Upphovsrätt

[Jetmoon]

Hejsan!

Jag har gått i funderingarna att skriva en bok. Jag tror själv att iden bakom boken kommer göra att boken lockar läsare. På senare tid har jag även undersökt ämnet och börjat samla material.

 

Jag vet lite om upphovsrätten, bland annat att skaparen av en bok har upphovsrätten i och med att denna skrivs. Men hur gör jag för att (när boken är skriven) tillkännage att detta är min bok så att ingen kan sno texten? (någon typ av registrering)

 

Finns det möjligheter till detta (annat än att skicka texten till sig själv och spara brevet oöppnat)?

 

/Tack på förhand

Jetmoon

 

[inlägget ändrat 2007-01-01 18:31:20 av Jetmoon]

[Anjuna Moon]

Enligt frågesektion på Kungliga Biblioteket:

Fråga:

Hej! En kollega ska publicera en bok. Hon undrar: Måste copyrightsymbolen vara tryckt i boken för att upphovsrätten ska gälla? Grafikern tycker att den "stör".

 

Svar:

Nej, den behöver inte finnas med. Upphovsrätten uppkommer automatiskt, utan att man behöver anmäla eller registrera sitt verk. Om man vill kan man använda copyrightsymbolen som information till användaren att materialet är upphovsrättsligt skyddat. Tillsammans med symbolen bör man då ange årtalet för den första upplagan alternativt årtalen för samtliga upplagor jämte namnet på upphovsrättshavaren. Ex: © 1999 - 2002 författaren (eller namnet utskrivet) och Bonniers förlag.

 

http://www.kb.se/bibsam/juridik/fos/q-allmant.htm

 

[Jetmoon]

Naturligtvis har författaren upphovsrätten från och med att verket skrivs. Men låt oss måla upp ett lite mer beskrivande scenario för att exemplifiera vad jag vill skydda mig mot.

 

Låt oss säga att jag plus en person till vet om bokens existens (när jag är klar). Även om jag har skapat boken så vet inte omvärlden det. Tar den andra personen manuskriptet till min bok och trycker den så kommer omvärlden att tro att det är den personen som har upphovsrätten. Alltså måste jag se till att något sådant inte händer. Min fråga lyder hur jag ska göra för att skydda mig mot ett sådant händelseförlopp?

 

 

Min första tanke var att det kanske finns en myndighet eller organisation där man kan registrera sitt verk. Så att man en gång för alla klargör att verket har mig som ägare. (ungefär som patentverket fast för böcker). Även om man har upphovsrätten från och med boken skapas så kommer ett sådant tillvägagångssätt dels stärka min äganderätt och dels avskräcka eventuella tjuvar.

 

Tack på förhand

/Jetmoon

 

 

[fhe]

Låt oss säga att jag plus en person till vet om bokens existens (när jag är klar). Även om jag har skapat boken så vet inte omvärlden det. Tar den andra personen manuskriptet till min bok och trycker den så kommer omvärlden att tro att det är den personen som har upphovsrätten. Alltså måste jag se till att något sådant inte händer. Min fråga lyder hur jag ska göra för att skydda mig mot ett sådant händelseförlopp?

Det där ligger faktiskt utanför upphovsrätten. Upphovsrätt är något man har på offentliggjorda verk, om du inte gjort verket offentligt så blir det en helt vanlig civilrättslig skadeståndsgrej.

Det är alltså inte något man har "från och med att verket skrivs".

 

Om du är orolig skulle jag tro att det bästa är att göra sig av med den partner du inte litar på. Därtill finns det en massa mer eller mindre bebrövade sätt att visa att man har det riktiga manuskriptet vid en given tidpunkt. Att lägga det i ett plomberat emalage och skicka det med posten till sig själv (eller sin jurist) och helt enkelt behålla det hela oöppnat tills det eventuellt ska utgöra bevisföremål (tillsammans med poststämpeln på försändelsen) är ett sätt, men det visar ju inte att det inte är du som stulit manuset.

