att till viss del återskapa informationen med hjälp av mjukvaror. När ett USB-minne raderas på viss information tas enbart de första tecken bort i informationsfilens innehållsförteckning. Informationen kvarligger således tills dess att ny information skrivs i de kretsar som tidigare hade annan information.

 

En dynamisk grind bibehåller sitt läge så länge det finns spänning och den får förnyad information kontinuerligt om att bibehålla sitt läge. Om spänningen eller informationen om lägesstatus försvinner försvinner också lägeshållningen och minnet tappar all information. Detta sker i internminnen som är flyktiga.

 

Man kan likna grindarna i minnen som grindar till en gård. Antingen är grinden öppen, vilket kan tolkas som en " 1 " (etta, eller hög signalnivå), eller att den är stängd, vilket kan tolkas som en " 0 " (nolla, eller låg nivå). En dator jobbar med s.k. ettor och nollor eftersom de normalt bara finns två lägen för ett värdet. På det sättet byggs också det binära talsystemet upp.

 

Det finns undantag i denna värld där man tillåter en grind att ta tre olika lägen, öppen, stängd eller vilande. Det kan tyckas knepigt och det är knepigt. Logiksystemet kallas för trinär logik då det finns tre lägen, (tri = tre). Ett användningsområde är inom modelltåg. I början av 1980-talet tog modelltågstillverkaren Märklin fram ett digitalt styrsystem för modelltåg. Systemet bygger på Motorolakomponenter. För att kunna få ut fler adresser ur ett 8-bitarssystem konstruerade man logiken på ett sådant sätt att logikkretsarna kunde anta ett mellanläge mellan öppen och stängd, ett vilande läge. Genom förfarande gick man från att ha 2 upphöjt 8 vilket ger 256 adresser till 3 upphöjt i 8, vilket i sin tur ger 6561 adresser. En betydande ökning utan att för den sakens skull använda fler bitar än 8.

 

För att radera allt på ett USB-minne krävs att man skriver över hela minnet med nonsensinformation minst 7 gånger, på samma sätt som man gör med en hårddisk. Detta behövs inte göras med internminnen i en dator då de inte är statiska minnen utan dynamiska. De förlorar all information när de blir strömlösa.

Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
  • 2 veckor senare...

Alla elektroniska minnen är uppbyggda med transistorer. Dessa transistorer är konstruerade på ett sådant sätt att de fungerar som statiska eller dynamiska grindar. En statisk grind fungerar på så sätt att de bibehåller ett läge även när de inte längre har spänning. Detta sker i minnen som t.ex. USB.

 

En annan form av statiska minnen är EEPROM, som t.ex. BIOS-kretsar. För att radera eller skriva om sådana minnen krävs mer än bara signalinformation till de olika transistorerna som bygger upp en grind. För att kunna skriva om ett EEPROM krävs att en överspänning läggs på kretsen.

Innan EEPROMen kom fanns det EPROM. Dessa minnen kan raderas genom UV-strålning. Ofta har sådana minnen ett litet fönster som man kan se själva chippen genom. Detta fönster brukar vara övertäck av en etikett som anger vad minnet innehåller.

Dessa minnen behöver ingen spänning för att bibehålla sin information. Batteriet till kretsarna är enbart till för att spara de ändringar som användaren gör i BIOS. Dessa ändringar ligger i ett dynamiskt minne, integrerat i EEPROM-kapseln, som är konstruerat så att det inte behöver en uppdatering då och då för att hålla kvar informationen. Här räcker det med en matningsspänning enbart. Plockas batteriet bort förloras enbart informationen i det flyktiga minnet som hör till BIOS-minnet (eller EEPROMet. Informationen som finns i BIOS-kretsen bibehålles men återgår till de förinställda värdena.

 

EPROM står för "Electrical Programable Read Only Memory". Det är således programmerbart genom elektriska spänningar men inte raderbart med sådana. En speciell EPROM-brännare krävs för att programmera sådana minnen.

EEPROM står för "Electrical Ereasable and Programable Read Only Memory". Det är således möjligt att såväl programmera som radera ett sådant minne med hjälp av elektrisk spänning.

 

När en BIOS-krets på t.ex. ett moderkort skall programmeras krävs det en speciell mjukvara för detta. Förr gjordes detta alltid med hjälp av en diskett. Orsaken var att en omprogrammering av ett EEPROM bör göras i ett läge när den inte används. I dagens moderna moderkort kan detta göras i Windowsmiljö. Många gånger rekommenderar ändå tillverkaren att det görs via moderkortets BIOS-inbyggda program eller via ett USB-minne. Mjukvaran som används ser till att lägga på en överspänning över en av anslutningsbenen på kretsen. Det öppnar upp kretsen för omprogrammering.

