Just nu i M3-nätverket
Jump to content

ASUS Radeon HD 4870 1GB GDDR5


Dals

Recommended Posts

Det räcker inte med att veta enbart grafikkortet för att beräkna hur mycket effekt du behöver. Det handlar om processor (i synnerhet), moderkort, minnen, eventuellt ljudkort, antalet hårddiskar, optiska enheter, fläktar m.m. och hur många enheter du kopplar på USB.

Enbart kortet kräver när det arbetar som mest ca. 200W. För att inte ligga på gränsen bör du beräkna kortets effektförbrukning till ca. 250W. Då har du en liten marginal.
Till detta måste du lägga all effektförbrukning som dina andra komponenter har. Då kan du räkna ut hur mycket effekt du behöver ha på ditt nätaggregat för att köra din dator med ett HD4870-kort.

Link to comment
Share on other sites

ATI skriver så här:
"500 Watt or greater power supply with two 75W 6-pin PCI Express® power connectors recommended (600 Watt and four 6-pin connectors for ATI CrossFireX? technology in dual mode)"
http://ati.amd.com/products/radeonhd4800/requirements.html

Det ska täcka in även effektbehovet av andra komponenter i en normalbestyckad dator. Däremot när nätaggregat åldras så tappar de i effekt och leverera inte lika mycket längre. Det finns också nätaggretat av sämre kvalité som inte kontinuerligt kan leverera den effekt som står på. Det krävs också att den huvudsakliga effekten kan levereras via 12V eftersom det är den spänningen som grafikkortet behöver.

Men om man har tur så kan det gå med sämre nätaggregat. Här är ett exempel med 430W och 18A på 12V:
http://www.tomshardware.co.uk/forum/page-255060_10_0.html
Där står också att själva kortet inte gör av med mer än 130W.

Link to comment
Share on other sites

Cecilia,
Du får gärna utveckla ditt påstående att nätaggregat tappar effekt med åldern. Jag har arbetat profssionellt med elektronik och service på komponentnivå sedan 1980 och har inte varit med om det någon gång under alla år. Värt att notera är att switchade nätagg introducerades i produkter som jag började serva i början av 1980-talet (väldigt vanligt i videoapparater, PA-slutsteg från LAB, hi-fi-slutsteg på 1980-talet och datorer i början på samma årtionden).

P.S. Redigering är enbart rättstavning. D.S.

Link to comment
Share on other sites

En del av förklaring ligger väl i att datorprylar är hårt prispressade så att komponenterna inte har samma kvalite och livslängd längre. Åldringen tror jag ligger främst i att kondensatorerna blir sämre med tiden. Om du kollar på http://extreme.outervision.com/psucalculatorlite.jsp så ser du att sista rutan handlar om Capacitor Aging och där finns en hänvisning till fotnot 4.

När jag jobbade med hårdvarunära utveckling på 80-talet så var det ju självklart att de kretskort, nätaggregat etc som togs fram resp. användes normalt skulle hålla i alla fall 10 år med användning dygnet runt. Men nu är det ju ganska vanligt att kondensatorer på moderkortet är slut efter 5 år och det med datorer som är avstängda halva tiden.

Link to comment
Share on other sites

Att komponenter degenererar är ingen hemlighet. Datorprylar är, liksom många andra prylar inom elektronikvärlden, hårt prispressade. I lågprissegmentet sparas det inte enbart på kvalitén på komponenterna utan även mängden komponenter i sig. Kondensatorer används i många applikationer och inom elektroniken är de frekvent förekommande som avkopplingskomponenter. Här kan tillverkarna spara in genom att använda färre antal. Att störningarna blir fler anses inte vålla så stora problem.

Att en kondensator med tiden tappar kraft som gör att ett nätaggregat inte orkar leverera lika mycket effekt som det gjorde från början har jag aldrig varit med om under mina snart 30 år som serviceingenjör.
Jag har gjort uteffektmätningar på förstärkare som är 16 år gamla och som aldrig fått några komponenter utbytta utan att effekten gått ned. Förstärkarna har gått hårt under många timmar dagligen. Mätningarna är gjorda efter minst en timmes uppvärmning med uteffekten lagd till ca. 30% av den maximala uteffekten. Då arbetar slutsteget som hårdast med störst effektförlust i slutstegets komponenter.
Därefter utförs uteffektmätningen över en impediv last och med rosa brus (rosa brus innehåller alla frekvenser med samma nivå inom det hörbara och en bit utanför det hörbara området). Mätningen har gjorts med relation till förstärkarens maximala effekt inom dess tolerans för maximala THD (Total Harmonisk Distorsion).

