Just nu i M3-nätverket
Gå till innehåll

Felaktig slutlön ifrån ett bolag, återbetalningsskyldig?


Maaartin

Rekommendera Poster

Jag har haft ett incitamentsavtal med en arbetsgivare.

Hela lönen består av resultatbaserade delar.

 

Efter det att jag slutade min anställning, så skulle jag få en s.k slutbetalning, denna fick jag drygt 1 månad efter att jag slutat på bolaget.

 

Nu har bolaget hört av sig till mig och påstår att jag har fått för mycket pengar i slutlön.

Bland annat hävdar de att semestersättningen var för hög.

 

Min fråga är om jag är återbetalningsskyldig?

Pengarna i frågan har jag redan spenderat, ty jag var övertygad att de var en korrekt utbetalning.

 

Min "månadslön" varierar ständigt mellan 10.000-200.000 SEK.

Den felaktiga summan motsvarar ett belopp på c:a 45.000 SEK.

 

Jag har varit på bolaget i drygt 5 år och de sista 16 månaderna hade jag ett incitamentsavtal, innan dess var det en normal lön.

 

Min fråga är alltså om jag är återbetalningsskyldig?

 

 

/Maaartin

 

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Min fråga är alltså om jag är återbetalningsskyldig?

Om de har rätt så är du med största säkerhet det. Fast vore jag du skulle jag be dem prestera en kalkyl som visar att de har rätt med motiveringen att du inte kan se att så skulle vara fallet och att du naturligtvis inte vill bli blåst på pengar.

 

 

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Nu finns förvisso inte "god tro" som begrepp längre men nej det hjälper inte (och har aldrig hjälpt) att säga "hoppsan, jag kunde ju aldrig ana att ni skulle göra fel".

Det finns massor med människor som försökt det när de har fått pengar insatta på sina konton felaktigt, de torskar varje gång.

 

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Som tidigare skribenter redan har sagt så är du återbetalningsskyldig förutsatt att företaget verkligen har betalat ut för mycket men eftersom det är dom som har gjort fel så är det säkert inga problem att komma överrens om en avbetalningsplan på beloppet.

 

/Marcus

 

 

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Staffan Malmgren

Det är en vanlig missuppfattning att begreppet "god tro" upphört att existera i juridisk mening. Detta är inte sant.

 

Vad som hänt är att reglerna för godtrosförvärv ändrades 2003 så att en person som i god tro köpt stöldgods inte längre får behålla detta, om den rätta ägaren ger sig till känna inom sex månader efter att han fått kännedom om förvärvet - och om personen som i god tro förvärvat egendomen haft besittning i tio år, har den nya ägaren äganderätt på grund av hävd. Lag om godtrosförvärv av lösöre (SFS 1986:796), 3-4 §§.

 

Men detta har inte något med frågeställningen att göra. "God tro" finns i allra högsta grad som begrepp inom juridiken.

 

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Staffan Malmgren

Jag håller inte med tidigare kommentarer. I arbetsdomstolens rättspraxis har en princip utarbetats som går ut på att arbetsgivarens återkrav - condictio indebiti om man vill svänga sig med latinska termer - förloras om arbetstagaren dels i god tro mottagit beloppet, dels förbrukat detta. I ditt fall verkar båda desa villkor vara uppfyllda.

 

När man bedömer om arbetstagaren varit i god tro fäster man vikt vid om lönebeskedet haft en så tydlig och klar utformning att arbetstagaren skulle ha kunnat insett att beloppet var felaktigt, även om han de facto inte gjorde det - mao "insett eller borde ha insett".

 

Mitt råd är att gå över ditt lönebesked för slutlönen och se om du skulle kunna ha förstått från detta att du fått för mycket betalt. Om inte, är du inte återbetalningsskyldig.

 

Källa: Löntagarrätt, Schmidt, 3 u, s 337 f. Det finns ett rättsfall, AD 1993 nr 170, som sägs innehålla mer information om ADs praxis, men jag kommer inte åt det just nu.

 

[inlägget ändrat 2005-05-11 01:00:54 av Staffan Malmgren]

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Det är en vanlig missuppfattning att begreppet "god tro" upphört att existera i juridisk mening. Detta är inte sant.

 

Helt rätt. Den nya lagen skyddar dock den ursprunglige ägaren mer nu än förr.

 

Vad som hänt är att reglerna för godtrosförvärv ändrades 2003 så att en person som i god tro köpt stöldgods inte längre får behålla detta, om den rätta ägaren ger sig till känna inom sex månader efter att han fått kännedom om förvärvet - och om personen som i god tro förvärvat egendomen haft besittning i tio år, har den nya ägaren äganderätt på grund av hävd. Lag om godtrosförvärv av lösöre (SFS 1986:796), 3-4 §§.

 

Ja i stort sett, om man bortser från hävdprincipen vilken är ganska svag. Har du hittat en enda NJA som styrker lagen? (jag har inte det iaf)

 

Men detta har inte något med frågeställningen att göra. "God tro" finns i allra högsta grad som begrepp inom juridiken.

 

Japp! Om inte "god tro" hade funnits hade alla potentiella förövare handlat i "ond tro" vilket skulle ge åklagarna att vädra alldeles för mycket morgonluft! ;)

 

 

Mvh

-Cat

 

P.S. Vilken termin är du på? Vilket universitet? D.S.

