Strategier mot utflyttningen!

[Uno]

Svenska företag har redan hundratusentals anställda i Östeuropa, och fler blir det. Electrolux flyttade dammsugartillverkningen till Ungern. En ny kylskåpsfabrik byggs i Ungern. Flextronics tog över produktion från Ericsson och flyttade den till Östeuropa och Kina. Emerson köpte Ericssons kretskort- och stativfabrik i Söderhamn och flyttade till Slovakien. Den svenska bilindustrins underleverantörer har 85 000 anställda och det är betydligt fler än själva bilindustrin. Där har 30 000 jobb redan försvunnit och en hel del har flyttats österut.

 

När de stora verkstadsföretagen flyttar så avstannar oftast automatiseringen av produktionen och införandet av ny teknik som rationaliserar tillverkningen upphör.

Om detta säger Underleverantörerna:

”Fick vi bara tid på oss så skulle vi kunna se över produktionsstruktur och konstruktion” och ”Det finns bara ett sätt för att möta flytten österut; förbättra produktiviteten och öka mekaniseringen”.

 

IVF i Mölndal uppger att 90 % av alla konsumentprodukter är sammansatta av flera delar, och att delarna kan tillverkas av 10 000-tals olika materialslag. De som – förutom konsumenterna – i stor utsträckning använder verkstadsprodukterna är naturligtvis företagen och organisationerna. Det som det gäller är alltså allahanda byggnader, anläggningar, fordon, maskiner, möbler, inredningar, apparater osv., som används inom jord- och skogsbruk, fiske, sjöfart, transport, handel, tjänsteföretag, hotell-, restaurang-, sport-, nöjes-, turist- och fritidanläggningar m.fl., och inte minst gäller det en hel del av offentligsektorns upphandlingar som påstås omfatta ca 400 miljarder per år.

 

Ett sätt att möta utflyttningen av produktionen till östländerna är kanske att försöka göra Sverige till ett supereffektivt lågkostnadsland. Då gäller det naturligtvis de totala kostnaderna för alla artefaktobjektens hela livscykel. Dvs. att successivt mer och mer försöka minimera alla logistik- och funktionskostnader som krävs för tillverkning, användning, underhåll, återanvändning, återvinning och reproduktion av praktiskt taget allt realkapital och alla kapitalvaruobjekt. Hela kretsloppscykelns logistik och infrasystem bör alltså optimeras från råmaterialledet och vidare till dess att produktobjekten och systemfunktionerna tas i bruk, underhålls, återvinns och reproduceras till nya råmaterial i en ständigt fortlöpande recirkulation.

 

Storföretagens koncernledningar säger ”varför skall vi hålla på med ihopsättning här i Sverige när det är mycket billigare i öst”. IKEA har sedan 1950-talet visat att det för konsumenterna och brukarna, oftast är ännu billigare att själva (eller via bud) hämta de helt monteringsfärdiga och ytbehandlade materialdelarna som platta paket. För att sedan själva välja vem som monterar ihop dem med superenkla verktyg i närheten av installations- och bruksområdena. IKEA: s effektiva distributionskoncept utvecklades ju före automationsprocesser, IT, Internet och kretsloppstänkandet, och bör därför numera kunna sofistikeras, modifieras, optimeras, integreras och utvecklas ytterligare. Ett logistikoptimerat produktions- och distributionskoncept bör då kunna omfatta så gott som alla möjliga artefaktobjekt.

 

Platta paket med materialdelar för allahanda ändamål, bör alltså var och en kunna förhands-beställa via kvartersnära ombud (på motsvarande sätt som före den tidiga industriepokens spekulativa masslagertillverkning i jättefabriker med massor av arbetare) eller direkt via Internet från de olika ”underleverantörerna”. Ombuden (montörer/installatörer/demontörer) – eller brukarna själva – kan sedan montera ihop alla delarna inom varje brukares närområde, och i förekommande fall samordnat med eventuell installation. Med gemensamma organisationer kan de boende inom hela kvarter, villaområden eller längs städernas tillfartsleder, naturligtvis samtidigt samorganisera sina utbyten av utrustningar, inredningar och installationer för att ytterligare pressa kostnaderna.