Med resonemanget att kondensatorerna degenererar med sådan grad som sidan påtalar skulle uteffekten från förstärkarna minska i motsvarande grad. Något sådant har jag aldrig funnit. Elektrolytkondensatorer är den mest vanliga typen av kondensator när det gäller högre kapacitet. För att spara utrymme tog man för många år sedan fram en annan typ av kondensatorer, dropptantal. Dropptantaler är mindre i fysiskt format och går att applicera i trånga utrymmen. Nackdelen med dropptantaler är dess läckström samt livslängd. Elektrolytkondensatorer innehåller, som namnet säger, elektrolyt, en kemisk substans som utgör kondensatorns grundkonstruktion. Jag skall inte gå närmare in på vad innehåller egentligen är eftersom det i detta sammanhang är ointressant. Det är dock en substans som utgörs av en vätska och denna vätska dunstar lite med åren. När elektrolytkondensatorn "torkat" för mycket börjar den läcka ström. Om kondensatorn sitter i ett nätaggregat som är switchat kommer nätaggregatet genast att bete sig underligt. Om kondensatorn torkat så mycket att läckströmmen blir hög stryper nätaggregatet normalt all spänning ut från det.
I ljudvärlden, med transformatorförsett nätaggregat, brukar detta istället resultera i att det alstras brum. För ljudande apparater som har switchade nätaggregat gäller samma resultat som för datorer med dylik.
Att nätaggregat tappar effekt med åren har jag svårt att se och det här inte alls till mina erfarenheter. När kondensatorerna gjort sitt kommer aggregatet att sluta fungera normalt, ofta stryper det helt. För mig låter det hela mer som ett säljargument för att sälja nya aggregat innan de gamla gjort sitt.

Vissa elektrolytkondensatorers behållare tenderar även att spricka om elektrolyten börjar torka och expandera. Då kan elektrolyten läcka ut från kondensatorn. Jämförbart är batterier som också kan göra detta.
Jag har inte samma erfarenhet som du när det gäller läckande kondensatorer på moderkort. Jag har flera moderkort med olika ålder, från 12 år till knappt 1 år. Ännu har ingen av dem kondensatorer som börjat läcka. Ingen av alla de datorer som jag jobbat med för andra, även de med varierande ålder, har haft kondensatorer som läckt. Att det förekommer är sant men frågan är om det är så vanligt. Att det idag är vanligt att kondensatorer på moderkort är slut efter 5 år är inte heller det en erfarenhet jag delar med dig.

Link to comment
Share on other sites

Pappas förra dator var nästan 5 år när den vägrade starta en dag för drygt två år sedan och kondensatorerna på det moderkortet såg hemska ut. Jag har stött på andra datorer med samma problem under de 5 år som jag har hållit till i Eforum och det här forumet.
Det finns en webbplats för just detta problem: http://www.badcaps.net/
Du kanske hittar bättre förklaring där.

Det har även förekommit andra datorer som efter mer än 4 år får problem med att starta, t ex de är igång någon sekund innan de stänger av sig och när man sätter på datorn igen så går den lite längre och så fortsätter det några gånger innan datorn är helt igång och kan fungera utan problem en hel dag men nästa dag är det samma sak, och de datorerna har sedan fungerat utan problem när man bytt nätaggregatet.

Link to comment
Share on other sites

Sidan du hänvisar till är till en person som gör affärer på dåliga kondensatorer. Han samlar på sig moderkort som han erbjuder sig att reparera genom att byta ut kondensatorerna åt de kunder som så önskar.

 

Den felbeskrivning du anger för datorer där man bytt ut nätaggregatet, du har inte funderat på om felorsaken i dem kan vara en annan än dåliga kondensatorer? Orsaken till min fråga är att felbeskrivningen är en klassisk beskrivning på ett betydligt vanligare fel

Är en kondensator defekt hjälper det inte att starta om så som du beskriver. Kondensatorn ?vaknar? inte till ?liv?. Är den defekt kommer den att förbli så och hindra nätaggregatet från att starta upp. Om vi istället ser till det i särklass vanligaste felet på elektronikprodukter så blir det en helt annan femma.

 

Det vanligaste felet är lödningarna. Förr pratade man ofta om kallödningar. De existerar än idag men är mindre förekommande, förutom hos hemmalödare som inte lärt sig lödtekniken korrekt. Däremot åldras lödningar och de spricker med tiden. Genom att de spricker förlorar de också en ordentlig förbindelse. Låt mig applicera det på felbeskrivningen av nätaggregaten du gjort i inlägget ovan.

 

Ponera att ett nätaggregat har en eller ett par lödningar som är spruckna. Kontakten mellan lödningen och lödpunkten är sporadisk och kan ge upphov till kontakt. Det råder dock en viss resistans mellan lodet och lödpunkten. När du startar datorn rusar strömmen igenom den dåliga förbindelsen, resistansen är hög vilket innebär att lödpunkten blir varm. Genom värmen expanderar lödpunkten och förbindelsens yta blir en aningen större.

Nästa försök att starta datorn innebär på nytt en ström som alstrar värme i den dåliga lödpunkten. Lödpunkten expanderar på nytt vilket återigen ökar ytan för kontakt mellan lödningen och lödpunkten.

 

Om det behövs ytterligare ett försök kommer samma scenario att uppstå och tillslut blir kontaktytan så stor att ledningsförmåga uppstår. Det råder trots allt ett motstånd i kontaktytan som bibehåller expansionen av lödpunkten och därmed kontaktförmågan. Datorn går igång.

