programmutveckling

[lizardKng]

Du får väl ändra din signatur

 

[Mr Andersson]

Även om jag faktiskt tyckte Motorolan var den roligare processorn att jobba mot fick den vika undan till fördel för PC, varpå Amigan åkte upp på vinden.

 

Synd, på ett sätt. Motorola har alltid haft bättre CPUer än Intel, men har fått vika av för marknadskrafterna. Ungefär som med VHS vs Betamax...

 

 

 

[Anjuna Moon]

men när man kommer underfund med att man sysslar med fel sak, vad gör man då?

Jag hoppas det aldrig händer och om det händer hoppas jag att jag har så mycket pengar att jag kan förtidspensionera mig och flytta till en ö någonstans och leva på fiske och snorkling - ahhh så härligt det vore!

 

Underbart. Får jag va me?

Självklart, välkommen in i nördhörnan =)

 

EDIT: Det blev väl lite OT det hela, men jag tror nog trådskaparen kan få ut en del nyttigt av våra erfarenheter ändå. Inspiration om inte annat.

 

[inlägget ändrat 2006-11-18 01:08:43 av Anjuna Moon]

[Mr Andersson]

Visst, "Kärnkraftverkskonstruktör-wannabe" eller...?

 

[lizardKng]

För min del handlar det mest om olika klassbibliotek.

 

På jobbet är det vanliga ISO/C++ som gäller (fast inga exceptions...). STL (som jag inte alls gillar, vanliga minnesmodellen.

 

Dock börjar jag gilla C++/CLI/.NET rätt bra men det är ju på min fritid.

 

STL tycker jag är alldeles för komplicerat för att vara bra.

 

C++/CLI gör ju rent jus med alla minnesproblem.

 

.NET2 tycker jag är pinsamt enkelt att använda.

 

Kort sagt - VS 2005 med C++/CLI och .NET2, det är det bästa jag sett hittills.

 

[lizardKng]

"Mr MacGyver Andersson" tänkte jag mig.

 

[Mr Andersson]

Jag hoppas det aldrig händer och om det händer hoppas jag att jag har så mycket pengar att jag kan förtidspensionera mig och flytta till en ö någonstans och leva på fiske och snorkling - ahhh så härligt det vore!

 

Det är precis så jag gjort. Det enda som fattas är ön, pengarna och fisken.

 

 

 

[Anjuna Moon]

Jag bara måste dela med mig av ett av mina första dataminnen. Det var dagarna efter att jag köpt min första Vic och hade precis knappat in ett litet basic-program ur en datatidning. Jag hade helt missförstått det här med internminne och trodde att när jag väl fyllt minnet med mitt program så var det för all tid förbrukat och man var tvungen att ständigt köpa mer. In kommer syrran och råkar dra ur elsladden och vilket liv det blev på mig, jag trodde att jag var tvungen att åka ner till affären och köpa nytt minne innan jag kunde lägga in programmet igen. Gosh =)

 

[lizardKng]

Det där har jag tänkt på mååånga gånger.

 

Men om man har skoj, då lever man väl ett bra liv?

 

Om man en dag ledsnar, ja då litar jag på mig själv att jag kan hitta nåt nytt att pyssla med. Det är min gamla problemlösardel som pratar.

 

[lizardKng]

Åh gud vilen historia! *poäng*

 

[Mr Andersson]

Jo, jag förstod det... Men jag vet faktiskt inte om jag är så inresserad, även om det kanske visar på nån form av praktisk problemlösarinställning... men jag bara tycker TV-serien är för "dåligt", så att den nästan blir bra....

 

[Mr Andersson]

Hon kanske gjorde dig en god gärning? Tänk om du fortfarande skulle tänka i de banorna?

 

Jag har också en syster och hon har gjort liknande saker.....

 

 

 

[lizardKng]

Hos mig har folk mest gått i stora cirklar runt datorn.

 

198x skulle jag lära min pappa att använda datorn på jobbet.

 

Stackars pappa, han är en man som alltid säger att "det ordnar sig", "vi fixar det här".

 

Men när han satte sig vid datorn började svetten flöda och han tappade all säkerhet.

 

[Anjuna Moon]

.NET2 tycker jag är pinsamt enkelt att använda.

Jo, det är en gudagåva faktiskt (dock kör jag på VB.Net och inte C# eller C++)

I början av windowprogrammeringseran var man tvungen att använda resourceeditorer och en jädrans massa jobbiga strukturer för att bygga upp GUI:et i sina program. Det var ett tidsödande arbete minst sagt och då handlade det alltså enbart om själva GUI:et.

 

Du har inte funderat på att gå över till C# istället för C++? Finns det några fördelar att sitta kvar med C++ i .Net?

 

[Mr Andersson]

Om man en dag ledsnar, ja då litar jag på mig själv att jag kan hitta nåt nytt att pyssla med. Det är min gamla problemlösardel som pratar.

 

Exakt, och så resonerade jag med. Jag sa upp mig på stående fot (ok, via mail....) när jag kom på att jag inte ville vara med längre... Av nån anledning, så har jag blivit erbjuden andra jobb, vilket ett är det jag har nu.