 

Samtidigt med monteringen och installationen, kan då de uttjänta utrustningarna demonteras för återvinning och reproduktion. Inom varje humanekologiskt bärkraftig region, kan de olika delobjekten sorteras och recirkuleras i ständigt alltmer kvalitetssäkrade kretslopp. Inom välstrukturerade regionala rangerområden, sker kanske sedan ytterligare sortering, för reproduktion, återanvändning, förbränning osv.

 

Underleverantörerna uppger; ”Fick vi bara tid på oss för att öka produktiviteten genom automatisering… osv.” De som snarast bör passa på att ta detta som en invit, och organisera sig för att förhandla med de kreativa underleverantörerna, är de som egentligen betalar hela kalaset; alltså – konsumenterna och brukarna!

 

Med tillkomsten av IT, Internet, integrerade kretsloppscykler och recirkulerande logistikprocesser osv., så kan rimligen storföretagens och multijättarnas monteringsfabriker mer och mer fasas ut genom att de utsätts för strategisk konkurrens. Varför envisas med att gå över ån efter vatten? IKEA har ju sedan länge bevisat att monteringen med fördel kan ske i närheten av installations- och bruksområdena.

 

Kan 100 000-tals konsumenter på något sätt förmås att organisera sig? Vill de, liksom arbetarna och hyresgästerna betala en medlemsavgift på ca 100 kr/månad?

 

I så fall har de rimligtvis en mycket stor chans att successivt få tillbaka medlemsavgiften med råge. Genom att enkelt monterbara delar, som förhandsbeställs via Internet, levereras direkt från underleverantörerna bearbetningsautomatik till närsektorn och bruksområdena. Med bättre logistik och transportsystem bör även livsmedlen och färskvarorna kunna levereras avsevärt mera direkt från ”jord till bord”.

 

Platta paket och färskvaror, måste naturligtvis inte först lastas på pallar som lyfts upp på supertunga lastbilar, som med hög friktion och i hög hastighet till subventionerade kostnader, körs härs och tvärs över kontinenterna. Sedan måste de backas in genom trånga passager till lastbryggorna, och sedan rullas in och plockas upp på hyllorna för hand och – i bästa fall enbart inom tiden för ”bäst före” – exponeras på varuhushyllorna, och letas upp bland myllret av hylletiketter, och plockas ner i korgarna, och upp igen vid kassadisken, och ner igen i bärkassen.

 

Alla dessa och åtskilliga andra moment, kan naturligtvis avsevärt förenklas, integreras och reduceras. Konsumenterna, brukarna eller deras e-agenter kan själva förbeställa och adressera förarlösa och superlätta containrar, som sedan i behovsstyrd takt och dygnet runt, slussas via verkstads-, adresserings-, sorterings- och paketeringsdepåer, och automatiskt styras närmaste vägen till beställarnas närbelägna och obemannade hämtställen. Det är ju i princip bara att kopiera det som sker med Intranets informationspaket (Token Ring) till i det närmaste försumbara kostnader. Protokollen finns ju i princip redan utvecklade.

 

En indikering på hur stor skillnaden blir, är att returflaskor med vatten som plockas från varuhushyllan och bärs hem till tv-soffborden, kostar nästan 1000 ggr mera, än det avsevärt mera optimalt logistikprocessade vattenflöde, som enkelt kan hämtas från kökskranen. Dessutom skall ju backen med returflaskorna bäras tillbaka och returkvittot växlas in.

 

Varför bara passivt finna sig i att produktionen flyttar över till östländerna, och att deras byggnadsarbetare m.fl. kommer hit och arbetar till lägre lönekostnader? Istället bör väl konsumenterna samverka med dem som gör offentligsektorns och företagens upphandlingar, och steg för steg utveckla gemensamma strategier för alla de varusortiment där de olika intressekorporativen har behov av likartade produkter. De kan då agera gemensamt i välplanerade teknikupphandlingar, förhandsbeställningar och avropsavtal med kreativa underleverantörer.