 

Ett USB-minne innehåller kretsar som inte behöver överspänning på ett anslutningsben för att skrivas om. Det är annorlunda konstruerat bara för att minnet inte behöver vara hållbart och förhindra oavsiktlig överskrivning. Om en BIOS-krets skrivs över av misstag med felaktig information kommer datorn inte längre att starta. Moderkortet blir värdelöst.

 

Om ett USB-minne skrivs över oavsiktligt förloras bara informationen på minnen men det blir inte värdelöst. Det går dessutom att till viss del återskapa informationen med hjälp av mjukvaror. När ett USB-minne raderas på viss information tas enbart de första tecken bort i informationsfilens innehållsförteckning. Informationen kvarligger således tills dess att ny information skrivs i de kretsar som tidigare hade annan information.

 

En dynamisk grind bibehåller sitt läge så länge det finns spänning och den får förnyad information kontinuerligt om att bibehålla sitt läge. Om spänningen eller informationen om lägesstatus försvinner försvinner också lägeshållningen och minnet tappar all information. Detta sker i internminnen som är flyktiga.

 

Man kan likna grindarna i minnen som grindar till en gård. Antingen är grinden öppen, vilket kan tolkas som en " 1 " (etta, eller hög signalnivå), eller att den är stängd, vilket kan tolkas som en " 0 " (nolla, eller låg nivå). En dator jobbar med s.k. ettor och nollor eftersom de normalt bara finns två lägen för ett värdet. På det sättet byggs också det binära talsystemet upp.

 

Det finns undantag i denna värld där man tillåter en grind att ta tre olika lägen, öppen, stängd eller vilande. Det kan tyckas knepigt och det är knepigt. Logiksystemet kallas för trinär logik då det finns tre lägen, (tri = tre). Ett användningsområde är inom modelltåg. I början av 1980-talet tog modelltågstillverkaren Märklin fram ett digitalt styrsystem för modelltåg. Systemet bygger på Motorolakomponenter. För att kunna få ut fler adresser ur ett 8-bitarssystem konstruerade man logiken på ett sådant sätt att logikkretsarna kunde anta ett mellanläge mellan öppen och stängd, ett vilande läge. Genom förfarande gick man från att ha 2 upphöjt 8 vilket ger 256 adresser till 3 upphöjt i 8, vilket i sin tur ger 6561 adresser. En betydande ökning utan att för den sakens skull använda fler bitar än 8.

 

För att radera allt på ett USB-minne krävs att man skriver över hela minnet med nonsensinformation minst 7 gånger, på samma sätt som man gör med en hårddisk. Detta behövs inte göras med internminnen i en dator då de inte är statiska minnen utan dynamiska. De förlorar all information när de blir strömlösa.

 

tack så mkt Cecilia och Åge N för att ni hjälper till - har mkt nytta av era kunskaper - mvh

Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
Gäst arvid

Alla elektroniska minnen är uppbyggda med transistorer. Dessa transistorer är konstruerade på ett sådant sätt att de fungerar som statiska eller dynamiska grindar. En statisk grind fungerar på så sätt att de bibehåller ett läge även när de inte längre har spänning. Detta sker i minnen som t.ex. USB.

 

En annan form av statiska minnen är EEPROM, som t.ex. BIOS-kretsar. För att radera eller skriva om sådana minnen krävs mer än bara signalinformation till de olika transistorerna som bygger upp en grind. För att kunna skriva om ett EEPROM krävs att en överspänning läggs på kretsen.

Innan EEPROMen kom fanns det EPROM. Dessa minnen kan raderas genom UV-strålning. Ofta har sådana minnen ett litet fönster som man kan se själva chippen genom. Detta fönster brukar vara övertäck av en etikett som anger vad minnet innehåller.

Dessa minnen behöver ingen spänning för att bibehålla sin information. Batteriet till kretsarna är enbart till för att spara de ändringar som användaren gör i BIOS. Dessa ändringar ligger i ett dynamiskt minne, integrerat i EEPROM-kapseln, som är konstruerat så att det inte behöver en uppdatering då och då för att hålla kvar informationen. Här räcker det med en matningsspänning enbart. Plockas batteriet bort förloras enbart informationen i det flyktiga minnet som hör till BIOS-minnet (eller EEPROMet. Informationen som finns i BIOS-kretsen bibehålles men återgår till de förinställda värdena.

