Just nu i M3-nätverket
Gå till innehåll
Mr Andersson

Inte som andra

Rekommendera Poster

Tidpunkten är kanske illa vald (01:54), men det finns säkert nån anledning till det.

 

Det här inlägget, är kanske snarare en blogg, eller?

 

Jag har varit här sedan hösten 2001. Jag har svarat på frågor, ställt frågor, varit korkad, gjort bort mig etc. Men det kvittar.

 

Jag har privat, haft enorma problem med mig själv, under hela min livstid, även nu. Men, nu händer något, jag har fått veta att det jag lider av, inte är bara jag, inte bara nåt jag har hittat på. Det är något som finns, och som man kan få hjälp med.

 

Att bara få ett namn på det man lider av, är en stor lättnad. Och att sen dessutom se symptomen och se att långt över 90% av det, har gjort sitt.

 

Jag har varit hos psykologer i några års tid och hela tiden hävdat att nåt är fel, men hela tiden fått veta att jag är hur frisk som helst.

 

Nu har jag fått veta en prelimiär diagnos. Det innebär inte på något sätt att jag blir inlåst eller liknande, bara att jag borde käka en del piller.

 

Min hjärna har lite svårt att tillverka en del signalsubstanser.

 

Det är ingen sjukdom, men det påminner om Aspergers Syndrom.

 

Jag lär återkomma.

 

 

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
Att bara få ett namn på det man lider av, är en stor lättnad.
Det förstår jag, det är många som säger så när de till slut får en diagnos. Att äntligen få veta att man inte bara inbillar sig måste vara skönt.

 

Det innebär inte på något sätt att jag blir inlåst eller liknande, bara att jag borde käka en del piller.
Då hoppas jag att du snart kommer att känna dig bättre. :thumbsup:

När man vet vad ens problem beror på och hur de yttrar sig så måste det också bli lättare att tackla de problem man råkar ut för.

 

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Vilken typ av piller är det de rekommenderar? Är det anti-depressanter så tycker jag du ska tänka över det både två och tre gånger innan du går med på det, för jag har flera bekanta och en syster som blivit satta på det och det har bara förvärrat situationen för samtliga.

Två av kompisarna blev istället mycket bättre av EC-behandling fast sådana använder man bara i svåra fall.

 

 

 

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Själv har jag inte fått nån diagnos men jag har gått i terapi hos en som jag tycker mycket bra psykolog.

 

Anledningen till att söka hjälp var att jag eftter år av elände tyckte att betongtaket 7 våningar längre ner nog var ett sätt att gå förbi alt.suicide.holiday, alla dess fällor. Det borde funka.

 

Faktiskt.

 

Ett hopp och allt är över?

 

Jag spenderade en tid med en psykolog (ingen fuskterapeuft eller läkare) och det tog mig förbluffande kort tid (3 månader) att ändra mitt förhållande till mig själv.

 

Jag är fortfarande densamma men nu har jag pejl på att jag svänger mellan olika lägen, inget konstigt.

 

Mr Andersson, du ska bara veta att du är i gott sällskap.

 

Och så vill jag citera det många hade i sin "sig":

 

"Suicide is a permanent solution to a temporary problem"

 

Jag vet själv hur angenämt det kan kännas att avsluta sig själv.

 

[inlägget ändrat 2008-08-01 03:44:28 av lizardKng]

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
du ska bara veta att du är i gott sällskap.

Jo. Själv har jag lärt mig leva med min mano-depressivitet, även om jag har lockats att försöka lösa allt med piller. Men jag valde bort det alternativet.

Precis som med mina tidigare panikångestattacker har jag lärt mig leva med det, nu när jag förstår hur det fungerar.

Hjärnan och kroppen är inte perfekt men jag vill inte proppa mig full med olika piller, då tar jag hellre det onda med det goda.

 

 

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
"Suicide is a permanent solution to a temporary problem"

Eller, som beskrivning av hur många som går på tillfällig medicinering istället blir beroende av den - "There is nothing more permanent than a temporary solution"

 

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

De månader jag gick i terapi placerade så många saker på sina platser, jag kan inte förstå det.

 

Psykologen var en AT-"nåt" vilket är en typ praktikanttjänst.

 

Han körde nån variant med kognitiv psykologi i. Han lät mig själv fundera ut allt själv (med vägledning). Jag förde själv alla diskussioner och efter drygt 10 sessioner kom det ett märkligt luft, mentalt.

 

Allt detta för 60:- per tillfälle.

