Just nu i M3-nätverket
Gå till innehåll
Uno

Arbetsdelningens verkningsgrad!

Rekommendera Poster

Uno

För att kunna förse sig med mat, bostad och allt annat, så är var och en av oss beroende av andra människors arbete. De flesta av oss kan gå, cykla eller åka till närmaste ”hämtställe” för att själv plocka till sig de matvaror, andra dagliga förnödenheter eller kapitalvaror som finns uppstaplade på butikshyllorna, exponerade i detaljvaruhuset eller kanske finns som platta paket på IKEA:s numrerade lagerhyllor.

 

När man passerar butikskassan så betalar man en liten, liten del av lönen till dem som packat upp varorna, sitter i kassorna, levererat varorna till butiken, arbetar inom livsmedelsindustrin och slutligen till de bönder som har odlat råvarorna. Dessutom är det många, många fler som direkt eller indirekt har ägnat en liten, liten del av sin arbetstid, för att de varor som jag bär med mig hem verkligen finns på varuhyllorna varje dag.

 

I följande exempel så anses den sammanlagda arbetstiden vara en timme, och det som betalas i kassan är 450 kr, och utan moms blir det 360 kr. Av dessa 360 kr så anses alla de involverade företagens sammanlagda vinst, svinn, prisdumpning mm. vara 60 kr (ca 17 %) och alla företagens sammanlagda räntekostnader är ca 120 kr (ca 33 %). Då återstår 180 kr och detta (ca 50 %) är då de sammanlagda arbetskostnaderna. Hälften av arbetskostnaderna anses då vara löneskatter och arbetsgivaravgifter (25 %), och den utbetalda lönen är då 90 kr (25 %). Den omräknade utbetalda snittlönen anses alltså då vara 90 kr/timme.

 

Den som har genomsnittslön i Sverige måste alltså med nuvarande samhällsstruktur arbeta 5 timmar, för att få access till de varor som har åsamkat en stor mängd andra människor en sammanlagd arbetstid på i snitt 1 timme! Den som tjänar mindre än genomsnittet måste då arbeta ännu längre tid! När det gäller daglig- och kapitalvaror så är verkningsgraden för en heltidsarbetande svensk konsument med genomsnittslön alltså bara ca 20 %.

 

Verkningsgraden för arbetsdelningen i Sverige är alltså bara ca 20 %!

 

Men detta är ju ingenting som är ödesbestämt. Verkningsgraden gör kunna ökas avsevärt genom förändringar av de sociotekniska systemen och genom totaloptimering av logistiken och flödesstrukturen. Enligt beräkningen ovan så går tredjedelen av pengarna före moms till räntor och räntor på räntor! Detta gäller i stort sett för dagligvaror och kapitalvaror. Ränta, amortering och ränta på ränta för bostäder är kanske över 70 % av boendekostnaden!

 

Räntekostnaderna är alltså förutom skatterna den största delen av priset på varorna. Räntekostnaderna beror på att företagen måste investera och betala ut löner för dessa investeringar, innan de kan börja producera eller distribuera några varor. Jag vill därför fortsättningsvis skissera några idéer om hur man bör kunna göra för reducera dessa kostnader så långt som möjligt.

 

Det som företagen investerar i förutom IT, datorer, dataprogram, metodutveckling och kanske teknikutveckling, är huvudsakligen fysiskt tillverkade bruksföremål, transportmedel, byggnader, anläggningar och tekniska system. Det gäller då enheter och system som oftast är sammansatta av olika subenheter. Dessa subenheter är i sin tur sammansatta av en mängd olika delar och komponenter. De direkt monter-, lim-, löd- eller svetsbara delarna är slutligen tillverkade av olika sorts specificerade standardmaterial. Det gäller naturligtvis även allt sånt som görs av trä och andra naturmaterial.

 

Med tanke på att även konsumenterna, tjänsteföretagen, offentligsektorn, myndigheter m.fl. använder allt sånt som tillverkas (artefakter) så skulle allas tillgänglighet till allt detta bli avsevärt mycket enklare om hela samhällets investeringskostnader och därmed även räntekostnaderna för allt detta blev så låga som möjligt. Jag anser därför att majoriteten av ett lands befolkning, kan vinna betydligt mera på att arbetsdelningens verkningsgrad hela tiden ökar, än om landet har en hög ekonomisk tillväxt.