 

EPROM står för "Electrical Programable Read Only Memory". Det är således programmerbart genom elektriska spänningar men inte raderbart med sådana. En speciell EPROM-brännare krävs för att programmera sådana minnen.

EEPROM står för "Electrical Ereasable and Programable Read Only Memory". Det är således möjligt att såväl programmera som radera ett sådant minne med hjälp av elektrisk spänning.

 

När en BIOS-krets på t.ex. ett moderkort skall programmeras krävs det en speciell mjukvara för detta. Förr gjordes detta alltid med hjälp av en diskett. Orsaken var att en omprogrammering av ett EEPROM bör göras i ett läge när den inte används. I dagens moderna moderkort kan detta göras i Windowsmiljö. Många gånger rekommenderar ändå tillverkaren att det görs via moderkortets BIOS-inbyggda program eller via ett USB-minne. Mjukvaran som används ser till att lägga på en överspänning över en av anslutningsbenen på kretsen. Det öppnar upp kretsen för omprogrammering.

 

Ett USB-minne innehåller kretsar som inte behöver överspänning på ett anslutningsben för att skrivas om. Det är annorlunda konstruerat bara för att minnet inte behöver vara hållbart och förhindra oavsiktlig överskrivning. Om en BIOS-krets skrivs över av misstag med felaktig information kommer datorn inte längre att starta. Moderkortet blir värdelöst.

 

Om ett USB-minne skrivs över oavsiktligt förloras bara informationen på minnen men det blir inte värdelöst. Det går dessutom att till viss del återskapa informationen med hjälp av mjukvaror. När ett USB-minne raderas på viss information tas enbart de första tecken bort i informationsfilens innehållsförteckning. Informationen kvarligger således tills dess att ny information skrivs i de kretsar som tidigare hade annan information.

 

En dynamisk grind bibehåller sitt läge så länge det finns spänning och den får förnyad information kontinuerligt om att bibehålla sitt läge. Om spänningen eller informationen om lägesstatus försvinner försvinner också lägeshållningen och minnet tappar all information. Detta sker i internminnen som är flyktiga.

 

Man kan likna grindarna i minnen som grindar till en gård. Antingen är grinden öppen, vilket kan tolkas som en " 1 " (etta, eller hög signalnivå), eller att den är stängd, vilket kan tolkas som en " 0 " (nolla, eller låg nivå). En dator jobbar med s.k. ettor och nollor eftersom de normalt bara finns två lägen för ett värdet. På det sättet byggs också det binära talsystemet upp.

 

Det finns undantag i denna värld där man tillåter en grind att ta tre olika lägen, öppen, stängd eller vilande. Det kan tyckas knepigt och det är knepigt. Logiksystemet kallas för trinär logik då det finns tre lägen, (tri = tre). Ett användningsområde är inom modelltåg. I början av 1980-talet tog modelltågstillverkaren Märklin fram ett digitalt styrsystem för modelltåg. Systemet bygger på Motorolakomponenter. För att kunna få ut fler adresser ur ett 8-bitarssystem konstruerade man logiken på ett sådant sätt att logikkretsarna kunde anta ett mellanläge mellan öppen och stängd, ett vilande läge. Genom förfarande gick man från att ha 2 upphöjt 8 vilket ger 256 adresser till 3 upphöjt i 8, vilket i sin tur ger 6561 adresser. En betydande ökning utan att för den sakens skull använda fler bitar än 8.

 

För att radera allt på ett USB-minne krävs att man skriver över hela minnet med nonsensinformation minst 7 gånger, på samma sätt som man gör med en hårddisk. Detta behövs inte göras med internminnen i en dator då de inte är statiska minnen utan dynamiska. De förlorar all information när de blir strömlösa.

 

 

 

 

Jag undrar om man måste ha olika nonsensinformation när man skriver över minnet, eller om det går bra med samma, flera gånger.

Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
Gäst arvid

Det går bra med samma information. Om du formaterar minnet mellan gångerna hjälper du till lite mer.

 

funkar det att göra så i mappar där det finns annan information också, och bara skriva över de mapparna där jag tog bort det som jag inte vill ska kunna återskapas? alltså göra en likadan mapp med nonsensinformation några gånger.

T.ex. på hårddisken. utan att formatera.

 

 

tack för svaret.

Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Tar du bort en mapp är det enbart de första bitarna i minnets innehållsförteckning som du tar bort. Du tar således inte bort informationen i själva mappen. Det är först när du sparar nytt på minnet och datorn använder sig av de minnesceller som informationen låg på som en "radering" sker.