 

 

[inlägget ändrat 2007-01-01 21:00:36 av fhe]

[jannejanne]

Till syvende och sist är upphovsrätt en fråga om att ha mest pengar.

 

Titta tex på Håkan Lanz uppfinning av färggrafik från datorer.

Han tog patent på 80-talet men förlorade när han stämde ett antal amerikanska

datortillverkare som inte ville betala honom ersättning.

 

Ett annat exempel är "Windows". När Apple stämnde Microsoft för intrång / kopiering av windows i det nya granssnittet "Windows" som kom på 80-talet förlorade Apple i början på 90-talet, bla annat för att man kan inte skydda ett engelskt ord "window".

 

När Microsoft senare sökte varumärkesskydd för "Windows" avslogs det upprepade gånger med just denna motivering, man kan inte skydda ett engelskt ord "window".

 

Men efter ytterligare en ansökan fick Microsoft varumärket "Windows" registrerat utan motivering.

 

Det är ganska vanligt att man i den akademiska värden mer eller mindre framgångsrikt snor text från andra (mindre = när det upptäcks och kommer ut diskuteras i tidningar) Jag har aldrig hört någon annat resultat än att de som gjort det kanske fått kicken någon gång.

 

Ett annat exempel är kopiering av uppsatser från internet.

 

Så att ha upphovsrätten till nått är ofta helt värdelöst om du inte har pengar att försvara vad du gjort.

 

Håkan Lanz har tex dömts att betala motparternas rättegångskostnader några 10-tal miljoner kr.

 

[fhe]

Titta tex på Håkan Lanz uppfinning av färggrafik från datorer.

Han tog patent på 80-talet men förlorade när han stämde ett antal amerikanska

datortillverkare som inte ville betala honom ersättning.

Riktigt så var det faktiskt inte...

Låna den här på biblioteket, den går igenom turerna rätt grundligt (du lär dig också stava hans namn rätt):

http://www.bokus.com/b/9164202089.html

 

Håkan Lanz har tex dömts att betala motparternas rättegångskostnader några 10-tal miljoner kr.

Fast om du följt hela hans karriär så hade du vetat att det var pga egen (eller egentligen juridiska rådgivares) klantighet och att det småpengar i sammanhanget eftersom han fått in långt mycket mer pengar på sina uppfinningar.

 

Det är ganska vanligt att man i den akademiska värden mer eller mindre framgångsrikt snor text från andra

Om man tycker det är "vanligt" så har man nog en definition av den akademiska världen som ligger bra mycket lägre än det man normalt betraktar som akademisk värd.

Jag har aldrig hört någon annat resultat än att de som gjort det kanske fått kicken någon gång.

De som är i position att "få kicken" är sällan studenter och i den betalda delen (de som lic:ar, doktorerar eller forskar i övrigt) förekommer det förmodligen nästan inte alls, dels för att det ligger i verksamhetens natur att man jobbar på områden där inte andra jobbat tidigare men också för att man kan se fram emot ett väldigt långt liv i arbetslöshet om man blir avslöjad (och det blir man).

 

[NWM]

Det är ganska vanligt att man i den akademiska värden mer eller mindre framgångsrikt snor text från andra

Nej .. nej det är som fhe skriver det är mycket sällsynt och i så fall är det nog data som stjäls i så fall. Skulle man göra det och åka dit (och det gör man, behöver inte gå till domstol det räcker med att kollegorna vet) så är karriären förstörd.

 

-nisse

Beauty is in the eye of the beer holder

 

[Jetmoon]

Om du är orolig skulle jag tro att det bästa är att göra sig av med den partner du inte litar på.

 

Jag har planerat att göra boken helt på egen hand. Men för att ett material ska bli bra så krävs det alltid att man låter andra läsa och ge feedback. Att skicka brev till sig själv är en säkerhet som flera har föreslagit och det verkar lämpligt. Finns det andra sätt att öka skyddet?