 

På så sätt är ingen längre beroende av de utflyttade storföretagen, onödig reklam och onödiga detaljhandelsled. Produktivitetsökningen när mellanleden försvinner leder naturligtvis till allt lägre och lägre priser. Det bör då kunna ske i sådan omfattning så att även om arbetskostnaden för produktionen i östländerna är noll, så kan de ändå inte konkurrera när logistiken för den regionala närdistributionen har optimerats.

 

Något som så småningom bör kunna drivas mot ännu lägre kostnader är totalplanerad logistik, så att kostnaderna blir avsevärt lägre för den som hyr och leasar, inte minst när det exempelvis gäller beredskaps- och säsongsutrustningar. I de nybyggda bostadsfastigheterna påstås vinds- och källarutrymmena för allsköns prylförvaringar bli allt mindre och mindre.

 

 

[Alexander Lund]

Varför bara passivt finna sig i att produktionen flyttar över till östländerna, och att deras byggnadsarbetare m.fl. kommer hit och arbetar till lägre lönekostnader?

Jag inte bara finner mig i detta utan tycker det är jättebra! Detta är den bästa hjälpen ett land kan få. Bättre än alla pengar som ges som bistånd.

På så sätt är ingen längre beroende av de utflyttade storföretagen, onödig reklam och onödiga detaljhandelsled.

Eller vi gör så här: Vi tillverkar BARA 3 sorters bilar (liten, mellan, stor) två sorters tvättmedel (vit, mörk). En sorts läskedryck. Sen kan vi låta böckerna tillverkas av maskiner (Läser just nu om boken.)

 

Konstigt att många som verkar vara solidariska bara är solidariska i sitt eget land.

 

/Alex

 

 

[inlägget ändrat 2004-12-13 13:46:36 av Alexander Lund]

[Uno]

Östländerna m.fl. bör naturligtvis försöka göra "a frog leap" och undvika omvägen med dinosaurer och industriepokens mest mastodontartade avarter.

http://nyteknik.se/art/30780

 

[Uno]

Eller vi gör så här: Vi tillverkar BARA 3 sorters bilar (liten, mellan, stor) två sorters tvättmedel (vit, mörk). En sorts läskedryck. Sen kan vi låta böckerna tillverkas av maskiner (Läser just nu om boken.)

 

Konstigt att många som verkar vara solidariska bara är solidariska i sitt eget land.

 

Hur tänker VI bära sej åt för att BARA begränsa antalet artefakter? Tänker du införa planhushållning? OM prosumenterna (producerande konsumenter) har direkt access via Intranet eller globalt via Internet till miljontals kompetta och av "frilansande" konstruktörer digitaliserade recept, som genom en klick med musen på bilden på datorskärmen får "underleverantörenas" maskinella enheter att självständigt bearbeta de utvalda råmaterialen. Hur skall du kunna förhindra att detta sker i åtskilliga tiotusentals verkstaddepåeer världen över? Hur genomför då begränsningen till de 3 sorters bilarna. Det som det gäller är istället att erbjuda allas tillgänglighet till allt via ooptimalt strukturerade nätstrukturer!

 

Vad menar du med det förutfattade tramset om solidaritet? Något måste väl ha hänt inom hjärnkontoren under seklernas gång; så att det inte BARA är antingen Adam Smith eller Marx som gäller! Redan Aristoteles talade om "det som kan göras på annat sätt!

 

[Alexander Lund]

Ironi... Konstigt att det är så många som missar detta vid skrift...

 

[Uno]

OK! när jag lugnat ner mig så kom jag på att Aristoteles visst påstås ha sagt ... det som kan vara på ett annat sätt... om jag nu minns rätt förstås...

 

[Alexander Lund]

så att det inte BARA är antingen Adam Smith eller Marx som gäller!

Äntligen kom vi in på datorgrejer!

Jag håller med dig! Jag brukar faktiskt använda Communism samtidigt som jag bygger Adam Smiths Trading när jag spelar Civilisation 2. Detta på grund av att de passar bra in just i den tiden. Dock inte på högre svårighetsgrader när motståndarna är lite väl aggressiva för då använder jag oftast Fundamentalism eller Democracy...