 

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Staffan Malmgren

Nej, jag känner inte till något rättsfall vad gäller hävdprincipen i godtrosförvärvslagen. Det är ju en ganska ny bestämmelse. Det ser dock inte ut som att förarbetena lämnar så mycket utrymme för att dribbla bort denna:

 

Efter viss tid bör det faktiska förhållandet få skydd så att det uppnås lugn om rättsförhållandena. I enlighet med vad utredningen har kommit fram till bör därför en regel om återkrav utan lösen kompletteras med en regel om hävd som möjliggör för en godtroende förvärvare att få äganderätt till egendomen efter en längre tids innehav.
(Prop 2002/03:17 s. 25)

 

Om den ursprunglige ägaren vill göra gällande att innehavaren inte var i god tro vid förvärvet eller att den goda tron har upphört under innehavstiden, ligger det på honom att ange vilka omständigheter som enligt hans uppfattning har medfört att innehavaren fått anledning att misstänka att den som överlät egendomen inte var behörig att göra det. Den ursprunglige ägaren har även bevisbördan för att omständigheterna har förelegat.
(Prop 2002/03:17 s. 38)

 

P.S. Första terminen, Stockholms universitet.

 

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Beror också på vilka eventuella avtal som finns inom branschens arbetsgivar/fack. Inom mitt område är utbetald lön "preliminär" i 3 månader. Detta innebär att arbetsgivaren har rätt att korrigera eventuella felutbetalningar i 3 månader. Därefter så spelar det ingen roll hur "rätt" arbetsgivaren har att ta tillbaka pengarna, efter 3 månader är det kört för arbetsgivarens del..

 

(Betalar arbetsgivaren ut för lite, säger avtalet att arbetstagaren har rätt till rättelse i upp till tre år! Bra avtal, tycker jag..)

 

 

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Kul att du ägnar dig åt något som verkligen behövs - dvs juridik!

 

Ja, bestämmelsen är ganska ny. HD har trots detta kommit med några få avgöranden i fall som dessa. Tolkningutrymmet är dock fortafarande inte helt snöpt varför det finns några domar att stödja sin talan vid.

 

Proppen läste jag dock i JIK:en för ett par år sedan. Vårt lagkomplement var gällande varför ett tentasvar som byggde på äldre lag ej blev godkänt. Tufft, men rätt.. ;)

 

Antar att du har Rolf Höök som kursansvarig? Visst är han en rätt kul kille?

Eller är du på kursen "Rättsteknik", eller rent av på C1:an?

 

 

Mvh

-Cat

 

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Ja, självklart beror det på vad de upprättade ramavtalen säger.

Dessa avtal skall dock ses som ingenting annat än som just ett ramavtal...följaktligen...:)

Individuella avtal har dock företräde framför dessa. Man kan lite grovt jämföra ramavtalen med diversehandelns standardavtal. Alltså om standardavtalet ger konsumenten en sämre ställning än vad konsumentköplagen ger så gäller sistnämnda.

 

 

Mvh

-Cat

 

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

"God tro" finns i allra högsta grad som begrepp inom juridiken.

Vad bra, och fantastiskt oväsentligt.

Naturligtvis finns "god tro" (såväl som "ond tro") i juridiken och i resten av världen men när folk i allmänhet pratar om "god tro" så menar nog 99 av 100 just möjligheten att behålla t.ex stöldgods genom att säga att man skaffat dem i god tro, dvs de reglerna för godtrosförvärv som du syftar på. Det här är som bekant inte juridicum och därför måste man ibland förenkla saker till någon slags folklig nivå, tolkar man det strikt så går det att tolka ut det felaktigt. Gilla det eller inte, sån är världen.

 

Det var naturligtvis slarvigt av mig att uttrycka mig som att begreppet "god tro" försvunnit från verkligheten, det har det naturligtvis inte.

 

Lycka till med studierna.

[inlägget ändrat 2005-05-11 09:25:38 av fhe]

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

önebeskedet haft en så tydlig och klar utformning att arbetstagaren skulle ha kunnat insett att beloppet var felaktigt

I nästan samtliga fall när det handlar om avgångsvederlag så får arbetstagaren en klumpsummeutbetalning med x månaders lön, x månaders semesterersättning och ibland ett belopp ovanpå det. Från detta dras skatt för engångsutbetalning som är en annorlunda skattesats än man normalt blir av med. Det är dessutom rätt vanligt om man har bonus (vilket det väl handlade om här) att bonusen grundar sig på saker man inte nödvändigtvis får full insyn i på lönebeskedet, t.ex företaget och/eller avdelningens resultat, har man lämnat företaget så är det inte alls speciellt troligt att man kan inse att beloppet är fel om det handlar om så små summor som 45000.

Jag är tveksam om det någonsin går att anta att arbetstagaren ska inse att det som står är felaktigt i ett sånt här fall, så har du rätt så finns det säkert flera tusen drabbade som fått felaktiga krav och tvingats betala tillbaka, trist för dem.

 

Edit: pillade in stycket om bonus... Det är faktiskt relevant även om man blivit nedskuren eller motsv.

[inlägget ändrat 2005-05-11 09:27:47 av fhe]

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Arkiverat

Det här ämnet är nu arkiverat och är stängt för ytterligare svar.

×
×
  • Skapa nytt...