 

/Jetmoon

 

[Anjuna Moon]

Finns det andra sätt att öka skyddet?

Låsa in manuskriptet i ett bankfack kanske? Bankerna registrerar väl när och av vem ett fack öppnas, så om du låser in det så snart det är klart och inte accessar det i annat fall än de situationer du är orolig över så borde väl bankens registrering bevisa hur länge det legat där? Bara spånar nu.

 

[Jetmoon]

Faktiskt ingen helt dum idé.

En av de viktigaste sakerna i en sådan situation är väll att lägga in hela

manuskriptet i ett bankfack och sedan låta det vara där. Har jag bara en registrering vid bankfacket (när jag lade in manuskriptet) så låter det som ett starkt bevis. Eller hur?

 

/Jetmoon

 

[NWM]

Nu vet jag inte vad det är för helt genialisk bok som du tänker att skriva men tror du inte att du ororar dig lite i onödan? Att låta två av varandra oberoende läsa ditt manuskript samtidigt borde väl räcka.

 

-nisse

Beauty is in the eye of the beer holder

 

[Jetmoon]

Naturligtvis är sannolikheten att jag oroar mig i onödan rätt stor men för att vara på den säkra sidan så känns det att det är värt att tänka på säkerheten i första hand.

 

better safe than sorry

 

/Jetmoon

 

[fhe]

better safe than sorry

Fast här låter det (om du ursäktar) nästan mer som om du försöker blåsa en kompanjon.

 

Om du verkligen har en idé, har samlat på dig det du behöver för att skriva boken och sen skriver boken så har du redan allt skydd du behöver. Om någon snor din text (hört talas om lösenord?) så är det ju du som har allt som gör texten.

Om boken har någon som helst verkshöjd så är det ju självklart att bara den som verkligen gjort själva skrivarbetet kan redogöra för varenda detalj och dessutom visa upp det som ligger bakom. Har du intervjuat någon inför skrivandet så kan denna säkert berätta om det.

Det kan inte vara så svårt för någon att i händelse av en tvist avgöra vem som är författare, har du dessutom gott om folk runt omkring dig som inte nödvändigtvis känner varandra men vet vad du gör så lär det inte vara så svårt att få trovärdighet.

 

Årets julkalender hade en episod om det :-)

 

 

 

[Jetmoon]

Fast här låter det (om du ursäktar) nästan mer som om du försöker blåsa en kompanjon

 

Var inte cynisk nu. Läkare vet säkert på grund av sin medicinska utbildning många sätt att döda en människa men det är nog få som använder den kunskapen i destruktivt syfte. Jag förstår inte riktigt hur en samling idéer till en bok (fortfarande i ett tidigt stadium) och ett strävande efter kunskapen om hur jag skyddar dessa idéer, låter som att jag försöker blåsa en fiktiv kompanjon. (du är ursäktad)

 

Faktum är att jag tror jag har en bra grund för att skriva en bok och att jag tror idéen håller för att trycka och sälja boken. Det jag däremot har dåliga kunskaper i är hur jag skyddar text och bok mot stöld.

 

MVH

/Jetmoon

 

 

 

[fhe]

Jag förstår inte riktigt hur en samling idéer till en bok (fortfarande i ett tidigt stadium) och ett strävande efter kunskapen om hur jag skyddar dessa idéer, låter som att jag försöker blåsa en fiktiv kompanjon.

Det har jag inte sagt att det låter som.

Det jag menade var att denna överdrivna rädsla för att den person utöver du själv som vet om bokens existens ska stjäla ditt verk får det hela att låta som om den extra personen faktiskt är tillräckligt involverad för att ha rätt till boken.

 

Om han inte är författare utan bara känner till boken så kommer du inte någonsin att ha några som helst problem att bevisa att det är du som är upphovsman (iaf inte så länge det ligger efterforskningsarbete bakom boken, det kan bli lite svårare om det bara skulle vara en sammanställning av norgehistorier som i princip vem som helst skulle kunna sammanställa),

 

Det jag däremot har dåliga kunskaper i är hur jag skyddar text och bok mot stöld.