Du kan således inte punktradera en speciell fil eller mapp.

 

Föreställ dig att du har en gata framför dig. Du ser gatan. Plötsligt stänger någon en stor dörr framför dig. Du ser inte längre gatan men den finns kvar bakom dörren. Ungefär på samma sätt kan man säga att det är om du raderar en fil eller mapp på ett lagringsmedia.

 

 

Vill du vara säker på att informationen du vill ta bort från USB-minnet också raderas bör du spara den information du vill behålla på ett annat ställe först. Därefter skriver du över USB-minnet minst 7 gånger. När du gjort det sparar du tillbaka den information du vill ha kvar på USB-minnet igen. Det är det enda sättet att radera information som du inte vill att någon skall kunna återskapa igen.

Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
Gäst arvid

Tar du bort en mapp är det enbart de första bitarna i minnets innehållsförteckning som du tar bort. Du tar således inte bort informationen i själva mappen. Det är först när du sparar nytt på minnet och datorn använder sig av de minnesceller som informationen låg på som en "radering" sker.

Du kan således inte punktradera en speciell fil eller mapp.

 

Föreställ dig att du har en gata framför dig. Du ser gatan. Plötsligt stänger någon en stor dörr framför dig. Du ser inte längre gatan men den finns kvar bakom dörren. Ungefär på samma sätt kan man säga att det är om du raderar en fil eller mapp på ett lagringsmedia.

 

 

Vill du vara säker på att informationen du vill ta bort från USB-minnet också raderas bör du spara den information du vill behålla på ett annat ställe först. Därefter skriver du över USB-minnet minst 7 gånger. När du gjort det sparar du tillbaka den information du vill ha kvar på USB-minnet igen. Det är det enda sättet att radera information som du inte vill att någon skall kunna återskapa igen.

 

 

 

Jag vet inte säkert om jag förstod. men jag har gjort så här: i en mapp (x) i håddisken har jag haft en mapp (y) med information som jag inte vill ska kunna återskapas. Efter att jag tog bort den mappen (y) så har jag sparat nonsensinformation 10 gånger i en mapp som hette likadant som den första (y). med minst lika stor mäng data. (på samma plats som mappen (y) låg. funkar det? Jag har gjort likadant på ett minne.

Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Vill du vara helt säker på att ingen skall kunna återskapa innehållet i mappen räcker det du gjort inte till.

För att vara helt säker på att ingen skall kunna återskapa informationen i Mapp (y) på hårddisken tar du bort all information i mappen plus mappen själv.

Därefter sparar du ALLT du har på hårddisken till en annan hårddisk.

När ALLT du vill ha kvar är kopierat till en annan hårddisk skriver du över den första hårddisken med nonsensinformation minst 7 gånger.

Har du skrivit över hårddisken minst 7 gånger kan du formatera disken och sedan kopiera tillbaka all information från din backup igen.

Nu skall du kunna vara betydligt säkrare på att ingen skall kunna återskapa din mapp (y) med det innehåll den hade.

 

Du bör ställa dig själv frågan om hur viktigt det är för dig att ingen kan ta del av den information du har. Hur känslig är den? Om den inte är mer känslig än att du vet med dig att den eller de som kan använda din information på ett negativt sätt för dig inte har kunskaperna att återskapa informationen kan det räcka att du bara raderar mappen och sedan använder disken som vanligt. Under tiden som du använder disken kommer de "tomma" utrymmena att användas och det gör också att informationsfältet skrivs över hela tiden.

 

Om den eller de som kan tänkas dra nytta av din information inte känner till namnet på filen och mappen skall det mycket till för dem att återskapa och hitta just det de söker.

Att radera ett minne på ett så säkert sätt som beskrivs i denna tråd brukar normalt företag med känslig information göra. Allt för att säkerställa att informationen inte går att få tag i av andra som kan dra nytta av företagshemligheter. Är informationen mycket viktig att skydda krossar de normalt diskar och minnen. Med krossar menar jag fysiskt krossa.

Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Till det kan man ju tillägga att för att återfå något som är överskrivet en enda gång så räcker det inte med datorprogram utan det behövs mycket dyr specialutrustning som bara ett fåtal specialistföretag har i Sverige.

 

Om man använder Eraserför att ta bort en fil eller mapp så kommer det programmet att skriva över filen/mappen med data i stället för att bara ändra referensen till den. Men den senaste versionen verkar vara rätt buggig än så länge så undvik den.

Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
Gäst arvid

Till det kan man ju tillägga att för att återfå något som är överskrivet en enda gång så räcker det inte med datorprogram utan det behövs mycket dyr specialutrustning som bara ett fåtal specialistföretag har i Sverige.