 

 

[Mr Andersson]

Senaste gången jag försökte få min pappa intresserad vad 1984. Då fick han spela ett spel på en ZX spectrum. Han kommer fortfarande ihåg det och mår lika illa nu som då. Nervöst sammanbrott är en hyssad beskrivning.

 

 

 

 

 

[lizardKng]

Att lita på sig själv är en oerhört stor tillgång!!!

 

Det är när man litar på sig själv och vågar ta "språng" som man går vidare och fortsätter att vara glad.

 

[Mr Andersson]

Det är när man litar på sig själv och vågar ta "språng" som man går vidare och fortsätter att vara glad

 

Sant, men de första veckorna var jag inte så glad. Tankar som "jaha, och vad ska jag göra nu då??" flög in i huvudet. Men jag har aldrig varit orolig, så där att man ringer till mamma och gråter.

 

Däremot, så kan jag nu efterår (detta var i mars i år) säga att det var det bästa jag hittills gjort i mitt liv. Som jag mår!! Jag är gladare, mer social, dricker mindre (ok, det har varit ett problem i bland) och jag känner mig som en levande människa (jag kan skriva 25 sidor till, men jag sparar det!)

 

[lizardKng]

Personligen gillar jag Java/JDK skarpt. Nu tycker jag mig ha funnit enkelheten i o ch med .NET2.

 

C++/CLI tycker jag åtgärdar i princip all negativt som kan sägas om C++, kvar har man ju dock just C++, när man så vill.

 

Jag har ett par anledningar att köra med C++:

 

- Stödet för .NET är numera lika starkt som för andra språk.

 

- C++ (och C) är de-facto standard för kodbibliotek i mitt yrke.

 

- C++ har en massa features man kan ha skoj med. Kanske inte nytta men skoj i alla fall.

 

- Alla features i C++ tilltalar mig. Och nu när .NET2 är så enkelt att använda saknar jag faktiskt anledning att gå över till t ex C#.

 

Men sedan dagen jag började med Java har jag just väntat på just kombinationen C++/CLI/.NEt2.

 

[Edit]

Ska inte vara blygsam nu, att kunna koda i C++ väger rätt tungt ändå eftersom många vet att det är svårt.

 

[inlägget ändrat 2006-11-18 01:33:14 av lizardKng]

[lizardKng]

Jag har nog upplevt i princip samma sak som du.

 

Ett jobbyte som verkade vara till det bättre.

 

Till en början blir det KAOS i stora mått, jag går hem, gråtandes. Diskussioner med chefer vad har gått fel.

 

Men nu, jag vet det var ett stålbad jag var tvungen at gå igenom för att rycka upp mig själv.

 

Smärtsam upplevelse, men som man säger, "if it does not kill you it only makes you stronger".

 

Under mitt första halvår här lärde jag mig mer än jag gjorde på 3 år på mitt förra ställe.

 

Dock, nu är jag annorlunda. Jag skulle kunna gå tillbaka och röra om i grytan där jag jobbade förut, det skulle behövas.

 

[inlägget ändrat 2006-11-18 01:40:20 av lizardKng]

[lizardKng]

Ibland får man nog se mer till vad andra tycker än vad man själv tycker.

 

[Anjuna Moon]

men som man säger, "if it does not kill you it only makes you stronger".

Många är rädda för just den läxan dessvärre och väljer att hellre leva kvar i misär på ett arbete man hatar, men som man ändock har. I dessa tider mer än någonsin är nog många rädda för att bryta upp från ett tryggt men oönskat arbete. Det är rätt synd och säkerligen en anledning till att så många sjukskriver sig, man offrar hellre lite av lönen än vistas på en arbetsplats man avskyr.

Själv har jag varit med och startat upp och drivit samma företag i åtta år och har aldrig haft dessa känslor (tack och lov). Det är ju inte alltid solsken och rosor och jag har även gått in i väggen en gång, men får man möjlighet att vända negativ stress till positiv sådan, så vet man att man sitter på rätt arbetsplats.

 

[lizardKng]

Jag fick min morfar att köpa dator, skärm, disk, skrivare - rubbet. Dp var han över 70 år gammal. Teknikintresserad till sin sista dag. Hanlärde sig t om att programmera.

 

[Anjuna Moon]

Ibland får man nog se mer till vad andra tycker än vad man själv tycker.

Jepp, många smeknamn har man fått dras med som man helst sett gå i graven precis efter födseln. Man bestämmer tyvärr inte alltid över ens eget öde =)

 

[lizardKng]

Jag jobbar nu med dels utveckling men också med saker som vi kallar delsystemansvar (se till att en del av en produkt klarar de krav som ställs) och så jobbar jag dessutom som teamledare (projektledare i miniformat).

 

Jag har ju två vägar att gå:

 

- Projektledare. Inebär att man helt släpper utvecklingsarbete. Man har stor makt i det dagliga arbetet att styra och ställa.

 

- Chef. Inget utvecklingsarbete alls men ansvar att se till att man har folk anställda så vi kan göra det vi ska.

 

Personligen är jag mest intresserad av projektledarjobbet men linjejobbet är lugnare och jag vet att jag får bra ideer när man har lite lugn och ro.

 

[inlägget ändrat 2006-11-18 01:54:05 av lizardKng]