Om du inte vet hur du kan hindra folk från att använda din dator och tanka den på information så kanske ett alternativ kan vara att lagra boken på diskett och se till att det finns en säkerhetskopia på en diskett i ett bankfack eller någon annanstans där bara du kommer åt den.

 

Om du ger andra tillgång till texten så kan de naturligtvis trycka den om de vill, då handlar det inte längre om att hindra utan att ha tillräckligt på fötterna för att vinna en process när ord står mot ord om vem som är författare. Det kan inte vara speciellt svårt, speciellt inte om du släpper paranoian och berättar för andra att du håller på att skriva en bok om ämnet. De kommer inte att förvandlas till potentiella idétjuvar utan snarare till supporters, bollplank och framförallt vittnen om du mot alla odds skulle råka ut för en sådan "stöld" du beskriver (något som är _extremt_ ovanligt).

 

 

[NWM]

Faktum är att jag tror jag har en bra grund för att skriva en bok och att jag tror idéen håller för att trycka och sälja boken.

Jag tror att problemet inte är så stort när du väl har börjat att skriva utan "risken" är nog större under idestadiet.

 

Låt oss säga att både du och jag är helt ärliga och har de bästa intentioner. Du har fått en ide om ett spännande "webbkoncept" som ligger i tiden. Eftersom du vet att det här är ett område som jag både är intresserad av och kunnig inom (vilket inte är fallet, det är bara ett exempel) så vänder du dig till mig för att bolla lite ider. Nu kan det ju vara så att jag helt oberoende av dig har gått med ungefär samma funderingar. Du lyssnar på mig och lägger till lite av mina ideer till dina egna funderingar. Samma sak kommer säkert jag att göra, medvetet eller omedvetet. Nu blir det svårt att veta vem som först kom på vad.

 

Som jag ser det så har du två huvudalternativ:

 

Berätta inte för någon och skriv en sämre bok men utan risk att någon "stjäl" din ide.

 

Diskutera iden med någon du litar på och skriv en bättre bok men med en liten risk att den du diskuterar med "stjäl" iden.

 

Vet inte alls vad du tänker skriva om (berätta gärna för oss eforumare, vi är helt pålitliga och berättar inte för någon) men om ämnet är någorlunda "avancerat" så bör det bli svårt för den du diskuterar saken med att hinna ifatt dig och hinna publicera innan du har gjort det.

 

-nisse

Beauty is in the eye of the beer holder

 

[fhe]

berätta gärna för oss eforumare, vi är helt pålitliga och berättar inte för någon

:)

 

[Jetmoon]

Verkar som ett bankfack med en kopia och att skicka sig själv brev som får vara oöppnade är tillräckliga åtgärder för att skydda sitt verk.

 

 

Tack Anjuna Moon, fhe och NWM för all feedback.

/Jetmoon

 

 

 

 

[.sun]

Du verkar rätt säker på att boken blir en kassasuccé, eller också har du redan gott om stålars - för bankfack är banne mig inte den billigaste lösningen.

 

Annars tycker jag att du redan i ditt andra inlägg klargör vad som måste göras för att du ska ha det bästa skyddet (helt skyddad kan du som sagt aldrig bli):

 

Offentliggör ditt verk så snart som möjligt!

 

Om det bara är du och en till som känner till boken, så kan det vara svårt att bevisa vem som ligger bakom den. Men om du låter fem personer, oberoende av varandra, få läsa ditt manus så har du dels spridit kännedom om boken men också vetskapen om att det är DU som ligger bakom boken.

 

Om någon av dessa fem personer sedan hävdar att ha|on skrivit boken, har du genast fyra pers som backar upp din story: "Jodå, det är Jetmoon som skrivit boken, jag fick ett råmanus av honom flera månader innan person A kom och sa att verket var hans."

 

Detta plus att du då kanske kan visa upp researcharbete m m, stärker bara bilden av att det är du som är författaren.