 

Om man använder Eraserför att ta bort en fil eller mapp så kommer det programmet att skriva över filen/mappen med data i stället för att bara ändra referensen till den. Men den senaste versionen verkar vara rätt buggig än så länge så undvik den.

 

 

Om det stämmer att det räcker med att skriva över mappen en enda gång (om man inte har specialutr) så borde det ju vara lugnt.

 

Om jag vill kolla att det funkar, kan jag då ladda hem något återställarprogram bara för att kolla så jag inte kan återskapa filerna?

Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Här är tre gratis filräddningsprogram som IDG har testat:

http://www.idg.se/2.1085/1.141401

Ibas rekommendation (återställer bara en fil gratis, men man kan se allt vad den kan återställa):

http://www.ibas.se/ontrack-datarecovery/easyrecovery/

Ett tips till på betalprogram med demoläge:

http://www.idg.se/2.1085/1.205239/dataaterstallning-for-den-efterkloke

Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Till det kan man ju tillägga att för att återfå något som är överskrivet en enda gång så räcker det inte med datorprogram utan det behövs mycket dyr specialutrustning som bara ett fåtal specialistföretag har i Sverige.

 

Om man använder Eraserför att ta bort en fil eller mapp så kommer det programmet att skriva över filen/mappen med data i stället för att bara ändra referensen till den. Men den senaste versionen verkar vara rätt buggig än så länge så undvik den.

 

Min särbo råkade av misstag skriva över hela hennes externa hårddisk. Notera att hon skrev över HELA disken eftersom hon gjord en backup hon inte skulle göra på just den disken. Jag återställde hennes hårddisk med hjälp av gratisprogram.

Därmed kan jag bekräfta att EN överskrivning av en hårddisk inte räcker!

Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Min särbo råkade av misstag skriva över hela hennes externa hårddisk. Notera att hon skrev över HELA disken eftersom hon gjord en backup hon inte skulle göra på just den disken. Jag återställde hennes hårddisk med hjälp av gratisprogram.

Därmed kan jag bekräfta att EN överskrivning av en hårddisk inte räcker!

Backupprogram skriver inte över data, som inte är en del av en tidigare backup gjord med samma program. För överskrivning behövs ett råskrivande program som t.ex. dd. 16system.com utmannade dataåterskapningsföretag att återskapa e data från en hårddisk, som raderats med dd (en överskrivning med binära nollor). Inget företag accepterade att försöka. http://16systems.com/zero/index.php

Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Backupprogram skriver inte över data, som inte är en del av en tidigare backup gjord med samma program. För överskrivning behövs ett råskrivande program som t.ex. dd. 16system.com utmannade dataåterskapningsföretag att återskapa e data från en hårddisk, som raderats med dd (en överskrivning med binära nollor). Inget företag accepterade att försöka. http://16systems.com/zero/index.php

 

Notera att jag skrev att min särbo gjorde en backup på en disk som inte skall ha backupfiler. Disken hon gjorde backup till användes till annat än backup. Således fanns ingen tidigare backup gjord av ett backupprogram på den disken.

Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Vad använde du för filräddningsprogram?

Jag har hittills inte sett ett enda filräddningsprogram som anser sig kunna läsa de svaga spåren av tidigare värden på samma ställe.

Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Ett av programmen jag använde medföljde mitt CF-kort, Sandisc Extreme III och heter Rescue Pro.

 

Det finns här:

 

http://www.lc-tech.com/software/rprodetail.html

 

Det skulle enligt den information jag fick med kortet användas för att rädda bildfiler men fungerade bra att återskapa många andra filer också. Programmet tog 37 timmar på sig att söka av disken som är på 160GB.

Utöver detta använde jag ett par program till för att vara säker på att det mesta blev återskapat. Jag får starta min dator som jag använder när jag rensar infekterade datorer för det är på den jag har de andra programmen.

Den datorn är inte alltid inkopplad utan jag kopplar in den när jag behöver den. Återkommer med mer information.

Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
RescuePRO® is not designed to recover data from hard drives

...

NOTE: Some digital devices clear the files upon delete/format, and the data cannot be recovered.

Står det på den sidan.

 

FILERECOVERY® can recover all files, but only if the files have not been overwritten.
http://www.lc-tech.com/techsupport/faqs.html
Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Skapa ett nytt konto på vårt forum. Det är lätt!

Registrera ett nytt konto

Logga in

Redan medlem? Logga in här.

Logga in nu


×
×
  • Skapa nytt...