 

Rimligen bör man därför för framtiden målmedvetet, metodiskt och successivt försöka ersätta all sorts arbetskostnader med datorer, maskinella enheter och tekniska metoder och system så långt som möjligt. Detta bör då medföra att arbetsdelningens verkningsgrad som funktion av arbetstiden människor emellan steg för steg går mot 100 %.

 

Utöver vad som behövs för optimal hälsa och fysikt bekvämlighet, så är det som sedan återstår rena tjänsteutbyten, men med olika ”verkningsgrad” beroende på publik och fanclub. Däremot är de basala levnadskostnaderna som funktion av arbetstid så gott som lika, men i övrigt ganska försumbara för alla.

 

Varför finns det då inte någon målinriktad (simuleringsmodellbetonad?) forskning för att åstadkomma detta? Om jag uppfattat Bo Dahlbom rätt så är han åtminstone en inom den akademiska världen som efterlyser något av detta och kallar det för framtidsarkeologi.

 

Citat: ”… Vi är inga vidare framtidsarkeologer och vi övar oss inte särskilt mycket i den genren. Men på samma sätt som arkeologer beskriver samhällen med utgångspunkt i kvarlämnade artefakter, kan vi beskriva samhällen med utgångspunkt i mer eller mindre fiktiva artefakter - och tvärtom identifiera de artefakter som skulle kunna förverkliga ett önskat samhälle…”

http://www.viktoria.se/~dahlbom/get/getDocument.php3?style=../config/styleIEwin.css&id=148

 

Så länge socialister och moderata? sysselsättningskramare inte vill ha några "pigtjänster" så får vi väl nöja oss med 20 % verkningsgrad när det gäller att förse sig med mat och tak. Men när det gäller en myllrande mångfald av aktiva upplevelsetjänster (2000-talets ”pigtjänster”) så upplever den som får betalt och den som betalar ungefär samma saker men från olika utsiktspunkter (fråga Blossom Tainton)

 

 

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
Jumpen

....?!?!?!?!?!?

 

Jag fattar inte riktigt.

 

Om du vill ha en verkningsgrad på 100 % får mtrl, förvaltning, ledning, trasporter osv inte kosta något ?!?!

 

Familjen Knota hjälper familjen Ben med att flytta en stor sten och då får familjen Ben hjälpa familjen Knota lika länge med att sopa ur familjen Bens grotta. Då har då 100 % verkningsgrad !

 

 

 

[inlägget ändrat 2007-01-11 16:12:39 av Roddden]

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
Uno
Om du vill ha en verkningsgrad på 100 % får mtrl, förvaltning, ledning, trasporter osv inte kosta något ?!?!

Men det som jag menar med att den sammanlagda arbettiden - omräknat till snittlön - är 1 timme, är att alla företag som på något direkt eller indirkt medverkat till att priset för matkassen är 450 kr är inräknade. Har ett av de inblandade företagen haft några kostnader som de tar med i beräkningen när de bestämmer just sitt pris så kan den kostnaden alltid härledas bakåt till någon arbetskostnad och arbetstid, även om det naturligtvis är mycket svårt att göra det i praktiken. Men ien simuleringsmodell är drt naturligtvis möjligt. Och även genomsnittet - både när det gäller arbetstid och priser - går naturligtvis att få fram i efterhand.

 

När ekonomerna skall förklara hur arbetsdelningen fungerar så tar de just fram detta exempel från forntiden med 100 % vérkningsgrad. Men dagens verkningsgrad sett ur medelinkomsttagarens synvinkel härleds inte ur KPI och BNP. Jag vill försöka diskutera och motivera att man gör detta för att göra ekonomin mera genomsynlig (transparent)

 

Jag är förstås numer pensionär, men den som arbetar idag kan ju räkna hur lönge han i snitt måste arbeta för KPI-matkassen, men det finns ingen som redovisar hur lång arbetstid som ligger bakom kassen, och en denna tid ökar eller minskar i relationen till arbetarens tid.

[inlägget ändrat 2007-01-11 19:10:49 av Uno Hansson]

[inlägget ändrat 2007-01-11 19:12:58 av Uno Hansson]

[inlägget ändrat 2007-01-11 19:23:13 av Uno Hansson]

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Skapa ett nytt konto på vårt forum. Det är lätt!

Registrera ett nytt konto

Logga in

Redan medlem? Logga in här.

Logga in nu



×
×
  • Skapa nytt...