 

Ett annat tips - om du tänker visa manuset för någon som du inte litar helt på - smyg in ett par fel i texten (inte stavfel, de kan rättas i Word, utan mer faktafel, syftningsfel, annan ordföljd etc). När du sedan är klar med boken ändrar du dessa fel och publicerar boken korrekt, har du ett vattentätt bevis när den opålitlige visar upp sitt felaktiga manus - du kan t ex inför en domstol då peka ut felaktigheterna och berätta att du skrev in dem i manuset innan personen fick det, och sen visar du upp ditt korrekta manus. Endast den som skrivit manuset kan ju känna till felaktigheterna...

 

[Jetmoon]

Du verkar rätt säker på att boken blir en kassasuccé, eller också har du redan gott om stålars - för bankfack är banne mig inte den billigaste lösningen.

 

Jag är rätt säker på att min ide är orginell och att den kommer vara till nytta för många människor (om den upptäcks).

 

Ett bankfack verkar inte helt dyrt, har dock bara hittat en prisuppgift och den avser bankfack i lindesberg, nora mm i bergslagens sparbank. Men antar att det inte kan skilja sig så mycket. (kan vara värt en kortare bussresa med // bor i örebro)

 

http://www.bergslagenssparbank.se/sst/inf/out/infOutWww/0,,115262,00.html

 

 

Alla dina tipps verkar vara mycket bra att ha i baktanken för att skydda boken.

 

Tackar och bugar

 

[jannejanne]

Apropå den akademiska världen

http://www.sdsc.edu/ScienceWomen/meitner.html

 

[fhe]

Inte för att den hade något med ämnet att göra men det var ändå en kul text:

In 1945, the Royal Swedish Academy of Sciences awarded the Nobel Prize in Chemistry to Otto Hahn for the discovery of nuclear fission, overlooking the physicist Lise Meitner, who collaborated with him in the discovery and gave the first theoretical explanation of the fission process.

 

"overlooking" är knappast rätt ord i sammanhanget, för det första fick Otto Hahn nobelpriset 1944. För det andra så spelar det faktiskt ingen roll hur delaktig någon är, det händer ständigt att endast en person i en grupp bestående av flera blir pristagare helt enkelt därför att det är han som är nominerad (endast nominerade kan få priset) eller för att man anser att hans bidrag till vetenskapen är så stort att det är just han som ska ha priset oavsett hur mycket hjälp han fått med helheten.

En annan vanlig orsak att folk "missas" är att man aldrig delar det på mer än tre och då väljer man de vars bidrag ligger närmast området som priset baseras på (hände vid medicinpriset 1982 bl.a).

 

Edit:

Och om man tittar i talet där han presenteras som nobelpristagare så ser man rätt tydligt varför inte Lise Meitner fick del i priset:

 

In collaboration with Lise Meitner, with whom he has worked for nearly thirty years, Hahn studied from 1936 to 1938 the products obtained by projecting neutrons on to the heaviest elements, thorium and uranium. According to Fermi, elements would appear which would form a continuation of the Periodic Table of the elements. Hahn and Meitner believed they could confirm this assumption. But towards the end of 1938, Hahn, in an investigation carried out with one of his young colleagues, F. Strassmann, found that one of the products formed through the reaction of uranium with neutrons and which had been assumed to be a kind of radium, behaved chemically in fact like barium. In January 1939 Hahn announced this discovery and expressed in very discreet terms the daring opinion that on being allied with neutrons, the atoms of the heaviest elements could split in half as it were and produce elements belonging to the middle of the Periodic Table of the elements. After a month he was able to provide proof of his theory, which was confirmed almost simultaneously in research carried out in different parts of the world by scientists using different methods.

 

Är man "overlooked" nämns man nog inte i ett sånt sammanhang och att hon haft kontakt och råkat säga något som kanske fick dem på rätt spår gör det knappast till varesig idéstöld eller orättvisa.

[inlägget ändrat 2007-01-02 19:36:09 av fhe]