 

Alex

 

[Uno]

Det som Aristoteles uttalade var att etiken är något som "kan vara på ett annat sätt" och han menar troligen att var och en resonerar sig fram till sin egen moralkodex inom humanismens gränser. Därför händer det naturligtvis ofta att ett begränsat ordflöde lätt kan missförstås.

 

[Alexander Lund]

Oj... du har missuppfattat mig rejält... solidaritetsdelen är inte ironi.

Eller vi gör så här: Vi tillverkar BARA 3 sorters bilar (liten, mellan, stor) två sorters tvättmedel (vit, mörk). En sorts läskedryck. Sen kan vi låta böckerna tillverkas av maskiner (Läser just nu om boken.)

Detta var ironi.... Eller ett förskök att förlöjliga dina idiotiska uttalanden...

 

Men du verkar vara ute och flyga på egenhand utan problem...

 

[inlägget ändrat 2004-12-13 18:25:24 av Alexander Lund]

[Uno]

Kul! Jag är sjuttiotvå år så jag har inte nämnvärt prövat på det där med datorspel. Då jag är intresserad av ekonomi så borde jag kanske pröva det som du kallar för Civilation 2.

 

Tack för tipset!

 

[virtuosen]

Du har fått ett point, men ändå måste jag kommentera ditt inlägg:

Trampa vatten? -Ett samhälle kan inte trampa vatten. Allt måste utvecklas, även underliggande strukturer. Vi i Sverige måste ställa om från produktionssamhälle till servicesamhälle. BNP i reda pengar kommer därmed att sjunka, men å andra sidan kommer kostnaderna för inköp av varor (exempelvis hårdvara) att sjunka. Så summa sumarum blir det "samma" som förr. Alltså: varor kommer genom frihandel och Kina sjunka i pris, medan den svenska ekonomin övergår till ett tjänste-samhälle. Tjänster "måste" oftast utföras i närmiljön, undantaget vissa länder och språk, där exempelvis engelskspråkiga helpdesks kan flytta till Indien för en tiondel av kostnaden..

 

Vi i Sverige hittar nog nya näringar, annars blir det problem..

(och blir det problem, så löser det sig oftast av sig självt.)

 

[johan pålsson]

undantaget vissa länder och språk, där exempelvis engelskspråkiga helpdesks kan flytta till Indien för en tiondel av kostnaden..

 

Har du ringt till Indien nån gång och pratat med någon indienbaserad helpdesk ?

 

Det är inte kul..

 

Man blir lite trött när den "svenska" supporten av ens arbetsredskap numera ska skötas av Irländare, Danskar och Indier..

 

Varför inte outsourca hela sk*ten till "the swedish chef" när de ändå håller på ?

 

 

Annars görs ju mycket av indier numera, programmering, offerträknande ("biddar") åt HP bland annat och manuell inskrivning av weborder åt Dell.

 

 

 

/Johan

 

 

[Uno]

Vi i Sverige måste ställa om från produktionssamhälle till servicesamhälle.

 

Vi kan ha kvar produktionen om den sker i "depåer" hos "underleverantörerna" och med PBB (produktion med begränsad bemanning = e-agenter övervakar bl.a. nattetid) samtidigt som distributionen integreras med produktionen och blir i det närmaste lika effektiv som VA-försörjningen (ung. typ "Token Ring") av städer och tätorter (0,94 öre/liter inkl. avlopp i förhållande till returflaskan från varuhushyllan som kostar nästan 1000 ggr mera)

 

[virtuosen]

Jovisst, men för att hålla "full sysselsättning" måste vi övergå till ett tjänstesamhälle. Lustigt nog har vi ju redan gjort detta, eftersom under årens lopp har arbetskostnaden varit låg, varorna dyra, nu är varorna billiga men den (lokala) arbetskostnaden är hög. Med (lokala) menas den i Sverige/västvärlden. Alla arbetskostnader som kan flytta till Kina, har flyttat till Kina. (Vem hör längre om exempelvis "halvfabrikat" som billig lösning?)