 

När datorn stängs svalnar datorn och då kyls också lödpunkten ned. Den defekta lödpunkten återgår till sitt stadie av dåligt kontakt då expansionen upphör. När datorn är kall upprepas samma scenario på nytt när den åter skall startas. Detta kan ske till dess att lödpunkten oxiderat så mycket att någon kontaktförmåga ej längre går att få i den utsträckning att den kan leverera ström och spänning så datorn kan starta.

Det kan även vara det motsatta, beroende på vilket sätt som lödpunkten har skadats. Apparaten kan starta utan problem men när den blir varm upphör funktionen. Orsaken är som ovan men där expansionen istället sker på motsatt sätt, kontaktytan drar isär och skapar en dålig förbindelse.

 

Det här är ett mycket vanligt fel i CRT-apparater som rör-TV och datorskärmar av samma typ. Högspänningsdelen består av transformator, kondensatorer och dioder kopplade på ett speciellt sätt för att höja spänningen till de 15000 ? 25000 volt som en rör-apparat behöver för att fungera. P.g.a. värmeutveckligen spricker lödningarna snabbare än hos elektronik som inte alstrar lika hög värme. Scenariot är att skärmen (TVn) startar hur fint som helst och när den varit påslagen i ca. 30 minuter till ett par timmar så slocknar den. Efter en liten stund kan den starta av sig själv och gå ett litet tag innan den stänger av sig på nytt.

 

Botemedlet här är att i första hand löda om hela högspänningsdelen i apparaten. Sannolikheten för att det är liknande i nätaggregaten för bl.a. datorer är mycket stor. Defekta kondensatorer, i synnerhet elektrolyter, uppför sig inte alls på det sättet att de inte fungerar när de är kalla och fungerar när de blir varma. Är kondensatorn defekt är den defekt och felet kvarstår oavsett temperatur på komponenten. Dessutom förvärrar värme och spänning kondensatorns redan defekta funktion.

 

Inom elektronikbranchen använder man något som man kallar våglödningsteknik. Det innebär i korta drag att man har flytande lod i bad som man låter kretskorten glida över för att applicera lod på de olika lödställena. En del tillverkare låter dessa lodbad ligga i värme för länge och lodets vidhäftningsförmåga avtar med åldrandet. En del tillverkare anser att det är en klart mindre kostnad att byta ut de komponenter som blivit defekta p.g.a. åldrat lod mot att byta ut lodbaden mot nytt fräscht lod i tid.

 

Ytterligare ett problem har dykt upp under de senare åren på marknaden. Det gäller övergången till RoHs, kraven på blyfritt lod m.m. inom elektronikbranchen. Vissa tillverkare hade (har) inte hunnit ställa om sin produktion till enbart blyfritt lod i produktionen. Det har medfört att man blandar blyat och blyfritt lod på samma kretskort. Här ställs det mycket stora krav på att de två olika lodkomponenterna behandlas som de måste för att vidhäftningsförmågan skall fungera.

Blyat lod kräver betydligt lägre temperatur för att flyta ut på lodstället och fästa än vad blyfritt lod klarar. Om blyfritt lod inte värms upp ordentligt flyter det inte ut och fäster som det skall. Å andra sidan, värms blyat lod upp för mycket åldras det betydligt snabbare än om det värms upp till den optimala temperatur som krävs för att få det att flyta ut och fästa. Processen att övergå till enbart blyfritt lod har kommit mycket långt idag och de flesta tillverkare har infört detta i sina produkter.

 

Eftersom det inte är var mans (eller kvinnas) sak att löda om sina nätaggregat, när de uppför sig som beskrivet i inlägget ovan, är det enklast att byta ut aggregaten. Man skall dessutom vara kunnig i lödteknik innan man ger sig på att löda om elektronik. Att köpa ett nytt nätaggregat är oftast också mer försvarbart än att lämna i det för service.

Värt att notera är att jag fortfarande inte förnekar degenerering av elektronikkomponenter och särskilt inte elektrolyter. Även jag råkar på dem i mitt yrke. Att skylla alla fel på elektrolyter i synnerhet och kondensatorer i allmänhet är bara att göra det väldigt lätt för sig. Lödfel är det i särklass största problemet inom elektronikvärlden. ESD-problem, som tas alldeles för lätt på av alltför många är ett annat. Inom högpresterande elektronik är det värmen som är ett problem och med värmen en snabbare degenerering av komponenter. Kondensatorproblemen finns och det gäller i synnerhet lågbudgetprodukter. De är dock inte alls lika påtagliga som lödproblemen, som är en betydande felorsak i många produkter.
Link to comment
Share on other sites

Okej, jag har aldrig brytt mig särskilt mycket om orsaken till varför nätaggregat behöver bytas ibland. Jag vet bara att det till forumen kommer folk med några år gamla datorer som har problem och det hjälper med att antingen byta ut grafikkortet till ett som inte drar lika mycket ström (eller nöja sig med det integrerade) eller byta ut nätaggregatet.

Då och då förekommer det datorer med dåliga kondensatorer på moderkortet.

Det är min erfarenhet.

Link to comment
Share on other sites

Archived

This topic is now archived and is closed to further replies.



×
×
  • Create New...