 

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Lika sant, en bra vändning! Intelelktuellt... Nej, fel tillfälle...

 

Jag alltså, dålig lösning.

[inlägget ändrat 2008-08-01 03:56:56 av lizardKng]

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Efter typ 3 eller 4 sessioner vet jag att jag vandrade genom Lule stad och jag vandrade på moln! Verkligen! Efter år av onda andar hade jag äntligen fått hjälp att prata med dem. Jag lyckades få dem att flyga iväg och jag - för en gångs skull - kände ingen oro.

 

 

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

En bra lista över oilka sätt att ta sitt eget liv.

 

Oftast riskerar man att avbrtyta det själv (bind fast dig) eller att hamna i ännu vääre situation efteråt.

 

 

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Med listan i bakhuvudet bröt jag ihop inför mina föräldrar.

 

Sen blev det en resa genom sig själv och nu tycker jag har rätt bra kolla på mig själv.

 

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Jag försökte verkligen hålla masken men till slut gick det bara inte. Det är då man har kommit till sitt sanna jag. Då, när man är i botten av allt. Då, först då, kan man börja vända.

 

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Jag fick faktiskt en hel del inspriritation från den listabn och alla

dessa "news".

 

 

 

 

[inlägget ändrat 2008-08-01 11:31:36 av lizardKng]

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Måste vara skönt som sagt, att få ett besked och ett namn på det som har oroat under så lång tid, så man inte "bara" tror att man är helt "borta".

 

Säger som Cecilia, hoppas på att du känner dig bättre, och att det går åt rätt håll nu framöver :):thumbsup:

 

 

 

//gästen

 

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Det är väl skönt att få en diagnos? :)

 

Ännu bättre att det finns medicin?

 

Jag vet hur det känns att känna att nånting är fel men ingen hittar något. Blev (äntligen?) diagnoserad med TWAR igår, detta efter att ha varit sjuk i ett halvår men mer eller mindre blivit bortviftad av läkarna som inbillningssjuk. Fick tjata mig till ett TWAR-prov efter jag hade självdiagnoserat mig på nätet. Kände både ilska och lättnad när läkarn ringde upp och berättade att jag faktiskt hade antikroppar mot TWAR i blodet.

 

Hoppas du mår bättre i framtiden och att den ser ljusare ut nu när du fått diagnos :)

____________________

/brorsan

http://www.brorsan.com

 

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
Det förstår jag, det är många som säger så när de till slut får en diagnos. Att äntligen få veta att man inte bara inbillar sig måste vara skönt.

 

Jo, jag vet, jag är extrem motståndare till sk "lycko-piller", MEN, om det på konstgjord väg kan göra som jag vill göra, så varför inte?

 

Mitt problem, är att min hjärna inte tar emot serotonin på rätt sätt, och det finns läkemedel som får hjärnan att börja göra det. Jag kan inte se nåt fel i att knapra dessa piller, även om jag hatar allt som har med piller att göra!

 

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
Jag spenderade en tid med en psykolog (ingen fuskterapeuft eller läkare) och det tog mig förbluffande kort tid (3 månader) att ändra mitt förhållande till mig själv.

 

Jag är fortfarande densamma men nu har jag pejl på att jag svänger mellan olika lägen, inget konstigt.

 

Mr Andersson, du ska bara veta att du är i gott sällskap.

 

Jag känner igen mig, tro inget annat! Jag har varit hos både alkoholmottagningen (med positivt resultat) och hos psyolog (mer ypperligtm resultat).

 

Att jag är i gott sällskap vet jag, men det är få av oss som vågar visa det.

 

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
Jag kan inte se nåt fel i att knapra dessa piller,

Ett stort problem är att läkare skriver ut anti-depressanter på rullande band utan att följa upp patienten samt kombinera medicineringen med terapi. De första månaderna på dessa piller får i många fall motsatt effekt och patienten blir ofta tillfälligt mycker mer deprimerad innan den positiva effekten träder in. Hur lång tid denna dal varar varierar, men för många handlar det om månader och inte veckor.

 

Är man inte medveten om detta och inte får stöd samtidigt ökar naturligtvis självmordsrisken.

 

[inlägget ändrat 2008-08-07 00:41:25 av Anjuna Moon]

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Skapa ett nytt konto på vårt forum. Det är lätt!

Registrera ett nytt konto

Logga in

Redan medlem? Logga in här.

Logga in nu



×
×
  • Skapa nytt...